Trakthyggesbruket är det idag dominerande skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta skogen med trakthyggesbruk, av både sociala, estetiska och biologiska skäl. Det finns dock alternativa sätt att bruka skogen på, med hyggesfria skogsskötselsystem som bygger på att skogen är fullskiktad. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter i att omföra enskiktade skogar till fullskiktade genom återkommande gallringar med hjälp av simuleringar. Data som använts för simuleringarna är inventeringsdata från Västergötlands län, inventerat september 2013. Utifrån beståndsdata valdes bestånd ut med olika trädslagsblandning, ålder och bonitet. Simuleringsprogrammet som användes var Heureka StandWise och bestånden simulerades över en 100-årsperiod. Resultaten av simuleringarna visade att det var möjligt att skapa en fullskiktad skog, både i tallbestånd och granbestånd. Tät gallringsmogen skog på bördig mark visade sig vara svårt att konvertera.

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hållbar stadsutveckling, förtätas världens städer i allt högre takt. Större regnmängder, i kombination med hög andel hårdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvämningskatastrofer i många av världens städer. Genom att ta hand om dagvattnet med hjälp av våtmarker, är det möjligt att, förutom flödesutjämning, tillföra ekosystemtjänster såsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa värden. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hållbar planering och förvaltning av urbana våtmarksparker, med avseende på ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehåller en teoretisk genomgång av ovanstående förutsättningar.

I den här studien inventerades åtta områden där olika kalkberoende svampar har hittats för att försöka beskriva vad som karakteriserar dessa skogar. Olika markfaktorer som humus- och förnalagrets tjocklek, jordart och jordmån registrerades. Ett urval av. Ett visst träd åldersbestämdes och en en lkpkl naturvärdesbedömning genomfördes inom varje område.Områden med kalkberggrund i Sverige återfinns bl.a. i Jämtland och på Gotland.

Värmeböljorna blir allt vanligare i Sverige vilket kommer kosta sjukvården miljardbelopp. Hur kan denna trend motverkas? Träd kanske inte är hela lösningen på problemet, men är en hjälp på vägen. Det urbana landskapet har idag högre temperatur än omgivande landsbygd. Detta fenomen, den så kallade urbana värmeö-effekten, beror bland annat på att hårdgjorda ytor absorberar solenergi, antropogena källor utsöndrar värme, luftföroreningar fungerar som växthusgaser och bristen av nerkylande vegetation. Dessa faktorer bidrar till en ohållbar temperaturstigning. Kandidatarbetets mål har varit att ta reda på hur träd bidrar till en temperatursänkning inne i städerna och att identifiera urvalskriterier för att välja träd ur temperatursynpunkt som samtidigt fungerar i urbana miljöer.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

In this essay I trace the historical theme in Djuna Barnes?s Nightwood, stressing the importance of the concept of forgetfulness in the text. Read alongside Nietzsche?s On the Use and Abuse of History for Life as well as his later thoughts on genealogy, the novel can be seen to concern itself with that same dilemma of history that he articulates in his philosophy. That is: how not to be overburdened by historical knowledge to the point where it petrifies life and prevents any real and novel action, and how at the same time, to make oneself conscious of ones own historicity, so as not to be governed to much by the past.I argue that Robin inhabits what Nietzsche would call the unhistorical state, whereas the other characters, in contrast, struggle with their relation to the past.

I takt med de senaste decenniernas eskalerande globala urbanisering, har antalet människor som bosätter sig i urbana områden, ökat. Denna ökning har resulterat i att antalet samt storleken på dessa geografiska områden växt. Samtidigt har behovet av en förändring i den mänskliga samhällsutvecklingen uppstått, främst i dess konsumtion av naturresurser och de utsläpp denna bidrar till, med andra ord hållbar utveckling. För närvarande lever mer än hälften av jordens befolkning i urbana områden vilket medför att hållbara förändringar i dessa geografiska rum kan leda till globala förändringar. Ett tillvägagångssätt, att åstadkomma hållbar stadsutveckling, är genom planerade förändringar i urbana områdens utformning och funktion genom förtätning.

Generellt har gallring blivit mer och mer lönsamt och markägaren kan få ett netto vid en tidigare tidpunkt än slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval. Syftet med denna studie är att se hur lönsamheten ser ut när gallring tillämpas på en fastighet i Norrbottens fjällnära skogar. Särskilt med tanke på den låga tillväxten och det tranportavdrag som industrierna har på massavedspriset. Indata för denna studie är en grön skogsbruksplan från en privatägd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, när och hur skötselåtgärder tillämpas för att få det högsta nuvärdet på fastigheten över en planeringshorisont utefter vad användaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts. ? Gallring med transportavdrag ? Ingen gallring med transportavdrag ? Gallring utan transportavdrag ? Ingen gallring utan transportavdrag Genom att utesluta gallring ökar man fastighetens nettonuvärde med 10,8 % vid 1,5 % ränta jämfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.

Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa.Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden?Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet..

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Genom att testa tre olika analysmetoder, och med hjälp av aktuell litteratur, studeras utvecklingspotentialen i det peri-urbana landskapet. I gränszonen mellan det urbana och det rurala finns ett landskap som känns igen genom dess industrier, shoppingcentrum och stora vägar. I dessa områden förkommer s.k. ickeplatser, som kan hittas mellan olika bebyggelseenklaver, på rivningstomter eller på f.d. parkeringar.

Vid restaurering av skogar i Sverige är ett av miljömålen att skydda och bevara biodiversiteten i skogen. Denna studie är förlagd i Ekopark Färna, som ägs av Sveaskog, i Västmanland. I Ekopark färna har stora områden av triviallövskog restaurerats för att öka lövträdsandelen och höja naturvärdet i området. För att undersöka vad restaurering kan ha för effekt på biodiversiteten analyserade jag artsammansättningen och artantalet hos kärlväxtsamhället i restaurerade,  både tidigare betade och obetade triviallövskogar. Procentandelen skogsarter minskade jämfört med gräsmarksarter.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvärderas urbana ekosystemtjänster på ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostäder, från öppen jordbruksmark. Människan är beroende av jordens ekosystem och de tjänster de genererar, men människan har i allt snabbare takt och i högre grad påverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta är den intensiva urbaniseringen och därför är det viktigt att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid samhälls- och landskapsplanering.

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.