Uppsatsen är en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och därefter besvara en enkät med syftet att ta reda på elevernas åsikter och känslor kring kamratbedömningen. Några av eleverna intervjuades även för att fördjupa enkätsvaren.

Syftet är att undersöka några lärares erfarenheter och iakttagelser av elever med väl utvecklade matematiska förmågor. Forskning har tidigare gjorts inom området med fokus på eleverna och hur läraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vår undersökning är dock på läraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhåller sig till eleven med väl utvecklade matematiska förmågor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas på intervjuer med lärare där de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever till aktivt deltagande på idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslärare i en ort söder om Stockholm. Lärarna undervisar elever från årskurs 4-9 och är alla nyanställda på skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har även observerat dessa lärare.ResultatI resultatet finner jag att många elever redan är motiverade till idrott då de antingen idrottar på fritiden eller har bra betyg som mål, dock framkommer det att lärarna har svårt att motivera elever som inte är intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag även hur lärarna går till väga när de väl tänker på att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever är svår då alla elever måste motiveras samtidigt.

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades.

Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi ställer oss frågan om skoldaghem är det bästa alternativet för eleverna med olika svårigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever på skoldaghem för att få svar på vår fråga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svårigheter.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur några studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med vägledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tänkas ha för att stötta väl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vägledningen i hög grad, för elever med ADHD främst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De använder ingen speciellt utarbetad vägledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore välkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Syftet med denna undersökning är att se vad lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år säger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. Lärarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (känsla av sammanhang). Detta är en intervjustudie som gjort på sex lärare på grundskolans senare år. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende på anledningen till brist av motivation där första steget är att ha enskilda samtal med elever. Vad gäller relationsbyggandet menar lärarna att lärare- elevrelationen är viktigt men synen på vad en god lärare- elevrelation varierar då vissa lärare tycker att man som lärare ska ha en nära kontakt med sina elever och andra lärare menar att det är viktigt med distans.

Som pedagog i dagens mångkulturella Sverige möter man dagligen flerspråkiga elever i olika pedagogiska situationer. Många av de elever som kommer till Sverige sent, det vill säga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i så kallade förberedelse-klasser. Tyvärr visar studier på att dessa nyanlända elever har svårare att nå målen när de går ut grundskolan än elever som gått hela sin skolgång i Sverige. För att få en uppfattning om hur dessa elever själva ser på sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sådan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgång visar på att eleverna använder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier när de inte förstår, samt vad de anser är svårast respektive lättast att lära sig i skolan. Av undersökningen har det även framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass många gånger är på helt olika nivåer i sin utbildning, får inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger upptäcker att elever har lässvårigheter. När pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svårigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svårigheterna samt vilka metoder som kunde användas för att hjälpa eleven. En viktig del i vår uppsats var att försöka sätta oss in hur eleverna mår och hur pedagoger kan stärka deras självbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svårigheter eller de elever som har fått en diagnos ställd. Metoden vi använde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lättare för oss att gå in på djupet, genom bearbetning och analysering.

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen.

Syftet med vår studie var att nå förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter.För att kunna nå en förståelse använde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lärare i skolår 1-3 om hur de väljer och motiverar arbetssätt och innehåll i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter.Vårt resultat visar att kommunikationen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och föräldrar i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Lärarna i vår studie ansåg också att förmågan till samspel är av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsättningar för dessa elever. Resultatet visar också att några lärare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lärarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att använda dem..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstaspråk att välja tyska som språkval i grundskolan, dels att ta reda på om dessa elever har olika lätt att lära sig grundläggande strukturer i tysk grammatik beroende på deras språkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, närmare bestämt intervjuer, enkäter och två test. Urvalet av elever byggde på enkäter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstaspråk och 4 med svenska som förstaspråk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmålsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmålsundervisning.

Dagens utbildningar och arbetsliv ställer stora krav på människors kommunikativa kompetens. Många elever i gymnasieskolan har någon form av talängslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. Utgångspunkten i arbetet med elever med talängslan är en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielärare gör för att upptäcka och stödja elever med talängslan. Den teoretiska ansatsen är lärande i ett sociokulturellt perspektiv.