Vårdprogram för höftfraktur har tidigare använts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Höftspår är en ny process och målet är att underlätta flödet genom hela vårdkedjan.Syfte: Syftet är att studera hur Höftspår har påverkat omvårdnaden inom områdena; smärtskattning, smärtbehandling, vårdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, i jämförelse med Vårdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av Höftspår, och 30 patientjournaler i grupp II, från införandestart för Höftspår. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 år, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av läkare som operationsfall med inläggning på samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet även fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vårdtid på akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är en komplikation som drabbar cirka tioprocent av patienterna som vårdas på sjukhus. Studier visar att det finns möjligheter attförebygga cirka en tredjedel genom basala hygienrutiner, ändå är det ett problem att fåvårdpersonalen att konsekvent och uthålligt tillämpa dessa. Sjuksköterskor, med högnärvaro i patientarbete och kunskaper i hygienarbete, har goda möjligheter att utvecklaoch vara delaktiga i arbetet att minska förekomsten av VRI. Syftet med litteraturstudienvar att genom två frågeställningar undersöka hur individuella och organisatoriskafaktorer kan minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och ökapatientsäkerheten. Metod: Resultaten baseras på 11 vetenskapliga artiklar.Artikelsökningen genomfördes i två databaser och i två utvalda tidskrifter, samt medhjälp av referenslistor och sökning på författarnamn.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes.

Bakgrund: Snabb kunskapsutveckling, ökade krav på kvalité och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården gör det viktigt att sjuksköterskor har god förmåga att söka och använda evidensbaserad kunskap. Idag finns ett glapp mellan forskning och klinik. Sjuksköterskor upplever flera hinder till att arbeta evidensbaserat. Under hösten 2010 och våren 2011 pågick ett projekt på ett sjukhus i en stad i mellansverige. Projektet hette ?Klinisk bibliotekarie?, syftet var att höja vårdkvalitén och patientsäkerheten genom att det dagliga vårdarbetet ska bli mer evidensbaserat och att sjuksköterskorna ska känna större säkerhet i att ta fram vetenskapligt underlag för sitt arbete.Syfte: Belysa sjuksköterskornas erfarenhet av projektet ?Klinisk bibliotekarie?.Metod: Studien har en kvalitativ design.

Långtidssjukskrivningar har ökat drastiskt på senare år och är ett stort problem i dagens samhälle. Det har genom åren varit ständiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och Försäkringskassan. Studierna fokuserar ofta på vad långtidssjukskrivningar beror på och dess konsekvenser för samhället. Det är framförallt den offentliga sektorn som drabbats hårdast, där vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen.

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsäkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut använde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fåtal studier från Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för säker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehållsanalys.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.

Energifrågor och energieffektivisering blir alltmer uppmärksammat i dagens samhälle. Kostnadssituationen för energi är idag helt annorlunda mot vad den var för 30 år sen, priset är numera mycket högre. Speciellt påverkar detta gamla sjukhus där det är installationstätt och det finns aktivitet som pågår i stort sett dygnet runt. Här finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frågan är bara var och hur? Detta examensarbete innehåller en energikartläggning av kirurgibyggnaden på Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benämnd som byggnad 33, samt även en fördjupning kring området ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en energibalans av byggnaden som har åstadkommits med hjälp av simuleringsprogram, uppmätta värden och beräkningar.

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt.Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts.

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret.Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie.Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen.Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete.