Syftet med denna studie är att undersöka prevalensen av obstruktiva problem från de övre luftvägarna hos svenska travhästar vid maximal ansträngning. Undersökningen genomförs med hjälp av en ny typ av utrustning där man kan endoskopera hästar under maximalt arbete på en travbana.Tidigare har undersökning med endoskopi på rullmatta varit enda sättet att undersöka hästar under ansträngning, men tack vare ny teknik är det nu möjligt att göra det vid maximalt arbete, under för hästen normala tävlingsförhållanden. I studien ingår 110 varmblodiga travhästar som sökt för missljud från de övre luftvägarna, nedsatt prestation eller båda delarna. Hästarna undersöktes med endoskopi, både i vila och under maximalt arbete. Resultaten i vila och vid arbete har sedan jämförts.Diagnostiska bilder har erhållits från samtliga hästar och därmed kan prevalensen beräknas i den undersökta populationen.

Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt äldre ökar också prevalensen att drabbas. Det kan ta flera år innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen äldre som utan hjälp från samhället helt sköter omvårdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir också belastningen på den som vårdar allt större och många närståendestödjare visar symtom som depression, utbrändhet, oro och ångest och det är därför viktigt att denna stora grupp i samhället uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd vid vård av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den använda metoden var en manifest innehållsanalys och studien visade att det stöd som efterfrågades mest och gav den största effekten i form av reducerad vårdtyngd, var när den sjuke fick möjlighet att vistas på dagvårdsverksamhet.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler.

Bakgrund: Varje år får omkring 300 barn i Sverige cancer. När ett barn får ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos är en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förändras och känslor av besvikelse, ilska och sorg kan tränga sig på. På sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras känslor.

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har på läsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav två med emotikoner och två utan emotikoner. Hypotesen är att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som läser e-postmeddelanden än vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehållande emotikoner genererade inte större affektiv respons än de utan emotikoner..

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun destruktion av betaceller i bukspottkörteln. När ett barn drabbas av diabetes krävs det mycket av föräldrarna och kommer som en chock för hela familjen. Föräldrar vill göra allt för barnet men kämpar med de upplevelser som tillkommit.Syftet: Att beskriva vad föräldrar vars barn diagnostiserats med Diabetes Mellitus Typ 1 har gjort för livsstilsförändringar och vilka erfarenheter föräldrarna har fått samt vilken kunskap och information det ger sjuksköterskor i stödet till nya drabbade familjer.Metod: Beskrivande litteraturstudie.Resultat: Vid insjuknandet i diabetes upplevde många föräldrar rädsla, frustration, oro och hjälplöshet. Föräldrarna ville sträva efter normalitet i vardagen och bli behandlade som en frisk familj.  Genom information, god kommunikation och bra stöd från sjuksköterskan behövde inte föräldrarna känna sig ensamma utan hade alltid någon att komma till. Även stödfamiljer och stödgrupper var viktiga för föräldrarna som här kunde få och dela med sig av erfarenheter och tips.

Det här examensarbetets syfte är att skapa en inspelningsstudio åt Strömkullegymnasiet i Bengtsfors. Det innefattar både akustik och teknik då båda delar är viktiga för resultatet av en inspelning. Elever och lärare på andra musikgymnasier har berättat hur studion fungerar på deras skolor och deras erfarenheter har varit till hjälp i det här arbetet. Den största utmaningen med projektet är att det inte finns någon lokal att bygga en studio i utan ett koncept som är flyttbart utan att man behöver påverka den gamla eller den nya lokalen måste utformas.Projektet kunde inte slutföras då det inte är bestämt var studion ska placeras. Det har tillkommit alternativa lokaler som skiljer sig drastiskt från de två ursprungliga alternativen..

Bakgrund: Varje år föds 1 % av alla barn i Sverige med medfött hjärtfel. Barnet med denna diagnos och dess föräldrar är i stort behov av omvårdnad. Viktiga komponenter i denna omvårdnad är stöd och uppmuntran, information på rätt nivå för mottagaren och att frågor blir besvarade. Föräldrar till barn med medfött hjärtfel lider i större mån än andra föräldrar av någon form av psykosocial stress eller ångest relaterat till barnets diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha barn med medfödda hjärtfel.

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

BakgrundEndometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. Symtombilden innefattar kronisk buk- och bäckensmärta, kraftiga menstruationssmärtor orsakade av endometrios (sekundär dysmenorré), samlagssmärtor (dyspareuni) samt infertilitet. Tidigare forskning visar att endometrios påverkar kvinnornas livskvalitet. Trots att det är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna idag råder en generell okunskap om endometrios.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios och hur det påverkar deras livskvalitet.MetodKvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes som metod. Sammanlagt intervjuades sex kvinnor i åldern 21-36 med diagnosen endometrios.

Bakgrund : Elever i grundskolan bedöms och betygssätts och enligt gällande läroplan (Utbildningsdepartementet, 1998) ska de själva få delta aktivt i alla delar av kunskapsbedömningen, dock ej i de delar som rör lärarens myndighetsutövning. Av särskilt intresse för den här studien var elevens förmåga till självbedömning. Syfte : Syftet med studien var att undersöka elevers självbedömnings- kompetens i ämnet matematik. Metod och material : Termins- och slutbetyg i matematik samt resultat från nationellt ämnesprov samlades in från 190 elever i skolår 9 vid tre skolor. Eleverna besvarade en självbedömningsmall, en enkät och en diagnos bestående av matematikuppgifter.Analys : Databehandlingen var i huvudsak deskriptiv och visade resultat i procent och antal i tabeller och diagram.

Syftet med arbetet var att intervjua några lärare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras åsikter om hur de tror att det är att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frågeställningar:1. Hur tror lärare att undervisningen påverkas när utbildning utan timplan införs.2. Hur tror lärare att eleverna påverkas av arbete utan timplan?3.

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreds på en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartläggningarna på elever med misstänkt dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsområde som speciallärare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar på att tillängliga diagnosverktyg på undersökt skola inte är anpassade för att kunna säkerställa en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmål än svenska..

Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt äldre ökar också prevalensen att drabbas. Det kan ta flera år innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen äldre som utan hjälp från samhället helt sköter omvårdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir också belastningen på den som vårdar allt större och många närståendestödjare visar symtom som depression, utbrändhet, oro och ångest och det är därför viktigt att denna stora grupp i samhället uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd vid vård av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den använda metoden var en manifest innehållsanalys och studien visade att det stöd som efterfrågades mest och gav den största effekten i form av reducerad vårdtyngd, var när den sjuke fick möjlighet att vistas på dagvårdsverksamhet.