Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Det finns ett stort utbud av revisionsbyråer världen över och det ställs höga krav på den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det är därför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstå dessa och hur de kan uppstå krävs även en förståelse för såväl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutändan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande ägt rum eller inte. I Sverige utfärdar Revisorsnämnden årligen ungefär 60 disciplinära åtgärder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer?MetodVi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

Vår bild av omvärlden skapas utifrån det vi vet om den. Min undersökning har närmat sig frågan vem som är skapare av dessa bilder med hjälp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frågan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media på sista tiden, nämligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fått stor medial uppmärksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter där bonden förekommit. Dessa texter är hämtade från TV4 och deras underhållningsprogram Bonde söker fru och Let?s Dance som visats under hösten 2007 och våren 2008.Syftet med studien är att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjälp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret på frågan Vem och hur är bonden i svensk nutida media? Utifrån mitt perspektiv som mediepedagog är det centralt att uppmärksamma mediernas roll i samhället, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media.I stora drag visar studiens resultat på att programmen uppvisar kommersiellt gångbara bilder där mytbildningen innehåller både konservativa och populistiska drag.

Undersökningens syfte var att undersöka hur lärare för de tidigare åren upplevde fortbildning genom att studera deras värdering av och motivation till fortbildning. Vidare var vår tanke att undersöka ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning. Dessutom hade vi för avsikt att undersöka om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser, som rörde fortbildning.Studien är av nationell och komparativ karaktär där vi valde att undersöka och jämföra två skolor, en grundskola i mellersta Sverige och en grundskola inom landskapet Åland.För att undersöka lärarnas värdering av och motivation till fortbildning använde vi oss av en enkätundersökning. Vi mottog sammanlagt 12 stycken besvarade enkäter, varav vi baserar enkätundersökningens resultat på. Då vi undersökte ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning och om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser använde vi oss av en dokumentanalys baserad på skolornas sparade arkiv angående fortbildning samt aktuella politiska styrdokumenten.

Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

Uppsala är ett exempel på en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska eftersträva främjandet av stadsliv, något som jag har tagit fasta på i denna uppsats som behandlar en del av Svartbäcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts läge samt stora utbud av målpunkter ger förutsättningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnås genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar också en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med Svartbäcksgatan. För att få reda på hur stadsrummens form kan påverka stadslivet använde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om främjandet av stadsliv kan tillämpas i en gestaltning.

Aspergers syndrom (AS) innebär bland annat en begränsning i social interaktion, vilket resulterar i svårigheter inom flera kommunikativa förmågor. Trots dessa svårigheter finns ett begränsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att få fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick två deltagare.

Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken.

I denna branschstudie gällande livsmedelsbutiker, kommer vi att beröra hur butiker kan marknadsföra sig samt vilka faktorer som spelar störst roll vid kundernas val av butik. För att kunna klargöra detta, kommer vi att använda oss av teorier så som Porters fem konkurrenskrafter samt vissa skolformer utifrån boken Marketing Theory av Jagdish N. Sheth, David M. Gardner och Dennis E. Garret.