Sök:

Sökresultat:

957 Uppsatser om Utökad resurs - Sida 26 av 64

I grÀnslandet mellan hopp och hopplöshet : Hoppets betydelse i omvÄrdnaden

NÀr mÀnniskan befinner sig i svÄra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmÄga att svikta i de stunder dÄ det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, dÀrför Àr det viktigt att hopplösheten synliggörs sÄ att hoppet kan frÀmjas. För patienter som lider av cancer Àr stöd frÄn omgivningen en viktig del i att frÀmja hoppet. Genom att ha ett hÀlsofrÀmjande och individanpassat vÄrdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet nÀring.

Haren lever liksom mer Àn moroten : Sex gymnasieungdomars miljöetik analyseras med avseende pÄ miljöetiska centrismer och omsorg som moraliskt motiv

Eftersom det inte finns nÄgot universellt rÀtt eller fel sÀtt att hantera jordens resurser sÄ hÄller etiska frÄgor pÄ att bli en allt viktigare del av diskussionen kring vÄra gemensamma tillgÄngar. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring mÀnniskans förhÄllande till naturen. För analysen anvÀnds tvÄ perspektiv som stÄr i konflikt med varandra, nÀmligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angÄende sin syn pÄ mÀnniskans förhÄllande till naturen. Resultatet pekar pÄ att elevernas miljöetik Àr mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrÀttsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.I diskussionen problematiseras resultatet i förhÄllande till de tvÄ synsÀtten och kopplingar görs till den svenska samhÀllsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen Àr att omsorgsdimensionen bör stÀrkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag Àr en outnyttjad resurs i frÄga om att skapa engagemang för miljöfrÄgorna, men att man samtidigt inte fÄr glömma bort att fakta utgör en viktig del av vÀlgrundade beslut..

Högt tryck pÄ sjuksköterskerollen - En litteraturstudie om sjuksköterskans roller vid hypertonivÄrd

Bakgrund: MÄnga personer med hypertoni trÀffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas pÄ olika sÀtt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan fÄ positiva följder för personen med hypertoni, och underlÀtta för honom att genomföra livsstilförÀndringar. Hypertoni Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjÀrt- kÀrlsjukdom. LivsstilsförÀndringar Àr grunden i behandlingen av högt blodtryck, men följsamheten Àr lÄg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har hypertoni. Metod: En litteraturstudie av Ätta artiklar har genomförts med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har hypertoni var mÄngfacetterad.

Sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa : ett förtydligande

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Kulturkrock i skolan : Skapande skola ur kulturaktörernas perspektiv

Kulturorganisationer Ă€r en typ av organisationer som skiljer sig frĂ„n andra. IstĂ€llet för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnĂ€rliga vĂ€rderingar. En viktig förutsĂ€ttning för att deras verksamhet ska fungera Ă€r statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebĂ€r att skolhuvudmĂ€n kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning Ă€r en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de pĂ„verkas av att nya resurser till-gĂ€ngliggörs.Studien bestĂ„r av kvalitativa intervjuer med personer frĂ„n sex olika kulturorganisationer frĂ„n skilda delar av Sverige.

Familjecentrerad vÄrd inom barnsjukvÄrd : Verklighet eller filosofi

Sjuksköterskors syn pÄ familjens nÀrvaro och delaktighet i barnets vÄrd har pendlat under det senaste seklet. I relation till uppkommen evidens genom forskning har familjecentrerad vÄrd blivit ett alltmer vedertaget begrepp inom barnsjukvÄrd. Familjens delaktighet i barnets vÄrd har visat sig vara en hÀlsofrÀmjande resurs för hela familjen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att engagera och involvera familjen i omvÄrdnaden, sÄledes kan sjuksköterskors synsÀtt pÄverka i vilken mÄn det utförs. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors synsÀtt pÄ familjecentrerad vÄrd nÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus, och resultatet utgörs av 11 vetenskapliga artiklar.

Kommunikation i grundsÀrskolan - en sjÀlvklarhet eller en svÄrighet - Communication and interaktion in special school- a matter of course or a difficulty

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlÀgga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att anvÀnda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lÀra barnen mer om naturen. Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för instÀllning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med Àmnet. För att samla in empirin till mitt arbete och fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra Àr en ?vanlig? kommunal förskola.

Kommersiell nÀrvaro pÄ akademisk mark : En studie av talent management och employer branding pÄ svenska universitet och högskolor

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi Àr humankapital och jakten pÄ denna resurs tar sig mÄnga olika utryck. MÄnga nÀringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. TvÄ begrepp som aktualiseras i denna kontext Àr employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rÄdgivningsbranschen engagerar sig pÄ svenska universitet och högskolor utifrÄn de tvÄ koncepten. FrÄgor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrÄn en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Att jonglera med ord : BerÀttelser om sprÄksituationen pÄ en mÄngsprÄkig cirkusskola

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.

Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer

Ämnesbakgrund:Bröstcancer Ă€r idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste Ă„ren har antalet bröstcancer diagnoser mer Ă€n fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pĂ„ tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nĂ€tverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet.

ÅteranvĂ€ndning som kommunikativ resurs : En samtalsanalytisk studie av kommunikation med PECS hos en pojke med diagnosen autism

Communicative recycling, to repeat utterances uttered by oneself or others, is a common phenomenon in all societies and languages. The talk of persons with autism often features recycling. The aim of this study was to identify different forms of recycling in communication involving a boy with autism and to describe its functions. Communication between the boy with autism, who used Picture Exchange Communication System (PECS) to communicate, and his parents and teachers was videotaped. The conversations took place in familiar settings, in the boy?s home and at his pre-school.

Att bemöta barn med ADHD-diagnos.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

"Är det nĂ„gon som slĂ„ss Ă€r det mĂ€n, men jag tycker inte att man blir mer man för att man gör det." : En studie om synen pĂ„ mĂ€n, manlighet och vĂ„ld

NÀr det gÀller utövandet av vÄld Àr gruppen mÀn kraftigt överrepresenterade. MÀns utövande av vÄld Àr ett samhÀllsproblem som i allra högsta grad Àr relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att fÄ en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och vÄld samt mÀns tankar om manlighet och vÄld. Förutom en genomgÄng av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem mÀn om deras tankar kring manlighet och vÄld. Ett strategiskt urval anvÀndes i syfte att fÄ fram informanter som uppvisade stor variationsbredd.

Inkludering av elever med utvecklingsstörning i grundskolan : pedagogers erfarenheter

VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som överlevt hjÀrtinfarkt: en litteraturstudie

En persons insjuknande i hjÀrtinfarkt krÀver ett akut omhÀndertagande och det finns dÄ risk att de nÀrstÄende till den drabbade personen hamnar i bakgrunden. NÀrstÄende Àr ett stöd och en resurs för bÄde patient och vÄrdpersonal, men perso-nal upplever det ibland som svÄrt att bemöta dem bra. För att sjuksköterskor ska kunna uppmÀrksamma nÀrstÄendes behov mÄste de fÄ ökad kunskap om de nÀr-stÄendes situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som överlevt hjÀrtinfarkt. Femton vetenskap-liga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys, vilken resulte-rade i fyra kategorier: Att övervÀldigas av kÀnslor: Att gÄ in i en vÄrdarroll: Att behöva stöd och information samt Att se livet förÀndras.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->