This report presents a master thesis project performed at Elekta AB during the fall of 2013 and early 2014. Elekta is a medical technology company and their main product in the Stockholm office is a gamma knife used for radiosurgery. The gamma knife contains a cluster of a dozen motor servos and motors used for adjusting the patient and the radiation sources over a CAN bus. A self-developed hardware-in-loop simulator running on a PC with LabVIEW is currently being used for integration level testing of the control system of the gamma knife. The simulator has some problems with it not running in real-time and having other performance issues.

Bakgrund: Smärta är för intensivvårdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. Intensivvårdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smärta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smärta med hjälp av Numeric Rating Scale (NRS). På en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smärtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. Intensivvårdssjuksköterskorna på NIVA använder CPOT dagligen i sitt arbete.

Förutsättningarna för att Umeå Energi ska kunna torka rötat avloppsslam från UMEVA med bland annat överskottsvärme från Dåva 1 har undersökts. Genom att beräkna hur mycket energi som finns tillgängligt och vilka slammängder som kan torkas har kostnaden för att installera och driva en slamtork uppskattats. Två modeller på slamtorkar (en bandtork från Hydropress Huber AB och en trumtork från AB Torkapparater) och fyra tänkbara driftscenarion, med avseende på torkperiod och slammängd, har undersökts.När slamtorkning sker under hela året och dagens produktion av slam (ca 7500 ton/år med 32 % TS) ska torkas till 90 % TS har ett intäktskrav på 215 kr/ton slam (våtvikt) beräknats för trumtorken och 255 kr/ton för bandtorken. Dessa värden representerar intäkten slammet måste ge för att torklösningen ska vara lönsam. Beräkningarna baseras på slammängder för de senaste fem åren och produktionsdata från Umeå Energis anläggningar för 2012-2013.

Feedback tools support electricity users within the Swedish residential sector to increase their knowledge of electricity and the electricity market as well as to become more aware of their electricity consumption, which in turn encourages a reduction and an increased flexibility of electricity use. The primary aim of this study is to identify and analyse how existing feedback tools can be improved, to ensure that they contribute efficiently to the achievement of the EU objectives congruent with a more sustainable energy system in 2030, emphasizing: greenhouse gas reduction, increased energy efficiency and an increased share of renewable energy. In order to reach the primary aim of this study, existing feedback tools have been identified and mapped and interviews with feedback tools providers have been conducted. The study is limited to three research areas: the practical functions of feedback tools, available technology and the use of feedback tools.The use of more efficient feedback tools will provide an increased success rate for energy management, which includes both behavioural changes and energy efficiency. According to the results from the interviews conducted for this study, an increased use and user frequency is important to utilise the energy management potential.

Allt fler blir allt äldre i Sverige och äldreomsorgen står inför en stor utmaning när resurser i form av ekonomiska medel och rätt personal blir allt svårare att konkurrera om. I eHälsans tidsålder utvecklas det på många håll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, något som allt fler aktörer får upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. Uppsatsens resultat är en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsättningarna för en sådan kontaktyta. IKT-stödet ska underlätta delaktighet i den egna omsorgen såväl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter.

The main objective of this thesis was to develop appropriate strategies and find factors that affect the usability of parameterized designs. This was accomplished by investigate the user-interface and how it is designed to meet the user's information needs. The thesis also embraces the basic theories in terms of investigation, cognitive design principles and human behavior patterns in the interaction with the machine. The approach has led to an explorative investigation in this subject area.The thesis also had the purpose to achieve more efficient ways for development of motor chainsaws at Husqvarna AB's department Global Cutting Equipment. That can be achieved through reduce costs of development per sold unit.

Together with Attends in Aneby a thesis of 15 ECTS (credits) have been undertaken. The assignment was to develop a new incontinence product for single use. Users of the product value comfort, flexibility, softness, comfort and a discreet product. Users are for individuals with incontinence problems that usually receive the products via prescription. The product must also have an attractive price and good quality from the purchase / originator's perspective.Currently there are two models that Attends supplies, which the project intends to develop, (Slips / Briefs and Pull On's).

Vem avgör vad som är bra användbarhet? Och hur lyckas man bibehålla det genom ett helt program? Dessa frågor och många fler ställdes när arbetet med utformningen av den nya designen startades. Meningen var att ta reda på vad som gäller idag och vad som är intressant för framtiden i frågan om användbarhet.Genom en grundlig analys av designen i programmet SEBS (System Economy Business System) tillsammans med ett flertal andra liknande program har flera problemområden identifierats och motiverats med hjälp av teorier från författare och ISO standarder (International Organisation for Standardization).Uppgiften har en ganska abstrakt natur och ger inte självmant upphov till gedigna praktikfall som lätt presenteras. Trots det blev ett nytt gränssnitt och nya riktlinjer framtagna och arbetssättet och tankarna bakom finns väl dokumenterade. Resultatet måste analyseras av någon som förstår större delen av innebörden i den teoretiska bakgrunden som är presenterad.Resultaten som arbetet skapade gav en djup insikt i svårigheten att framställa programvara som är tilltalande och effektiv.

