Den 1 maj 2009 infördes boendeformen Ă€garlĂ€genhet i Sverige. Detta medförde ingen ny sĂ€rskild lag utan de befintliga fastighetsrĂ€ttsliga lagstiftningarna kommer att tillĂ€mpas pĂ„ Ă€garlĂ€genheterna. ÄgarlĂ€genheten Ă€r en tredimensionell fastighet som Ă€gs genom direkt Ă€gande. Den boendeform som Ă€garlĂ€genheten utĂ„t sett liknar mest Ă€r bostadsrĂ€tten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden Ă€r att Ă€garlĂ€genhetsinnehavaren begrĂ€nsas mindre i förfogandet över bostaden.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstÄnd (AST) förÀndras med Äldern rÄder det brist pÄ diagnostiska instrument som Àr specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) Àr en sjÀlvskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvÀrderades i föreliggande studie med avseende pÄ intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. DÀrtill utfördes en preliminÀr analys av resultatens stabilitet över tid.

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Sammanfattning Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i Äk 1-3 undervisar i svensk grammatik och i vilken mÄn de synliggör grammatiken för barnen. Grammatiken i skolan Àr en kontroversiell frÄga, och kursplanerna Àr svÀvande. Dessutom Àr grammatik i tidigare Äldrar ett ganska outforskat omrÄde. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tre olika skolor för att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Äk 1-3 tÀnker kring grammatik och grammatikundervisning och i vilken mÄn de synliggör grammatiken för barnen.Resultatet av undersökningen visar att grammatik Àr komplext. LÀrarna har olika syn pÄ vad grammatik Àr och svarar vÀldigt övergripande och svÀvande men kommer till slut fram till att det inte bara Àr ordklasser utan ocksÄ sprÄkets struktur.

Denna rapport Àr ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) pÄ. I examensarbetet ingÄr det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning pÄ problemet.Jag hittade inte nÄgot specifikt prroblem att skriva om pÄ den arbetsplats jag varit pÄ utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning pÄ bygg och anlÀggningsföretag ofta upplever som ett problem angÄende hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer pÄ flera olika företag sÄ visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt nÀr man projekterar. Det leder till att de bÄde kan vara svÄrt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och Àven rent byggtekniskt. Detta Àr olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.

Arbetsmetod och urval. Det första problemet vi stÀlldes inför var inte att vÀlja omrÄde att titta nÀrmare pÄ - Kina kÀndes intressant redan frÄn början - utan det var att motivera varför..

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrÄn deras erfarenheter och syn pÄ begreppen allmÀnheten, genus, egenskaper och sjÀlvbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att fÄ en förstÄelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen anvÀnds den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med Ätta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över sÀrbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli sÀrbehandlad av allmÀnheten. Egenskaper som Àr knutna till traditionella könsrollerexisterar inte sÄ starkt inom poliskÄren, utan det androgyna beteendet belönas, bÄde frÄn kollegor och allmÀnheten.

By using pollen analysis, 14C-dating and historical sources, I studied the history of vegetation and land use at an abandoned forest settlement near the Lade summer farms in the parish of Mora, Dalama. The aim of this paper is to investigate the agricultural establishment and development, the effects of this on forest vegetation, and the origin and development of summer farming. The analysis of pollen in a peat core revealed that a settlement was established at Lade around 1000 AD. Cereal cultivation, hay-making on the mire and extensive forest grazing were intro-duced as a complete agricultural system. Pollen analysis and the presence of ancient fields suggests that cultivation took place on permanent fields. Barley was the main crop, but rye and hops/hemp were also grown at the settlement.

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka modellÀsare (tÀnkta lÀsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension. Svaren pÄ forskningsfrÄgorna ?Vad gör du??, ?Vem Àr du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de Àr flera?? har besvarats med hjÀlp av en analys utifrÄn den funktionella grammatikens verbprocesser samt modellÀsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar pÄ samma person hela vÀgen, utan skapar 60 olika modellÀsare som blandas och vÀxlar texten igenom.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att mÀnniskor utför bistÄndsarbete, det kan innebÀra till exempel internationella utvecklingsprojekt eller katastrofinsatser. Det Àr Àven vanligt att företag engagerar sig i globala bistÄndsprojekt genom att samarbeta med en hjÀlporganisation, till exempel med LÀkare Utan GrÀnser. Sweco Àr ett företag som har ett uttalat samarbete med just LÀkare Utan GrÀnser och de ser positivt pÄ att deras medarbetare tar tjÀnstledigt för att Äka ut i fÀlt och arbeta för organisationen. LÀkare Utan GrÀnser Àr en akut organisation, det vill sÀga en organisation som ingriper nÀr det intrÀffar akuta katastrofer runt om i vÀrlden. Det var dÀrför naturligt att frÄgestÀllningen valdes att fokuseras pÄ just katastrofinsatser som Àr en av delarna inom bistÄndsarbete.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver ocksĂ„ hur och pĂ„ vilket sĂ€tt utevistelsen Ă€r viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fram nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattningar om barns utelek pĂ„ förskolor med och utan förskolegĂ„rd.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju anvĂ€nts för att fĂ„ fram förskollĂ€rarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollĂ€rare frĂ„n fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskollĂ€raren arbetar pĂ„ en för-skola med egen gĂ„rd eller utan gĂ„rd uppfattar de barns utelek pĂ„ liknande sĂ€tt. Exempelvis sĂ„ förekommer samma slags lekar pĂ„ alla förskolor.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Syftet med detta arbete Àr att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska Àmnen i skolan. Vidare syftar denna studie pÄ att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstÄ hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tvÄ med gymnasielÀrare och fyra med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) Àr en gruvdriftskoncern med jÀrnmalmsbrytning som huvudsaklig verksamhet. En av produkterna tas fram genom att raffinera jÀrnmalm till pellets vilket Àr en efterfrÄgad produkt vid stÄltillverkning. Vid sintring av rÄkulor till pellets Àr temperaturen vÀsentlig för att fÄ sÄ hög oxidation som möjligt av magnetit till hematit och för att fÄ rÀtt fasthet. För att reglera vÀrmen bör temperaturen mÀtas bland rÄkulorna eftersom det Àr kulornas temperatur som Àr det viktiga.                                 Projektet gÄr ut pÄ att undersöka möjligheterna att mÀta temperatur bland rÄkulor pÄ gratevagnar som Äker genom en pelletsugn med ett permanent mÀtsystem. HÀr stÀlls höga krav pÄ mÀtsystemet pÄ grund av miljö, portabilitet och drifttid.Miljöanalyser gjordes för att ta reda pÄ vilken pÄfrestning ett mÀtsystem bör klara av. Förslag om placering av mÀtutrustning framtogs genom kartlÀggning av miljön.