En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver Urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder.

Den här studien syftade till att undersöka hur innehållets behandling under lektionernamöjliggör för eleverna att Urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning är en av de svåraste stavningsreglernai svenska språket. Att kunna Urskilja vokalljudet är grundläggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller två konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgångspunkt genomförde vi en learning study med elever iåldern 10-12 år. Tre lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade därefter hur innehållet i varje lektion behandlades av läraren ochjämförde det med elevernas förmåga att stava dubbeltecknade ord före och efterlektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att Urskilja vokalljudet som föregår dendubbeltecknade konsonanten under de tre lektionerna skilde sig åt beroende på denbenämning av vokalljudet som användes. Under den första lektionen gavs elevernamöjlighet att Urskilja vokalljudet med benämningen låter/låter inte som i alfabetet.Under både andra och tredje lektionen användes benämningen lång/kort vokal.

Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att Urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att Urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren..

I den här uppsatsen undersöks dagens romantiska Hollywoodkomedier och deras koppling till 1930- 40-talets screwballkomedier. The Proposal (2009), The Ugly Truth (2009), Leap Year (2010), samt What Happens in Vegas (2008) analyseras i syfte att Urskilja likheter och skillnader dem emellan och för att Urskilja en ny cykel av filmer. Det här är en genrestudie med fokus på konventioner och teman som tas upp genom tidigare forskning samt genom analys av de valda filmerna, och genom att diskutera filmernas koppling till samhället sätts genren i ett bredare perspektiv..

Dr. Robert A. Pape gav 1996 ut sin bok Bombing to Win ? Airpower and Coercion in War där han presenterar sin teori om hur luftmakt bäst ska användas för att påtvinga sin vilja över en motståndares. Genom empiriska studier argumenterar han för att strategisk bombning inte fungerar utan luftstridskrafterna ska istället användas till att bekämpa fiendens militära strategi.Detta självständiga arbete presenterar kärnan ur Pape's teori, samt tar ut tre centrala kriterier som verkar sammanfattande för teorin och undersöker sedan om det går att Urskilja dessa inom Nato's nyttjandet av luftmakt under Operation Deliberate Force i Bosnien 1995.

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap där metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka består av tre artiklar med medföljande kommentarer från de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige är polariserad, antingen är man för eller så är man mot. Mitt syfte med denna uppsats är att redogöra för och analysera de argument och föreställningar som kommer till uttryck inom dessa två motsatta positioner. Min teoretiska utgångspunkt är Laclau & Mouffes diskursteori.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att Urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde Urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att Urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde Urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att Urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

Forskningsfrågor:Går det att Urskilja CSR-engagemang inom DIS och på vilket sätt arbetar DIS med CSR? Hur påverkas DIS arbete av deras intressenters involvering och engagemang beträffande CSR frågor, vilka utmaningar och möjligheter kan identifieras gällande detta?Syfte:Syftet med studien är att kartlägga och utvärdera hur DIS arbetar med CSR.Metod:Denna studie är en fallstudie med kvalitativ ansats som inriktar sig på en viss organisation, i detta fall DIS. För denna studie utfördes sju semi-strukturerade intervjuer i avseendet att samla in data som mätte upp till och passade in i studiens övergripande syfte.Slutsats:Studiens resultat påvisar att DIS inte innehar någon CSR-strategi men att det är möjligt att Urskilja ett utspritt engagemang inom företaget. I nuläget går det att benämna CSR-engagemanget ur ett inaktivt/reaktivt tillvägagångssätt. Intressenter är av väsentlig vikt för DIS i nuläget och att vidare involvera och skapa relationer med ur ett CSR-perspektiv..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att Urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att Urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att Urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att Urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att Urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att Urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur säkerhetsinformation kan presenteras så att operatörerna snabbt skall kunna upptäcka och Urskilja den. Olika färg-kombinationer kommer att jämföras för att komma fram till om någon kombination är mer effektiv för den initierande uppmärksamhetsprocessens visuella sökning än någon annan kombination.Ett fältexperiment utfördes på Ringhalsverket block 2 där 24 operatörer fick köra ett testprogram som visade olika skillnader i färgnyans. När försökspersonen kan Urskilja det specifika målet på testbilden trycks mellanslagstangenten ned. Det är reaktionstiden som mäts från det att testbilden kommer fram tills tangenten trycks ned. Det förväntade resultatet att de stora nyansskillnaderna var effektivare än de mindre får inte fullt stöd ifrån resultatet.

Syftet med uppsatsen är att Urskilja faktorer i distributionskanalen som för varumärkesinnehavaren kan vara betydelsefulla för att bygga varumärke, samt att undersöka hur dessa faktorer tar sig uttryck för varumärkesinnehavare av LMV respektive EVM. Metod: I vår undersökning har vi använt en abduktiv förklaringsmodell. Skapandet av den teoretiska modellen har vuxit fram genom en pendling mellan teori och empiri, även om den haft sin utgångspunkt i teorin. Den empiriska undersökningen har genomförts i form av fallstudier av två fallföretag, Coop Sverige och Findus. Dessa har valts främst utifrån sin position som varumärkesinnehavare av EVM respektive LMV.