Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Barnhälsovårdens föräldragrupper har en central och betydelsefull roll för föräldraskapet. I rollen som gruppledare måste därför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos föräldrar. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Fem intervjuer med föräldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stärker föräldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhållningssätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, Förväntningar av att få information och kunskap och Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna.

En enskild persons eller ett lags prestationer inom idrotten har alltid fascinerat mänskligheten.Det har genom tiderna alltid funnits individer som har urskiljt sig från mängden genom sin personlighet och förmåga att bättre utöva en idrott. Dessa individer blir ofta populära och en förebild för många. Det kommer hela tiden fram nya aktörer som lyfter idrotten till nya nivåer men samtidigt blir konkurrensen allt hårdare. Idag räcker det inte alltid med att enbart vara en talang.Det är mycket som har förändrats de senaste decennierna. Tidigare var det enklare att urskilja sig från mängden.

In a situation with dying patients it can be difficult for a nurse to know how to act..

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrån ett antal långtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frågeställningarna har lagts på huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och åsikter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även beteendet efter åtgärderna och hur man värderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet på högre nivå sa sig ha haft större utbyte av åtgärder och visade på större tilltro till deras självförtroendehöjande effekt. Något starkt samband mellan studiemotivation och åtgärder kunde inte finnas hos informanterna.

Bakgrund: Venösa bensår var ett vanligt problem hos äldre och konsekvenser som social isolering, smärta och immobilisering påverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvårdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten på vården och främja egenvården samt att undersöka i omvårdnadsforskningen ifall omvårdnad av venösa bensår med inriktning att främja egenvården förbättrade hälsan och välbefinnandet jämfört med rent medicinska åtgärder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade åtta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kände sig osäkra och behövde ökad kunskap vid omvårdnaden av patienter med venösa bensår, medan patienterna efterlyste bättre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlätta bemötandet mellan vårdare och patient och därigenom åstadkomma lärande i riktning mot en förbättrad hälsa. I detta fall begränsas undersökningen till tandvården och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvård och munhälsa krävs det att tandhygienister lyckas nå ut med sin information och i visa fall få patienten att ändra på sitt beteende. Det är då det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

En berättarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berättartekniska aspekterna skapas en ny ingång till förståelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framställning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förståelse av novellerna..

Det här arbetet vill belysa vilka förväntningar användare (inom vården) har inför ett nytt informationssystem (IS) som ska implementeras och vilka faktorer som kan påverka och förändra dessa. För att lyckas med arbetets föresats genomfördes en semistrukturerad intervju av fyra aktiva sjuksköterskor inom Tibro kommuns hemsjukvård, där i december 2004 ett nytt datorbaserat IS (patientjournal) implementerats.Materialet från intervjuerna spelades in med bandspelare, transkriberades och tolkades med kvalitativ innehållsanalys. En granskning av resultatet gav bland annat följande slutsatser:Användare inom vården saknar ofta en formell datautbildning, men besitter ändå kunskap om det datorbaserade informationssystemet, kunskap som de förvärvat genom att ha arbetat med datorbaserade IS under många år. Kunskap och erfarenhet som användarna ofta får förlita sig på när ett nytt IS ska implementeras då tid och resurser saknas för en genomgripande utbildning.Användarnas förväntningar på ett nytt IS påverkas av faktorer, såsom erfarenheter från ett tidigare datorbaserat IS, saklig information och utbildning. Med saklig information menas information som både visar på för- och nackdelar..

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.