Under mina verksamhetsförlagda Utbildningar har jag lagt märke till att under matematiklektioner ägnar eleverna mycket av sin tid åt räkning i läroböcker. Jag har inte varit med om att läraren introducerar huvudräkningsstrategier till eleverna utan endast algoritmer, dvs. uppställningar. Jag har läst i litteratur att huvudräkning anses vara en bättre räknemetod i de tidigare årskurserna än algoritmräkning. I skolan däremot använder eleverna sig mest av uppställningar.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Det nya speciallärarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhållningssättet som redan gällde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallärarprogrammet en fördjupad ämneskännedom i läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De båda specialpedagogiska Utbildningarna, specialpedagog- samt speciallärarprogrammet, bygger emellertid på examensordningar som till stora delar är samstämmiga. Huvudsyftet med denna studie är att granska hur utbildningsansvariga vid tre lärosäten har förhållit sig till sitt förändrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrån studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallärare och sedan utvecklat två specifika Utbildningar, samt hur de ser på de båda yrkesrollerna.

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi på gymnasienivå för att få svar på varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre Utbildningar. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut på gymnasienivå samt se hur verktyg/metoder som tillhandahålls fungerar. Vårt arbete har utgått ifrån frågor som:Vilka erfarenheter har pedagoger på gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, såsom metoder och verktyg, är de tillräckliga för att upptäcka dyslektiker?Forskningsområdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger på fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen är ett komplext problem där språkets betydelse har stor vikt för upptäckterna.

Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i Utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare.I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen.

Under verksamhetsförlagda Utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3.

På 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen påverkas av yttre belöningar när en individ ska utföra en uppgift. När yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvändigt intresse för att nå ett högre mål) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa Utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

Dagens Utbildningar och arbetsliv ställer stora krav på människors kommunikativa kompetens. Många elever i gymnasieskolan har någon form av talängslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. Utgångspunkten i arbetet med elever med talängslan är en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielärare gör för att upptäcka och stödja elever med talängslan. Den teoretiska ansatsen är lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Underso?kningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i två professionsorienterade Utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta.Studien är grundad på kvantitativ ansats, baserad på gruppenkät och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus på psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten.Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivåer på en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom på långvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rädslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhållanden.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via Utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla Utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar.

Knäartros är ett globalt och vanligt förekommande problem som årligen kostar samhället enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till träning som behandling för att lindra smärta hos vuxna patienter med knäartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades på analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att träning som behandlingsalternativ vid knäartros är en tidskrävande behandling. Positiva följder som reducerad smärta och stelhet uppnås först efter sex till åtta veckors träning, medan förbättring av livskvalitet visade sig tidigare.

SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Öppna ledarskapsUtbildningar vänder sig främst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom ämnet många gånger är vagt. Vad som tas upp i dessa Utbildningar, formar ledare och därmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhället medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det är viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhället.Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som påverkar utformningen av öppna ledarskapsUtbildningar.

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård iSverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurvalkontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta istudien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågorunder enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre avdem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppochorganisationsnivå.