På grund av ökad Urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget.

The right to the city has lately become the rallying cry for many urban social movements all over the world to challenge neoliberal planning, gentrification, the privatization of urban commons and growing spatial and social gaps in city and society. This senior essay studies urban social movements that in different ways advocate the idea of the right to the city. The term right to the city was coined in the late 1960s by French urban theorist Henri Lefebvre, who promoted the idea of the city as a common, a space belonging to everyone. The right to the city is not ?a return to traditional cities?, but ?a right to urban life? (1996:158).This study focuses on the city of Hamburg.

Ända sedan industrialismens början har det pågått en ständig inflyttning till städerna från landsbygden. Denna Urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av många städer. För att möjliggöra fler bostäder på dessa platser har staden börjat byggas inåt - förtätas. Förtätning är en ?kompakt utbredning? av staden och innebär att redan bebyggda platser inom stadsgränsen exploateras ytterligare.

Den globala trenden över hela världen är en allt mer tilltagande Urbanisering. För att städer ska kunna klara av en ökande mängd människor krävs att de jobbar med många olika lösningar, en lösning är att bygga mer på höjden. Detta är dock inte helt utan problem utan skapar viss problematik vad gäller säkerhet och då främst för utrymningen. Ett alternativ som finns för att underlätta för utrymningen är utrymningshissar. Den här rapportens huvudsyfte är att undersöka om det finns en efterfrågan och ett behov av ett särskilt regelverk för utrymningshissar i Sverige.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och meddetta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmlanddär Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så somlandsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt därdet inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxtpå regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en merinkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta.

Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ?Karlstad 100 000?. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen.

Det råder en Urbaniseringstrend i hela världen. När allt fler vill få rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga städer som både är långsiktigt hållbara och utgör en god livsmiljö. Numera förespråkas ofta den täta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilåkande, stärker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lättare för människor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnå det täta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas även på parker och andra grönområden som möjlig mark för bebyggelse. Då grönytor har signifikanta positiva effekter på människans välmående och på miljön, som förbättrad folkhälsa, renare luft och större biologisk mångfald, är det problematiskt att ersätta alltför mycket av grönskan med byggnader.

Åkermarkspriserna i de allra bördigaste områdena i Sverige har under de senaste fem åren ökat med cirka 106 procent i genomsnitt. Jordbruket rationaliseras successivt och produktionsenheter blir större vilket kräver större brukningsarealer. I tidigare genomförda studier av vad som påverkar åkermarkspriser i Sverige har enbart förvärv som resulterat i att lagfart sökts inkluderats. I denna studie av åkermarkspriser i Östergötland inkluderas även förvärv via fastighetsreglering och detta för att få med så många rationaliseringsförvärv som möjligt. Med rationaliseringsförvärv menas förvärv av tillskottsmark som syftar till öka storleken på redan befintliga lantbruksföretag. Åkermark är en produktionsfaktor som är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk och inte minst ett omfattande tillgångsvärde för lantbruksföretag.

I takt med ökande Urbanisering fluktuerar befolkningsmängden allt kraftigare i små orter och många är beroende av turism. Leksand är en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor står tomma över vintern och påverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar både hög- och lågsäsong. Flexibel urban design innebär att offentliga miljöer ska vara förberedda på demografiska förändringar och tillgodose blandade målgrupper på lång sikt, utan att en hel omgestaltning är nödvändig.

För att uppnå målet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal åtgärder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktäriseras den svenska landsbygden av Urbanisering, låg ekonomisk tillväxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv står svenska livsmedelsproducenter på landsbygden inom de gröna näringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats på tio år och det är något som inte sker i linje med målet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden står för en central del av den hållbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebär negativa miljökonsekvenser och därmed kan inte en hållbar samhällsutveckling nås.

Problematik kring hantering av dagvatten har inom VA- och landskapsbranschen under årtionden varit ett centralt ämne. Övervägande fokus har tidigare legat på att lösa problem med stora mängder dagvatten genom att hastigt transportera bort vattnet i underjordiska ledningssystem. På senare tid har man insett värdet och vikten av att hindra uppkomst av dagvatten, att bromsa upp avrinningsprocesser och att se vattnets naturliga kretslopp som förebild för dagvattenhantering. Täta markbeläggningar är direkta källor till uppkomst av dagvatten. Genom att skärma av möjligheter för infiltration finns risk att negativa följder uppstår, exempelvis i form av översvämningar, sänkning av grundvattennivå och överbelastning hos reningsverk. I detta kandidatarbete undersöks genom litteraturstudie olika versioner av den öppna dagvattenlösningen genomsläpplig beläggning.

Problembakgrund Precis som många andra EU-länder är Sverige mitt i en utveckling avtjänstesektorn och en minskning av industrisektorn. Detta ställer nya kravpå människor för framtida arbetsmarknaden. Ett sätt att bemöta detta ärgenom utbildning och stöd till entreprenörskap. Personer som kommerfrån en bakgrund med företagande föräldrar startar oftare företag och isynnerhet män. I Sverige tenderar unga människor att flytta från mindreorter till större städer.

Vi lever i en föränderlig värld vilket ger både möjligheter och utmaningar när det gäller att planera inför framtiden. Vägen dit är inte någon linjär ekvation och för att hantera denna ovisshet krävs stor respekt och anpassning till dynamik och föränderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befäster villkoren för livet i staden för en lång tid framöver men måste samtidigt kunna anpassas till de förändringar den utsätts för. Att bygga stad är en ständigt pågående process. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur planeraren kan arbeta för att hantera förändringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlätta för utveckling och anpassning till förändringar. Planerarens tankesätt, roll och verktyg gällande stadsbyggnad med fokus på föränderlighet och hållbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

In present time, more and more people move into cities. Densification of cities as planning policy together with an intensive urbanization, makes urban planners face with the contradictory task of creating a city that is both dense and green. Façade vegetation has been used for centuries, mainly in the form of various climbing plants that with or without supportive structures have spread over facades to give a green impression to the environment. The development of new technology today allows urban planners to use greenery integrated with façades. Vertical gardens offer a larger variety of plants, and at the same time takes advantage of the technological benefits of vegetation in city planning.

När städerna förtätas för att hantera dess Urbanisering pressas dess grönområden hårt. Grönområden som är viktiga i många avseenden. På 1800-talet blev parkerna räddningen för städerna. Parkerna skulle rena städerna från föroreningar och höja den låga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan på hälsan och välmåendet är inte alla ytor som skapas tillgängliga eller kvalitativa.