Att främja barns utveckling, lek och lärande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer är ett av skolan och förskolans uppdrag. När ordet miljö används i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen är att vi vill försöka belysa barns perspektiv på sin utemiljö. Det vill säga vad vill barn ha i sin utemiljö och får de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frågeställningar är följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lärare att barnen vill ha sin utemiljö? Går det att skapa en optimal utemiljö utifrån både barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och observationer med fem lärare och tretton barn på en förskola samt på en skola utanför Malmö.

Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling.

Bakgrund: 95 000 barn vårdas varje år på sjukhus. Trots att många barn vårdas varje år, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och föräldrar och det är de vuxna som utformar barnets vård ochbehandling. Detta kan leda till en rädsla hos barn för att vårdas på sjukhus och det är därför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vårdas på sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad på arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vårdtiden var huvudsakligen positiv.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Varje år diagnostiseras cirka 200 barn med juvenil idiopatisk artrit (JIA) i Sverige. Det är inte bara inom specialistvården sjuksköterskor möter barn med JIA, utan även inom allmän sjukvård. Syftet med studien var att belysa omvårdnad för barn med juvenil idiopatisk artrit. Studien är en litteraturstudie. Resultatet belyser vad som är viktigt vid omvårdnaden för barn med JIA.

Grav språkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primärt grava språksvårigheter finns specialskola att tillgå, så kallad språkskola. Syftet med föreliggande studie var att mäta beteende hos barn på språkskola med hjälp av föräldraenkäten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hälsopåverkan på svarsresultaten.En specifik språkskola valdes ut och målsmännen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkände deltagande i studien. Barnen var i åldrarna 6:11 till 15:5 år.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för koncentrationssvårigheter, hur verksamma pedagoger i förskolan upplever barn i koncentrationssvårigheter samt vilka strategier de använder sig av i mötet med barn i koncentrationssvårigheter. Undersökningen utgörs av fyra semi- och ostrukturerade gruppintervjuer med två till tre deltagande pedagoger i varje grupp. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på det sociokulturella perspektivet utifrån Säljö, Dysthe samt Vygotskij som belyser det på olika sätt. Det grundar sig i att allt lärande sker genom kommunikation och i interaktion tillsammans med andra. Utifrån forskningens syfte innehåller bakgrunden forskning som vi anser relevant för studien.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med språkutveckling   för flerspråkiga barn. I vår studie utgick vi ifrån två frågeställningar som   var följande: Hur arbetar förskollärarna för att förbättra förutsättningar   för flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flerspråkiga barns språkutveckling?Till vår studie använde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att få möjlighet till utvidgade svar på frågeställningarna.   Vi intervjuade åtta förskollärare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flerspråkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollärare   arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en diagnos som ställs tidigt i ett barns liv. Kännetecknande för AST är stora svårigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast märkbara symptomen är bristen på spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svårigheter som märks i leken samt om någon förändring kan märkas under och/eller efter behandlingen.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Beskriver förhållnings sättet och samspelet mellan föräldrar och pedagoger i skolan..

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av särskilt stöd. De båda pedagogiska verksamheterna skall förmedla människors lika värde och skall anpassas till varje barns behov och förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tänker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhållningssätt kan inverka på barn med koncentrationssvårigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvårigheter. Här lyfts även olika perspektivs eventuella påverkan fram.Metodvalet är en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.