Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har pÄ begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ?Dramapedagogik som demokratisk fostran??(2000) och vilka kompetenser som krÀvs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv dÀr en vanligaste konstformen Àr arbete med teater. Vi ville ocksÄ se hur verksamma dramapedagoger ser pÄ lÀrandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vÄr kvalitativa undersökning med en litteraturstudie dÀr de teoretiska tyngdpunkterna ligger pÄ konstpedagogiskt perspektiv, lÀrandesyn och ledarskap.

Denna undersökning Àr en fallstudie av Birka en del av vÀrldsarvet Birka och HovgÄrden. Birka tros ha varit en aktiv köpstad under vikingatiden och Àr en betydelsefull del av Sveriges historia. Ett vÀrldsarv Àr ett natur- eller kulturminne som anses sÄ vÀrdefullt att det har betydelse för hela mÀnskligheten. SjÀlva platsen och mötet med kulturmiljön Àr en viktig del av studien. Det finns idag tre huvudaktörer som förvaltar och driver Birka.

Det allt större intresset för stÀders identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhÀllets strukturer dÀr en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillvÀxt. För att sÀkerstÀlla lokal tillvÀxt har konkurrensen mellan stÀder ökat vilket sÄledes har inneburit ett allt större intresse för stÀders identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumÀrkesstrategier och tydliga styr- och mÄldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön Àr en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och dÀrför har mÄnga stÀder utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, sÄsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussÀttning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning Àr av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och dÀrmed Àven staden i sin helhet.

Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestÄende av bÄde den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det rÄder en mÄngtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebÀr att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstÄs. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhÀllet. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga hÀndelser, och verkat som en central mötesplats i staden.

Min tanke bakom undersökningen Àr att betygsÀttning och olika former av bedömningssÀtt Àr frÄgor lÀrare mÄste ta stÀllning till i utövandet av sin yrkesroll, frÄn ett makt- och elevperspektiv. Som lÀrare har man makten att öppna respektive stÀnga dörrar för elever, dÄ betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad berÀttar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska Àmnen? Hur beskriver medieelever att betygsÀttning inverkar pÄ deras sjÀlvbild? Mina informanter gÄr i Ärskurs 3 pÄ en medieinriktning, pÄ ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer dÀr de reflekterar kring att fÄ betyg i media-estetiska Àmnen.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö fÄ dem att leka. Leken Àr en viktig del i barnens liv, det Àr vi nog alla överens om. MenfrÄgan Àr var barnen fÄr plats att leka i dagens allt tÀtare stÀder?Det hÀr arbetet syftar till att undersöka om gÄgatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrÄn denna aspekt, kan förbÀttras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:FörÀnderlighet ? Barn fascineras av fysiska förÀndringar som vÀder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa kÀnslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen fÄr lÀttare att identifiera sigmed omgivningen.

I den hÀr uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frÄgestÀllning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem sjÀlva? Syftet Àr att förstÄ och förÀndra situationen för barns behov och möjligheter till lek och leksaker samt ÄskÄdliggöra hur design pÄ ett aktivt sÀtt kan pÄverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhÀlle som rör sig mot en mer hÄllbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling.Jag vÀnder jag mig till barn som leker och anvÀnder leksaker för att se och undersöka hur de förhÄller sig till möjligheten att lÄna hem leksakerna istÀllet för att köpa och Àga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda?Mitt undersökningsmaterial bestÄr av de iakttagelser, berÀttelser, bilder och leksaker som har kommit till genom anvÀndarnas(barnens) och förÀldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring Àmnet Àr det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstÄ det ur barnens perspektiv.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför mÄste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmÄga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke pÄ vilka konsekvenser vÄr köpmani fÄr för andra mÀnniskor i andra delar av vÀrlden, men kanske framför allt för oss sjÀlva. Jorden Àr och förblir rund...I mitt examensarbete, bestÄende av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmÀrksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa tvÄ vÀrldar Àr ett ekorrhjul som gÄr snabbare och snabbare. Genom att uppmÀrksamma förhÄllandena vill jag övertala betraktaren till att tÀnka efter.Den konstnÀrliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".

Road safety is the result of measures to reduce therisk of accident and injury. (Nationalencyklopedin,2008). In principle, road safety means to arrive saveand sound.Safe traffic in cities is mainly achieved throughappropriate speed. In Sweden, more than half ofall rides happen with a speed above the legal speedlimit (Holmberg, Hydén m.fl, 1996). To reducespeed in order to increase safety requires measureswhich influence a driver?s motives for his orher choice of speed even if these are not rational(Boverket, 2002).

This master thesis is about a place that has a story to tell. Olsson?s garden came about when Mr Carl Oscar Olsson acquired a piece of land in Landalabergen in the beginning of the 1930's and at that time he started his industrious work of uniting much of Sweden's flora in his garden. Since the very beginning Olsson's garden has played a lot of different rolls in a variety of situations and meant different things for different people. Today one can find traces from Mr Olsson's life and deeds in the garden.

This candidate essay is built on literature studies and discusses the meaning of the residential yard along with what you, as a landscape architect, should think about when you are designing functional residential yards. To do this I found it necessary to figure out what it is that makes people step outside their own apartment and out into the city?s public places. The reasons for this are numerous and many times individually affected. Something that plays a role in people?s outdoor life and prevents them from spending time outside is the lack of time, the technique of today and the feeling off insecurity.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur förestÀllningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgÄende exempel: klÀdföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet Àr att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhÀlle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar Àven till att utforska didaktiska metoder som kan anvÀndas inom bildÀmnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger pÄ studiet av en klÀdbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlÀrare.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sÀtter press pÄ företagen att sÀrskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det rÄder fortfarande restriktioner pÄ apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sÀtta egna priser pÄ receptbelagda lÀkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsÀttning. Marknaden karaktÀriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvÄrar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhÄller ofta en bÀttre lönsamhet och varumÀrket har en stor betydelse i hur företag kan utmÀrka sig.