Rapporten underso?ker en metod fo?r att gestalta en historisk ljudvandring genom Sko?vde stads ljudlandskap under 1700-talets andra ha?lft. Till underso?kningen sammansta?lldes en metodik da?r fundamenten var tankesa?tt och begrepp influerade fra?n tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat pa? metodiken framsta?lldes en prototyp av en ljudvandring genom Sko?vde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av.

SAMMANFATTNING I mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som Àr producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas Ätta utvalda, erkÀnt duktiga lÀrare med olika kön, Älder och erfarenhet med en klass elever under fyra mÄnader. LÀrarna har som mÄl att göra en av Sveriges sÀmsta klasser till en av de tre bÀsta. Jag var hÀnvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill sÀga vad som Àr utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten. MetodmÀssigt har jag valt att analysera vad lÀrarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmÀrksamhet pÄ lÀrarrollerna i klassrummet, relationer mellan lÀrarna och elevernas framgÄng och vilka arbetssÀtt lÀrarna anvÀnder. Resultatet visar att lÀrarna frÀmst Àr intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska kÀnna sig motiverade att nÄ kursmÄlen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program.

Vi omges sta?ndigt av ljus i va?r vardag, det finns naturligt ljus samt artificiellt. A?ven under de gra? dagarna finns det ljus och dess na?rvaro a?r alltid da?r a?ven om den inte alltid a?r som klarast. I detta kandidatarbete beskrivs ljuset ur olika synvinklar, men framfo?rallt hur Rembrandt och impressionisterna i sina konstverk anva?nt ljuset i sitt skapande.

Lifestyle magazines portray women in different manners and have an influence on how media consumers create self-images. The importance of knowing how different visual representation of the female acts out in magazines with large target audiences is therefore of weight for the magazines? readers to understand. This thesis analyze how the two lifestyle magazines ELLE and LOVE portrays women in images and how they in turn create ideal images of women.The thesis has been conducted through a qualitative analysis of 5 images from each magazine that represents the magazines artistic styles. The theories used in this study are semiotic image analysis and visual text analysis viewed from a gender- and discourse perspective.The conclusion of this thesis is that ELLE portrays women as strong, happy and feminine, with at tendency towards androgyny, while LOVE describes women as inferior and sexual objects constructed for the male gaze.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utslÀpp dÀr utslÀppen följer en inverterad U-kurva, en sÄ kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta pÄstÄende stÀmmer har historiska data över BNP och koldioxidutslÀpp inhÀmtats frÄn perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av kointegrationsanalys undersöka om det finns nÄgon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhÄllits för den hypotetiska Kuznetskurvan. DÀremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjÀrt, monotont vÀxande samband.

Projektet Àr ett varv pÄ Beckholmen. Funktionen har under arbetets gÄng varit i fokus, att förstÄ programmet och verksamheten och att utifrÄn det skapa en fungerande byggnad. Tomten pÄ Beckholmen var begrÀnsad till den del av ön som ligger vÀster om Gustav Vs docka och för de krav som stÀlldes pÄ byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet krÀver stora volymer, inte minst skrovhallen som mÀter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna bÄtskala, har varit svÄr att förstÄ men ocksÄ skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden sÄ som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstÀderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns dÀrför frÄn mÄnga delar utav staden.

VÀxtgestaltning Àr ett av landskapsarkitektens viktigaste verktyg. Det Àr ocksÄ en komplex process eftersom vÀxtmaterialet förÀndras beroende pÄ faktorer som stÄndort, vÀxtzon och Ärstid. I mitt arbete har jag undersökt vÀxtgestaltningsprocessen genom att ta fram ett förslag som fokuserar pÄ vÀxtgestaltning för hela Äret. Arbetet har skett genom inventering, analys och intervjuer som ledde fram till ett gestaltningsprogram och en konceptidé. Vid valet av vÀxter anvÀnde jag mig av Nick Robinsons metod ?funktion, karaktÀr, stÄndort?.

Denna vetenskapliga essÀ har som syfte att undersöka ett konstnÀrligt kunskapsutövande.UtgÄngspunkt tas i berÀttelser kring det egna görandet för att dÀrefter lyfta in teoretiskaperspektiv pÄ kunskapsprocesserna. EssÀn prövar att se pÄ det konstnÀrliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fÄnga det som Àr svÄrast att beskriva i en konstnÀrlig process ? inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjÀra process dÀr tankar och infall transformeras till en konstnÀrlig gestaltning. Vikt lÀggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, nÀr och hur konstnÀrenreflekterar i sitt görande.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring ?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar. Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna, i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.

We are daily using the public space to move throughout the city. The public space is an important part of our city and it?s where a lot of social activities occur and a lot of different events take place. The outdoor environment in the city should offer the residents nice and varying places for staying. In this essay I will try to understand how the physical environment works and how people moves and behave in the public space.

PÄ Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot sÄvÀl större fartyg samt skÀrgÄrdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten pÄ ett sÀkert och miljövÀnligt sÀtt krÀvs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anlÀggningar. Stockholms stad har pÄbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. DÄ det handlar om stora investeringar och förÀndringar i stadsbilden Àr den nya detaljplanen ett kÀnsligt projekt, sÀrskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svÄrigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir vÀldigt stor. FrÄgestÀllningen i ?Beckholmen bit för bit? Àr om en detaljplan som lÄter verksamheten vÀxa mer inkrementellt fördelat pÄ fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna pÄ fler byggnadsvolymer.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag pÄ en mobilapp tÀnkt att anvÀndas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden Àr ett kommunalt projekt dÀr invÄnare har möjlighet att pÄverka smÄskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. MÄlet med min gestaltning Àr att lÀgga fram ett förslag pÄ ett lÀttanvÀnt, intuitivt verktyg som medborgare kan anvÀnda sig av för att lÀmna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemÀrkelse att invÄnare kan lÀmna synpunkter ?ute i fÀlt?, pÄ den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak anvÀnt mig av textdesign för att ge exempel pÄ hur information kan presenteras och utformas i appen.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

I den hÀr studien bearbetas omrÄdet pedagogiskt drama i förskolan. VÄrt syfte Àr att belysa vad förskollÀrare anser att pedagogiskt drama innebÀr samt att diskutera hur förskollÀrare förhÄller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill Àven undersöka om pedagogiskt drama anvÀnds medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen Àr genomförd med 22 insamlade enkÀter och tvÄ intervjuer. I intervjuerna deltog tvÄ dramapedagoger.

Syftet med arbetet har varit att genom undersökning av denna klassicistiskt inspirerade tidsperiod vÀlja ut lÀmpliga vÀxter för att ta fram förslag för hur man skulle kunna skapa en miljö med historisk karaktÀr kring Gula magasinet i NÀvekvarn. I denna process har jag studerat litteratur om sÄdana vÀxter och annat material som skulle kunna anvÀndas för att sÀtta en stilriktig karaktÀr pÄ miljön. Jag har Àven gjort en undersökning kring bruksorten NÀvekvarn och om Gula magasinet och kortfattat sammanstÀllt detta. I min undersökning har jag besökt NÀvekvarn och Sörmlands museum för att hitta den lokala information som finns om platsen. Jag har Àven tagit bilder pÄ platsen och samtalat med boende och verksamma i NÀvekvarn för att fÄ veta vad de har för syn pÄ magasinet, hur det har och kommer att anvÀndas i framtiden.