Kandidatprojektet har tagit fram en test- och utvecklingsplattform som underlättar testning och förståelse av komplexa trafiksituationer. En förståelse som kan användas till att lösa så väl dagens som morgondagens trafikproblem. Dessa problem innefattar ökade köbildningar, en stigande olycksfrekvens samt den miljöpåverkan som trafikens koldioxidsutsläpp orsakar. Ett långsiktigt mål för detta projekt är att möjliggöra ett intelligentare och billigare sätt att lösa dessa problem.Specialiserade delsystem som innefattar en trafiksimulator, en kommunikationsnod-simulator, fysiska miniatyrfordon samt en kartklient vilka har integrerats för att skapa en omfattande test- och utvecklingsplattform. Plattformen har kapacitet att återge verklighetstrogna trafiksituationer och ger därför en möjlighet att testa olika lösningar.

AbstractThis bachelor thesis has been assigned by the company ACG Nyström, Borås. ACG Nyström is working in cooperation with a Swiss company named Jentschmann AG. Jentschmann is a manufacturer of ultra sonic welding machines which ACG Nyström is marketing in Scandinavia and the Baltic States. On behalf of Jentschmann AG the company has the aim to introduce the ultra sonic welding technique to new companies.The aim of this thesis is to compare traditional sewing machines with ultra sonic welding machines within two textile areas, protective clothing and outdoor living.Two investigative questions have been formulated for this purpose: what are the differences between a sewing machine and an ultra sonic welding machine? Is it possible to replace the sewing technology with ultra sonic welding? These stand as guidance for this paper.To gather knowledge interviews, literature studies, and tests on two different ultra sonic welding machines were performed.

Biobränslen står i dagsläget för 20 % av Sveriges tillförda energi. Användandet av förnyelsebara källor förväntas öka till 50 % år 2020 i enighet med det EU gemensamma 20-20 målen. Balansen mellan förbrukning och tillgång på skogsbränslen beskrivs som ojämnt fördelad över landet. För tätbefolkade regioner i mellersta och södra Sverige råder ett underskott medan den potentiella tillgången återfinns i Norrlands inland. Arbetet syftade till att beskriva 2011 års skogsbränsleflöden för Jämtland med avseende på vad som stannade respektive lämnade länet. Arbetet beräknade även upptagningsområden för Jämtkrafts terminal i Mörsil samt kraftvärmeverk i Lugnvik under tre olika scenarion 1.

The starting point of this paper has to do with rapid changes within the information technology and the need for agile and fast systems. The primary goal is to investigate what happens with recordkeeping practices in agile environments like service oriented architecture (SOA). It is in the possible transfer between IT architecture and digital archive the area of this paper resides. The paper relates to the Records Continuum model by which records will be considered historical and active at the time of creation. In the Records Continuum model recordkeeping practices and archival requirements will have to be taken into account at the time of creation.This paper concerns SOA from the perspective of Archival and Information science.

Förstaårsstudenter vid Linköpings Universitet har utvecklat en prototyp som på ett nytt sätt visualiserar en patientjournal grafiskt. Beställare av projektet var Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet som nu vill att en användbarhetsutvärdering genomförs av prototypen. Prototypen riktar sig till anställda inom sjukvården och ska användas på en liten handhållen enhet med pekskärm. Av denna anledning ska den vara ett komplement till befintliga system när användarna arbetar nära patienterna. Då den ännu befinner sig tidigt i utvecklingsstadiet är det nödvändigt att fortsatt utveckling sker i nära kontakt med användarna.Detta examensarbete syftade till att peka på vilka användbarhetsprinciper prototypen bryter mot, vilka behov den måste tillgodose, att undersöka hur användarna interagerar med en Ipod touch och vad de anser om att arbeta med en sådan enhet.

Den om- och tillbyggnation som Södersjukhuset står inför är en del av satsningen i Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i Stockholms län i syftet att möta det ökade behovet av sjukvård. Ombyggnationen innebär att sjukhusets framtida kylbehov kommer att öka kraftigt och en ny lösning för en säkrad kylförsörjning ska därmed implementeras. Det är beslutat att det kommer att ske genom en kombination av fjärrkyla distribuerat av Fortum och lokala kylmaskiner. Syftet med den här rapporten är att identifiera det mest lönsamma fjärrkylaavtalet samt undersöka hur kylförsörjningen ekonomiskt kan optimeras då den kombineras med drift av kylmaskiner på Södersjukhuset.Med stöd från fastighetsförvaltaren Locum och teknikkonsultföretaget Sweco AB, samt deras tidigare fjärrkylautredning för Södersjukhuset, har en genomgående analys av Södersjukhusets framtida kylförsörjning genomförts. Diverse intervjuer och studiebesök har genomförts för att få en uppfattning om hur sjukhusets omfattande kylbehov kan tillgodoses på ett optimalt sätt.

Vid utveckling av elektroniska läromedel är användbarhet en viktig faktor. Vad som är användbart är beroende av användarens behov och förutsättningar och läromedel har ofta en heterogen målgrupp. Målet med den här undersökningen har varit att besvara frågan hur e-läromedel kan användbarhetsanpassas för olika lärstilar. Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med läromedelsförlag. Delar av Dunn & Dunns lärstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informations­bearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för användbarhet i e-läromedel.