Landskapsarkitektur Àr starkt kopplat till fysisk hÀlsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hÀlsa och miljön omkring oss men lite forskning finns Ànnu inom omrÄdet. Det fysiska och psykiska Àr viktigt för hÀlsa och inom dansen Äterfinns positiva effekter rörande bÄda. Idag hÄller dansare frÀmst till inomhus, bort ifrÄn folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var dÀrför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanlÀggning - fysiskt bör se ut och var en sÄdan bör placeras. Kriterierna kan sedan anvÀndas i vidare studier. Med hjÀlp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjÀlp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. HuvudfrÄgestÀllningen jag anvÀnde mig av var: Vad krÀvs av en plats för att den ska fungera för danstrÀning utomhus? Och för att svara pÄ det behövde jag Àven veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket sÄledes var min andra frÄgestÀllning. För att en plats ska kunna lÀmpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

This bachelor thesis in Landscape Architecture is about the planning and design of public spaces in small towns in Sweden. My opinion is that the small towns often are overlooked and my determination is to see if that is right. The purpose with this thesis in Landscape Architecture, with focus on a durable society is to find the central public places in small towns and evaluate their function. This thesis has a focus on good design of central public spaces, designed for the inhabitants of the small towns. A small town, which is the focus of this thesis, is defined to have 200-2000 inhabitants. The small towns, which often are built around industries or the railway, have since the nineteen seventies a problem with people leaving them for the cities in the urbanization. Currently there is also the opposite trend with people moving out from the cities, but to live on the country side, not in the small towns.

Vi har i denna studie valt att besöka en ungdomsteatergrupp, pÄ en kulturskola, i deras arbete med uppsÀttning av Shakespeares pjÀs En midsommarnatts dröm. Genom observationer och intervjuer har vi undersökt hur de, ungdomarna i gruppen och deras pedagog, förhÄller sig till genus samt om och hur könsroller uppstÄr i gestaltandet pÄ scen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka deltagarnas gestaltande av karaktÀrer i teatergruppens pjÀsarbete och ta reda pÄ om och pÄ vilket sÀtt könsroller uppstÄr. Samt fÄ en större inblick i hur dessa ungdomar förhÄller sig och/eller uttrycker sig kring genus och hur det i sin tur gestaltas pÄ scen. VÄrt syfte Àr Àven att se vilka eventuella konsekvenser deras gestaltning kan leda till. I vÄr litteraturdel redogör vi bland annat för begreppen kön, könsroll och genus.

Syftet med denna projektredogörelse Àr att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande pÄverkar lÀrandet. Gestaltningen Àr en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska lÀroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehÄll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska lÀromedel men Àven synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sÀtter jag huvudÀmnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lÀrandet. BÄde gestaltning och projektredogörelse Àr grundade pÄ etnografiska metoder dÀr jag bÄde observerade och deltog i elever och lÀrares arbete av projektet under vÄren 2008..

VÀsterviks kommun har under tiotals Är haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste Ären har en förÀndring skett och trenden har brutits. En stor satsning pÄ att uppföra sjönÀra bostadsomrÄden nÀra staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsÀtta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför VÀstervik och det finns lÄngt framskridna planer pÄ att dÀr uppföra ett nytt attraktivt bostadsomrÄde med blandad bebyggelse. Solbergsudde prÀglas av en lantlig skÀrgÄrdskaraktÀr och idag finns dÀr 17 bostadshus/fritidshus som ej Àr planlagda. Problem finns med bÄde enskilda lÀckande avloppsanlÀggningar och brist pÄ fÀrskvatten.

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, sÄsom en jÀrnvÀg, som till sin natur Àr stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det hÀr arbetet översiktligt sammanfattat jÀrnvÀgs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frÄgestÀllningar rörande i vilken omfattning hÀnsyn har tagits vid planering och utformning av jÀrnvÀgar i landskapet samt vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades jÀrnvÀgen pÄ ett sÀtt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smÀlte vÀl in med omgivningen. Det Àr nÄgot som kan ha berott pÄ att de tekniska förutsÀttningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det Àr möjligt att forma landskapet efter de önskemÄl som mÀnniskan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagslÀget inte en aspekt som projektören mÄste ta lika stor hÀnsyn till nÀr jÀrnvÀgslinjen bestÀms.I intervjuerna har framkommit att jÀrnvÀgen kan ses som ?en i landskapet utstrÀckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Det övergripande mÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter, rÀttigheter och skyldigheter inom alla omrÄden i livet och det rÄder politisk enighet om detta. Trots denna enighet Àr vÄrt samhÀlle fortfarande inte jÀmstÀllt. Varför? LuleÄ Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och mÀn skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om mÀn och 18% handlade om kvinnor.

The essay deals with the patterns of storytelling in Selma Lagerlöfs novel "Körkarlen". The focus is on the relationship between idea and form. Selma Lagerlöf tries to show how the drinker David Holm comes to insight about his own shortcomings and faults without knowing that he is in fact educated by his old friend. The author of this essay tries to show that Selma Lagerlöf use the same method in relation to the reader of the novel. Selma Lagerlöf wants to enlighten the reader without actually preaching.

Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjÀlp för olika sceners kÀnslolÀgen i en musikdramatisk komposition. Med fokus pÄ hjÀlpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess frÄn libretto till den fÀrdiga förestÀllningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planlÀggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gÄng..." framfördes fem gÄnger under tiden 7?9 februari, 2013.

The essay deals with the patterns of storytelling in Selma Lagerlöfs novel "Körkarlen". The focus is on the relationship between idea and form. Selma Lagerlöf tries to show how the drinker David Holm comes to insight about his own shortcomings and faults without knowing that he is in fact educated by his old friend. The author of this essay tries to show that Selma Lagerlöf use the same method in relation to the reader of the novel. Selma Lagerlöf wants to enlighten the reader without actually preaching.

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vÄr omvÀrld och oss sjÀlva kan ta form i vÀxelspelet mellan vetenskaplig och konstnÀrlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av sprÄksystem med avsikt att stÀrka eleverna till sjÀlvstÀndigt reflekterande och ifrÄgasÀttande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrÄn en nÀrlÀsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar pÄ frÄgor som ledde mig framÄt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strÀvar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, Àr sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och Àr en ovÀrderlig resurs för storstadsmÀnniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krÀvs att parkerna upplevs som trygga. FrÄgan om vad som skapar kÀnslan av trygghet Àr komplex men en av de viktigaste faktorerna Àr att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krÀvs att parken Àr vÀlskött med en gestaltning som utstrÄlar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gÀrna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjÀnstemÀn bli medvetna om problemstÀllningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras pÄ information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala lÀn, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt dÀr mÄlet Àr att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset stÄr inför mÄngÄriga ombyggnationer och för att stÀrka omrÄdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram Àr ett mÄste. VÄrt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översÀttas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartlÀggande, dÀr vi arbetat utifrÄn tre teman: det första handlar om projektets förutsÀttningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det fÀrdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet Àr tÀnkt att omsÀttas och översÀttas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översÀttning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förÀndrat och kan komma att förÀndra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka ÄtgÀrder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hÀnvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att sjÀlva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Should new buildings blend in or contrast from the older buildings around? Could contrasts even emphasize different characters? This report is a discussion on that theme. IŽve studied different architects wiev on the question and studied different of examples of where new buildings contrast to the context in a successful way. In part two IŽve done a proposal on a new housing settlement next to Hammarbyhöjden in Stockholm. The new buildings contrast to the existing and the aim is to emphasize the characters in Hammarbyhöjden as well as in the new structure.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser. Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.