Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Munnen är en viktig del av kroppen, men trots det så blir den lätt skild från övriga kroppen och placerad i en egen kategori. Komplikationer kan uppstå om inte munvården sköts och därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om munhälsa. Hur människor uppfattar sin munhälsa är individuellt och kan ge bra underlag i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans och patientens syn på munhälsa och dess påverkan på välbefinnandet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och 13 artiklar användes till resultatet.

Urininkontinens är ett stort hälsoproblem bland kvinnor i både Sverige och resten av världen, trots det är det få som söker hjälp för sina besvär. Det är en sjukdom som är förknippad med tabu och som inte blivit tillräckligt uppmärksammad inom Hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor befinner sig i en position, i vilken de har möjlighet att stödja kvinnor i att prata om sina besvär och hjälpa dem att förstå vilken inverkan urininkontinens har på självkänslan och livet. För att kunna göra det är det viktigt att förstå hur urininkontinens påverkar kvinnors livsvärld och livskvalitet. Syftet med den här litteraturstudien var därför att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på fyra vårdvetenskapliga begrepp; livsvärld, sjukdomslidande, livslidande och subjektiv kropp. I bakgrunden presenteras fakta om sjukdomen förlossningsdepression samt referensramen som bygger på Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa kvinnans upplevelse av sin livsvärld i samband med förlossningsdepression. Metod: Studien grundas på två självbiografiska böcker och är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys som består av fem steg.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansåg att det behövs mer naturvetenskapliga läromedel anpassade för barn i yngr åldrar. Med denna bok var vår förhopp.

Bakgrund:Självskadebeteende är en destruktiv handling där intentionen suicid inte finns. Avsikten med handlingen är att skada individens egna kropp. Sjukvårdspersonal på en akutmottagning står för det första mötet med patienter med självskadebeteende. Litteraturstudien är teoretisk förankrad i Ida Jean Orlandos interaktionsteori. Syfte: Beskriva sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnaden av patienter med självskadebeteende på en akutmottagning.

Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

Förlossning som avslutas med sugklocka är den vanligaste instrumentella vaginala förlossningen i Sverige. Orsaken till att sugklocka används är att barnet har en hotande fosterasfyxi eller att modern drabbats av värksvaghet. Det finns få studier som belyser kvinnors upplevelser av att ha genomgått en förlossning med sugklocka. Studiens frågeställning är: Är det alltid ett trauma eller kan det upplevas som positivt att få hjälp att avsluta förlossningen? Vad kan påverka utfallet av förlossningsupplevelsen? Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutas med sugklocka.Åtta förstföderskor intervjuades, 10-15 månader efter sin förlossning, om deras upplevelse av att ha blivit förlösta med sugklocka.

Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtor och smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efter ett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelser av den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorerna som påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg där kvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklar som visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning, dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter, förväntningar av postoperativ smärta, ångest, depression och sjuksköterskans attityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatet att patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse med smärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilken smärtbehandling som ges.

En kvalitativ intervjustudie har utförts i syfte att undersöka den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden som han/hon erhöll av sjuksköterskan i hemsjukvården. Studien utfördes i en liten kommun i Mellansverige. Åldern på deltagarna var 65+. I studiens resultat framkom det två teman: trygghet och respekt. Dessa teman har stor betydelse för den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden de erhåller av sjuksköterskan.

Alla drömmer om att komma bort från vardagen även om det bara är för några timmar. När en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvärda händelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen på ett personligt sätt. Karlstad CCC är en tillflyktsplats där gäster kan få energi och drömma sig bort för en kväll, genom bland annat en minnesvärd föreställning. Syftet med denna studie är att beskriva gästens upplevelse under en föreställning på Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och experiment.

Bakgrund och problemformulering: Tidigare forskning visar att 32 procent av Sveriges befolkning bor ensamma och många utav dem är äldre personer. Det är inte bara äldre som bor ensamma som upplever ensamhet utan även de som bor på boenden och har personer runt sig. Studien kommer beskriva hur en ensam äldre person kan bemötas på bästa sätt samt hur upplevelsen av ensamheten påverkas om den är självvald eller påtvingad.Syfte: att beskriva äldres upplevelse av ensamhet.Metod: En litteraturstudie har gjorts enligt Axelssons modell (2012), där kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts till fyra teman: ensamhetsfaktorer, att bli gammal, ensamhetens konsekvenser och att hantera ensamhet. Artiklarnas inklusionskriterier var att de handlade om personer äldre än 65 år. Artiklarna skulle inte vara äldre än sex år och bygga på kvalitativa studier.Resultat: Upplevelsen av ensamhet kan uppstå på olika sätt, den blir mest påtaglig vid förlusten av en partner.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Bakgrund: En rikstäckande undersökning från 1998 visar att var tredje kvinna mellan 18-64 år någon gång har blivit utsatt för våld av tidigare make/sambo samt att drygt var tionde kvinna har utsatts för våld av den make/sambo hon lever med. Att bli utsatt för våld av sin partner har visat sig få både fysiska och psykiska hälsokonsekvenser, och våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till sjukvården än icke våldsutsatta. Kroppsuppfattning är ett vedertaget begrepp inom sjukgymnastiken och syftar till den mentala bild en individ har av sin kropp. Studier visar att kroppsuppfattningen påverkas hos kvinnor som blir utsatta för våld. Syfte: Att beskriva kroppsuppfattning hos våldsutsatta kvinnor i heterosexuella parrelationer.

Bakgrund: Patienter som långvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter får ofta problem med flödeshinder. En åtgärd som företas vid flödeshinder är spolning av urinkatetern, alternativet är att byta katetern. Otillräckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frågan. Individuell katetervård rekommenderas. För närvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling.