Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.Handledare: Eva- Lotta Frid.Examinator: Malin Nilsson.Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program.

The purpose with this study is to examine how the twelve-step program is described by the author J Keith Miller (2004) in his book Steg in i livet and by the author Olle Carlsson (2012) in his book 12steg för hopplösa. The aim for the study is to highlight the twelve steps usage on people without addiction problems. In the study, the two author?s thoughts and experience of the twelve-step program is analysed and interpreted by Pargaments (1997) theory of religious coping. The research questions in this study are: 1.

AbstractThe purpose of this essay was to determent if the authors? idea to replace a personal trainer with a training program, which is provided by software, is viable and if there is a market for such a product. The method that was used, included eight people who enrolled in a training program which were designed by the authors in Microsoft excel. The programs were based on principals of periodization, and included the phases: anatomic adaptation, hypertrophy, maximum strength and muscle definition. The training program was personal and based on individual goal setting.

Increasing innovation and entrepreneurship has been identified as a key target for sustained growth and welfare, both in Sweden and abroad. Therefore, many countries have recognized the need to equip students with entrepreneurship education and to integrate skills associated with entrepreneurship into the various curricula.To shed light on entrepreneurship education within business curricula, a case study focusing on the first two years of the Bachelor program at the Stockholm School of Economics (SSE) was conducted. The study was based on interviews with students, alumni and scholars with a background of entrepreneurship. Insights from respondents were compared with leading research on entrepreneurship education, to evaluate the program's approach.Primary findings from the qualitative analysis showed an overall lack of entrepreneurship education in the early stages of the program. Entrepreneurial "know-how" knowledge was an insufficient component of the SSE program and a barrier for why more students did not pursue a career in entrepreneurship.

The main objective of this study was to investigate the possible design of a horticultural therapy program in Swedish correctional treatment facilities. In the USA the use of horticultural therapy in offender rehabilitation is much more frequent compared with Sweden. The aim of these programs typically contains education for inmates. Research has been made indicating that these programs can have positive effects on psychosocial behavior and on vulnerability to substance abuse among incarcerated offenders. In this study the examples of these programs was categorized and analyzed from three perspectives; Vocational, social and therapeutic horticultural programs.

Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt.

Skolverket gjorde år 2000 en granskning som visade på brister i lärarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lärare måste förbättra kommunikation av undervisningsmål och betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad några elever på två yrkesförberedande program uppfattar, att lä-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktärsämnen. Studien är en kvalitativ intervjustudie och baseras på sju intervjuer av elever på två yr-kesförberedande program. Författarna använder i sin resultatanalys fyra i studien genomgående tema vad läraren förmedlar vid bedömning i karaktärsämnen på yrkes-förberedande program.

Användandet av mobiltelefoner har blivit en del av vår vardag i dagens samhälle. Mobiltelefonindustrin är en miljard industri med stora företag som Motorola, Nokia och Sony Eriksson. De senaste åren har det även kommit in nya aktörer på marknaden som Apple med sin iPhone och Google med sitt mobiltelefons?operativsystem Android. Dessa aktörer har kommit ut med flera nya mobiltelefonmodeller som använder sig ut av pekskärmar.

This essay shows how teachers adjust the literature studies in the mother tongue subject to their different classes in upper secondary school.The study is based on interviews with two teachers and an analysis of two different school-books. The conclusion is that the subject of literary education in the vocational programs is a pragmatic subject with focus on the pupils? needs and skills, and the subject in the theoretical programs has more focus on mediation of a literary heritage..

The aim of this thesis has been to investigate women's experience of the Methadone maintenance treatment and what help they believe they need to be able to recover and to improve their social life and whether the medical- and social workers share the similar view.Our method of investigation has been qualitative interviews with four women in the program, two nurses and a counsellor at the methadone clinic and two social workers, who have female clients in the program.The questions at issue were:* how did the women describe their life situation during treatment, compared to the situation they had while they were addicted to narcotics,* did the women experience that the treatment they get in the methadone maintenance program is giving them a better social life situation,* did the employees at the clinic and at the social office share the similar view about the treatments as the female patients?Main problems seemed to be; meeting new non-addictive friends and finding something to do. We could se that, in different ways, they need more support. It wasn't always clear to the people who work with them whose responsibility it was, depending on workplace and/or personality..

Parenting is increasingly seen as a profession which requires training and support with the purpose of creating improved interaction. A central question appears to be how the concept of interaction is defined. The aim of this study is to examine how training programs, trainers and parents perceive this concept, whether they define it the same way and whether trainers succeed in reaching parents with the message of what it actually is that will improve in the area of interaction. The study uses a phenomenological approach and a qualitative method.The research subject is the parental training program Komet, a manual-based education program for parents. The goal of the program is to offer families training in methods that have strong scientific support in order to reduce conflicts and to improve the relation and interaction between children and parents.One important result of the study is that parents and trainers viewed the concept of interaction from different perspectives.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Presently Sjöfartsverket do their maintenance according to a standard program, which means that every maintenance task will be done when the task limit occurs. This leads to a very long downtime for the aircraft in some occasions and very short downtime in others. The goal with this work is to reach a higher regularity of the aircraft operation. To reach a higher regularity for the operational needs, this work will present a hypothetic better maintenance concept for Swedish Maritime Administration. The concept is based on equalized maintenance structure, which means that every maintenance occasions are meant to take the same time to perform.