Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead.

Studiens syfte är att studera de bakomliggande sociala faktorerna som kan bidra till utvecklingen av datorspelsberoende. Studien genomfördes kvalitativt genom att intervjua fem personer som själva ansett sig vara datorspelsberoende. Tidigare forskning som berört detta ämne har handlat om hur användare påverkas av spelet, och inte vad som lett fram tillatt det intensiva spelandet påbörjades. Som teoretisk utgångspunkt för studien valdes den utvecklingsekologiska modellen som användes för att studera individen utifrån ett mikro-,meso-, exo-, makroperspektiv. Våra data visar resultat främst på en mikronivå där vi fann att en problematik på denna nivå fanns genomgående för samtliga informanter.

Denna kvalitativa och induktiva studie, där jag har samlat ihop och bearbetat stora mängder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstås och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori används för att förklara och kommentera fyra utvalda händelser och Bronfenbrenner används som komplement för att försöka förklara miljöns effekt på beteenden.I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande när jag har använt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har även gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar på deras teorier..

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals.This study is based on Urie Bronfenbrenners theory The ecology of human development. The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews.

This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents? identity in a multicultural school in Stockholm?s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students? cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me".

This study was the foundation for an evaluation of an employment project in Sweden. The project offers occupations in carpentry as well as kitchen work for people with psychiatric disorders, substance abuse and other social difficulties. This studies purpose was to analyze the projects significance to its participants and also to distinguish weather the project influences the participant?s life in a professional or private way. The methodological tool was five qualitative interviews with the participants and three qualitative interviews with the employees.

The aim of this quantitative study is to describe the prevalence of mental health problems within the group of children and adolescents who receive support from two in home care units within the social services of Rinkeby-Kista and Södermalm stadsdelsförvaltning in Stockholm. Another purpose is to examine whether socioeconomic background and/or gender are associated with the prevalence of poor mental health, or mental health problems of a specific kind, in the studied population. Mental health is measured with the SDQ, a behavioral screening questionnaire that is widely used in Sweden and internationally. The study is based on data collected by the two units, which routinely screen children and adolescents with the SDQ. The main results of this study indicate that mental health problems are common in the studied population.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan. Läroplanen förförskolan slår fast att sådan verksamhet skall finnas med för att bl.a. främja lärandet. Det finnsmånga villkor som påverkar barns val av att ägna sig åt bild- formskapande. Tidigareforskning inom området pekar på miljöns betydelse samt att barn inspireras av varandra.SYFTE: Syftet med vår studie är att studera vilka villkor i förskolans kontext som påverkarbarnen att välja bild och form som ett av flera sätt att uttrycka sig och kommunicera.METOD: Utifrån en etnografisk ansats har vi använt oss av intervju och observation för attsamla in vår data.

Abstract This study aims with a pragmatic approach to investigate the learning about how to solve simple equations, and what the teacher can do to help the student. Four questions asked are: (i) How and why will learning take place? (ii) What will complicate learning? (iii) How to support and facilitate learning? (iv) Is it possible to identify an influence between identity and learning? To answer these questions a qualitative study in elementary school is done. The results of the investigation are compared with previous research, and an interview with the teacher is presented. The recorded lessons are analyzed with PEA (practical epistemology analysis), and letters from the students with the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner.

Hemmasittare is a new term for children and youths with a history of long term truancy. As the term indicates these youths spend most of their time in their homes. This often results in them being socially alienated and the loss of their earlier social network. The consequences of hemmasittande and social alienation are many and include not only a deficient social network but also psychological and physical problems. Research has shown that many of these problems follow on through into adult life.

BAKGRUND: En förutsättning för att barnet skall få ut så mycket som möjligt av sinförskoletid är att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vår bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I läroplanen står detatt föräldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i föräldrars liv och vad tycker de att den ärtill för? Ges det möjlighet för föräldrarna att bli insatta i läroplanen?Vet föräldrar att det handlar om så mycket mer än bara barnpassning?SYFTE: Hur ser föräldrar på förskolans roll och dess uppdrag både för sigsjälva och i samhället?METOD: Undersökningen baseras på enkäter som lämnades ut till föräldrarnapå tre olika förskoleavdelningar. Vi lämnade ut 100 stycken enkäteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola.

The Swedish early childhood system is considered among the best in the world, however, in spite of this, we feel that there exists a conflict between educators? and parents? expectations of ?a good preschool?. During our teacher education training we have observed many different preschools and almost in all of them we have listened to anecdotes about one or more conflicts arising between educators and parents and which we have been able to pinpoint toward differing expectations. After talking with a preschool director, who also perceives that expectations of the preschool aims sometimes differ, our idea brought us to conduct this investigation.In this study, we have investigated parents? expectations of preschool and compared them with educators? expectations.