Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Inspired by the article Special support on dubious grounds published in Teachers News (2010), we chose to examine the methods and procedures regarding acting out children without diagnosis. In preliminary work, we discussed the various forms and causes of acting out behavior among children in preschool and supervision and conflict management. The topic seemed relevant since we on several occasions experienced a feeling of inadequacy and lack of knowledge in our educational role both in teacher training placement time and during our working years as supply teacher and graduated child minders. Based on our past experiences and interests of acting out children without the diagnosis, work limited extent and time aspect for the course of the work we chose to only interview three pedagogues. Through the interviews, we wanted to compare these three pedagogues description of their work around acting out children without diagnosis in relation to accepted theories such as structure and clarity.

Studien utreder vilka problem som föreligger vid agila- och vattenfallsbaserade utvecklingsmetoder samt presenterar förslag på hur dessa problem kan komma att lösas. För att besvara dessa frågor har djupgående semistrukturerade intervjuer med designers med erfarenheter av metoderna intervjuats. Intervjumaterialet har transkriberats, kodats och analyserats i syfte att kartlägga de problem som finns. I de intervjuer som genomförts med vattenfallsdesigners har det uttryckts problem med att metoden upplevts som långsam, tungdokumenterad och att relationen med utvecklarna ansetts som komplex. De agila designers har uttryckt problem med att mer efterforskning krävts.

Kometprogrammet började utvecklas 2001 och är en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade föräldraträningsprogram. Varianten Komet 12-18 år riktar sig till föräldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att ändra föräldrarnas förhållningssätt till sina barn. Grundtankarna är hämtade från inlärningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger på evidensbaserad forskning. Syftet med studien är att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 år och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat från ungdomsintervjuer och ?enkäter.

Effektiva copingstrategier kan öka arbetstillfredsställelse, minska spänningar, sänka personalomsättning och frånvaro samt leda till andra positiva utfall för både individer och arbetsgivare (Parks, 1990). Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse av hur småföretagare upplever problem med anställda samt att undersöka vilka copingstrategier som används för att hantera olika typer av problem. Frågeställningarna var, vilka problem hanteras med emotionsfokuserade copingstrategier? och vilka problem hanteras med problemfokuserade copingstrategier? Respondenterna i undersökningen var nio småföretagare samtliga var män i åldrarna 39-71 år. Totalt identifierades 27 problem som delades in i sex olika kategorier.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) är en teknik som finns att tillgå organisationer vilket gör det möjligt för dessa att på ett relativt enkelt sätt kommunicera direkt med deras affärspartner och utbyta data som är till nytta i deras affärsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar organisationernas informationstillgänglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill även uppmärksamma varför organisationer upplever dessa problem, samt även visa på förebyggande åtgärder. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Effektivare offentliga upphandlingar kan enligt tidigare forskning innebära stora möjligheter till besparingar för det svenska samhället. Upphandling av läkemedel till slutenvården är ett område som många aktörer identifierat som problematiskt. Syftet med studien är därför att identifiera problem och potentiella lösningar med upphandling av läkemedel. Tillvägagångssättet var att analysera allmänt påtalade problem och lösningar med upphandling samt empiriska resultat från intervjuer och en enkät utifrån problem finding and problem solving metoden. De empiriska resultaten var fyra huvudsakliga problem: (1) olikformighet i kravspecifikationer, (2) bristande dialog mellan aktörer, (3) för kort tid mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart samt (4) omfattande dokumenthantering.

This thesis uses the ?What's the problem?-approach developed by Carol LeeBacchi. This approach studies how the problem that a certain policy is supposedto take care of is represented. Each representation will rest upon certainassumptions and will accordingly support certain solutions while other solutionswill be considered less suitable to the problem as it is represented.The thesis therefore evaluates the competing problem representations forgender mainstreaming in Sweden. The theory chapter explores two developmentpossibilities for gender mainstreaming, based on diversity and deliberativedemocracy.

Effektiva copingstrategier kan öka arbetstillfredsställelse, minska spänningar, sänka personalomsättning och frånvaro samt leda till andra positiva utfall för både individer och arbetsgivare (Parks, 1990). Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse av hur småföretagare upplever problem med anställda samt att undersöka vilka copingstrategier som används för att hantera olika typer av problem. Frågeställningarna var, vilka problem hanteras med emotionsfokuserade copingstrategier? och vilka problem hanteras med problemfokuserade copingstrategier? Respondenterna i undersökningen var nio småföretagare samtliga var män i åldrarna 39-71 år. Totalt identifierades 27 problem som delades in i sex olika kategorier.

In this thesis we study four groups of students in grade 8, 9 and 10 when they try to solve a classical mathematical problem: Which rectangle with given circumference has the largest area? The aim of the study was too see how the students did to solve a mathematichal problem?The survey shows that students have rather poor strategies to solve mathematical problems. The most common mistake is that students don?t put much energy to understand the problem before trying to solve it. They have no strategies.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien var att undersöka hur personal i ett omsorgsföretag ser på sig själva och sitt arbete i relation till kompetens, samhörighet och autonomi. Dessa tre begrepp är centrala i Self-determination theory. Resultatet visade att samhörigheten främjades av ett nära samarbete med kollegor och genom många gemensamma aktiviteter, både på arbetstid och utanför. Det främsta hindret för att uppleva samhörighet var om arbetsgruppen strävade åt olika håll eller om det uppstod konflikter i samspelet. Kompetens innebar för respondenterna att känna sig trygga i sitt bemötande av brukarna och att de visste vad de skulle göra i olika situationer.