Saab Microwave Systems (SMW) is a business unit within Saab AB that manufactures and develops different types of radar- and sensor systems for naval, airborne and ground based forces as well as within the market for civil security. In addition to the manufacturing of radar and sensor systems they also provide different types of service concepts. The business unit has 50 years of experience within the area of developing radar systems and is considered to be one of the market leaders. When applying an assemble-to-order production strategy with products at this level of cost price the product lead-time is vital and becomes an important part of the strategy within marketing and sales. Within SMW there is a new department called Supply Management (SM) that provides the supply of incoming and outgoing material. Within SM there are four sub-departments working with activities such as planning, purchasing, receiving inspection, storage and distribution.

An increased demand for processed goods on the property market has contributed toinvestments within the Swedish sawmill industry. The purpose with this study is to make amarket investigation of pre cut lengths within a defined geographic area. The constituent forthis investigation is HAL (AB Hilmer Andersson) who invests in a new plane facility and twofinger jointing machines in affiliation to their sawmill in Lässerud, the vest part of Värmland.To investigate the demand of pre cut lengths and identifies the value creating factors and costfactors which the customer within the segments industry and property market perceive, havedifferent customer value theories been used. Theories of customer value and the theory aboutoffering has been the source of creating the qualitative interview with a selection of currentand new potential customers for HAL.The result of the study first gives an introduction of HAL?s new offering and a description ofHAL?s current customers, which gives the reader an understanding of why searching for newcustomers is made in the defined area.

Clearcutting systems have been the dominating silvicultural approach during the last decades in the Nordic countries. While economically rational, it is also leading to a trivialisation of the flora and fauna, and may result in negative reactions of people in urban settings. As a consequence of this, and a more diversified view on which goods and services forests should deliver, there is an increasing interest in broadening the range of silvicultural methods that are used. The term continuous cover forestry (CCF) represents a suite of methods that have gained increasing interest in the Nordic countries. In CCF a considerable amount of the trees are left after harvest to favour values that require a continuity of tree-covered areas. There are thus hopes that this method will meet the needs for maintaining biodiversity and satisfy social and cultural values.

Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa.

Växtligheten på dagens kyrkogårdar har i regel knappt en 100?200-årig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogården efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogård, med höga kyrkogårdsträd och en kyrkogårdsmur.Det trädsortiment som har använts i trädkransen som inramar kyrkogården eller trädrader längs gångar, har varit begränsat beroende på traditioner och trädens lämplighet. Man valde ofta arter utifrån de lokala förutsättningarna, såsom alm, lind, lönn och björk. Under en längre tid har sjukdomar på en del trädarter brett ut sig och hotar trädbestånden på våra kyrkogårdar.