Bakgrund: Hotell- och restaurangbranschen är dålig på att anställa personer med eftergymnasiala Utbildningar med inriktning på hotell och restaurang, de prioriterar istället individer som har mycket arbetslivserfarenhet. Det beror på att branschen är praktisk och att åsikten att yrkeskunskapen kan läras ut på golvet fortfarande är stark.Syftet:Syftet är att undersöka hur studenter som examinerades 2010 från Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan Örebro Universitet, uppfattar den utbildningen de genomgått.Metod: Dessutom kommer uppsatsen innehålla åsikter och tankar från före detta studenter som examinerades sommaren 2010 från Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan, Örebro universitet. Resultatet bygger på tre intervjuer med yrkesverksamma personer från hotell- och restaurangbranschen, samt tio besvarade enkäter från före detta studenter från RHS.Resultatet: visar på att hotell- och restaurangbranschen prioriterar arbetslivserfarenhet före eftergymnasiala Utbildningar dock är utbildning viktigt för att arbeta sig upp inom företaget. De tidigare studenterna instämmer och anser att RHS Utbildningar bör utveckla sina ledarskapskurser för att studenterna ska få större möjligheter inom hotell- och restaurangbranschen.Slutsats: Om en individ vill arbeta sig upp inom hotell- och restaurangbranschen går det snabbare om personen har en universitet/ högskoleutbildning i bagaget..

Motivation i arbetslivet är ett ämne som genom åren uppmärksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att välja olika Utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett område där mycket återstår att undersöka. Utifrån den bakgrunden finns det inte någon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kärnfråga för dagens arbetsgivare är att rekrytera och behålla människor som passar in i verksamheten.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska Utbildningar. Forskningsfrågorna handlade om vilka personer som har haft inverkan på valet av studier, vilken hjälp studenten ansåg sig ha fått av studie- och yrkesvägledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan på studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvägledares bättre insikt för vad som kan väcka intresse hos kvinnor att välja dessa Utbildningar, vilket i sin tur kan främja bättre jämställdhet på arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm på två dominerade av män inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit påverkade av föräldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvägledare eller vänner.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre Utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre Utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

Rapporten behandlar datorstödda multimedia Utbildningar vars syfte är att utbilda ovana användare i datorkunskap. Hur ska instruktioner utformas för att stödja inlärning i dessa datorstödda Utbildningar? Vilka instruktionsteorier och inlärningsteorier är viktiga att stödja? Detta är de huvudsakliga frågeställningar rapporten behandlar. Studien innefattar en utvärdering av tre datorstödda utbildningsprogram för att besvara vilka instruktioner programmen stödjer. Utöver utvärderingen har även en empirisk studie i form av en direktobservation utförts.

Distriktssköterskor har en skyldighet att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet, detta för att kunna ge en god kvalitet på omvårdnaden. För att säkerställa kontinuiteten och säkerheten krävs en strukturerad dokumentation. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av omvårdnadsdokumentation med speciellt fokus på deras erfarenhet av dokumentation, hur de uppfattade sina kunskaper, om de dokumenterade enligt riktlinjerna och deras upplevelser av dokumentation. För att samla in data användes en enkät. Datan lades in i SPSS och för att hitta statistiska samband användes Spearmans rangkorrelationskoefficient.

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och användning av läroböcker i historia. Studien är en enkätundersökning som sätter läroboksanvändningen inom ämnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, främst internet. Den undersökta elevgruppen går på gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, på friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utsträckning är positivt inställda till internet medan de är mera negativt inställda till läroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgång till dator. Resultaten för studien visar att det är främst män som avviker från den genomsnittliga uppfattningen med män på praktiska Utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan män på teoretiska Utbildningar är mer positiva till böcker än de andra, men fortfarande positiva till användning av internet..

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under Utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa Utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje.

Falkenbergs kommun har en låg utbildningsnivå bland invånarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjälp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivån bland invånarna. Utbildningsnivån bland invånarna i Falkenberg är tio procentenheter lägre än i riket i övrigt och när samhället möts av lågkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte är att ta del av vad sex unga vuxna som förvärvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer värdet av eftergymnasiala Utbildningar. Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

Syftet med detta arbete är att göra en jämförande undersökning bland elever på dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi använde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med våra informanter, ca tio elever från vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en färdig intervjuguide, spelades in på diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för själva undersökningen/analysen. Här jämförde vi informanternas svar med varandra. Våra slutsatser är att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprätthåller klass- och genusmönster.

Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga Utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa Utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieUtbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här Utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal Utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- Utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur Utbildningar för mellanchefer tar sig uttryck, praktiseras och konkretiseras i vardagen. Studien behandlar även mellanchefers arbetssituation och hur den påverkar utfallet och den praktiska användningen av Utbildningar i vardagen. De som deltar i undersökningen är butikschefer på KappAhl i Sverige. KappAhl är ett detaljhandelsföretag som säljer såväl dam- som herr- och barnkläder. Studien har lagts upp i form av en utvärdering av en nyligen genomförd ledarutbildning för butikscheferna.

Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av Utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans Utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade Utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeUtbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt.

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska Utbildningar behövs, och varför det satsas på en sådan utbildningsfilosofi.2. Att granska två koncept med två tillhörande program för att påvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkäter.3. Att ta reda på vad meningen med de två koncepten är, med hänsyn till vad respondenterna säger och med mina egna tankar och åsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och enkätundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkätundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lärande, teoretiskt lärande, praktiskt lärande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjälp av egna åsikter och med hjälp av svar från enkäter, personliga intervjuer och ifrån övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med båda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda Utbildningar. För en KY-student kan det vara att få en skräddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..