Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

Barn som växer upp i stadsmiljöer är hänvisade till stadens parklekar och lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se väldigt olika ut. Från ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tänkta funktioner, till ett mer naturlikt. Forskning visar på många fördelar med att låta lekmiljön präglas av ett mer naturlikt formspråk kopplat till barnens utveckling. Trots den väletablerade uppfattningen om att leken är värdefull för barnen präglas många lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning begränsar utloppet för de vidlyftigare lekarna. Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebär ibland att formge platser för barn. Det är av den anledningen viktigt att förstå barnens behov och betydelsen av att utforma platser så de passar dem så bra som möjligt. Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt engagemang i att stärka kopplingen mellan barn och natur.

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning?De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen.

Uppsatsen syftar dels till att analysera allemansrättens kommersiella utnyttjande, dels till att undersöka vilka miljökrav som ställs på utövaren av allemansrätt samt vilka instrument tillsynsmyndigheten har för att skydda miljön vid ett allemansrättsligt utnyttjande. Undersök-ningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, rättsfall och doktrin. Resultatet visar att ett kommersiellt utnyttjande av allemansrätten är tillåtet enligt svensk rätt men att utnyttjandet kan förbjudas om det blir alltför intensivt och ger upphov till skador och andra olägenheter för markägaren. Undersökningen visar även att det ställs långtgående miljökrav på en utövare av allemansrätt och att tillsynsmyndighet kan vidta åtgärder om kraven inte efterlevs. Naturen lider trots detta skada, på vissa platser, p.g.a.

Till år 2010 ska allmänna platser och lokaler vara tillgängliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsättningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. Tillgängligheten påverkas bland annat av fysiska miljöhinder och är av intresse för arbetsterapeuter då dessa arbetar med att ändra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrån gällande lagar och rekommendationer för tillgänglighet kartlägga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i Vårdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. Utifrån en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

Inspirerade av en föreläsning på Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra någotliknande. Där arbetar studenterna hela vägenmed projekten, från förslag via finansieringtill byggande och vi bestämde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegård. Tanken var att visa attdet är möjligt att genomföra en relativt storförändring på kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbättra gården redan till sommarenså att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

I detta arbete undersöks om det finns möjligheter att etablera vågkraft inom Sveriges ekonomiska zon och hur det påverkar svensk sjöfartsnäring.Arbetet analyserar hur vågkraftparker kan påverka sjöfarten i svenska farvatten.Studien ser till möjliga framtida platser för vågkraftsparker genom att ha undersökt vågbilden runt den svenska kusten. Arbetet baseras på data från två huvudkällor Sjöfartsverkets AIS-databas och SMHI. Dessa data analyseras kvalitativt.Hänsyn har även tagits till andra källor för att få en bra överblick i resultatet, där ibland sjömärkning och regler för att etablera vågkraftsparker.Vågkraftsparken utanför Smögen i Sotenäs kommun används i undersökningen eftersom det är Sveriges enda vågkraftpark och den första kommersiella vågkraftsparken i världen.Slutsatsen är att det kan vara svårt att hitta passande områden som fungerar för både sjöfart och vågkraft eftersom Östersjön, Skagerak och Kattegatt är hårt trafikerade hav. .

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete är att grönområden i staden har en viktig betydelse både utifrån ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Utifrån fallstudien går det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönområdens betydelse förstås och hur det används i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som är involverade i projektet, om grönområdens betydelse men att det finns svårigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhället väger tyngre och kan motiveras starkare..

Umeå universitetsbibliotek är en plats där studenter inte bara kan få tillgång till information och material de behöver, utan det är även en plats där det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört användarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-användarnas åsikter och det är därför av intresse att undersöka varför somliga studenter väljer att inte studera på biblioteket. Syftet med denne utvärdering var att få en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kännedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad är det som gör att studenter inte väljer att studera i universitetsbiblioteket? Är något fel i den nuvarande studiemiljön? Känner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frågorna genomfördes en enkätundersökning bland studenter på campus, enkäten var anpassad så att både användare och icke-användare skulle kunna besvara den och enkäten hade en fråga för att kunna se vilka som var icke-användare.

This thesis aims to study the effects of the infrastructure project Västlänken in Gothenburg, a rail tunnel to be built through the city center. The study focuses on the community of Haga where one of the three exits will be constructed and also the surrounding urban environment, to see if the project can be sustainable. Sustainable urban development was selected as the theory, and the term "sustainable" is defined in this study using a number of criteria that two scientists developed. The criteria include economic, ecological and social perspectives on how a place or a geographical area can meet today's needs as well as possible needs in the future. The methods used were semi-structured interviews and content analysis of government documents. Interviews were conducted with various institutions in the city, and companies involved in the planning of the project in Gothenburg.

Det här examensarbetets syfte är att ta fram en metod för att på ett enkelt och effektivt sätt med låg mätosäkerhet ajourhålla höjdkurvor på platser där marknivån har förändrats i en omfattning så att kommunens höjdkurvor behöver revideras. Eftersom det tidigare inte har funnits en utarbetad metod för att ajourhålla höjdkurvor har jag fått pröva mig fram till en metod som har gett tillfredsställande resultat. Metoden som har tagits fram är lätt att använda och gör att man på ett enkelt sätt kan uppdatera kommunenens baskarta med ny information. Genom att mäta in punkter med hjälp av GNSS-teknik och sedan använda programmet AutoCAD Civil 3D, har det gått att få de resultat som eftersträvades. Metoden som tagits fram ger kommunen möjlighet att uppdatera mindre områden i sina kartor på ett enkelt sätt. Det som krävs är en mottagare som en person kan hantera, programmet AutoCAD Civil 3D och ett område som inte är större än att en person på ett rimligt sätt kan mäta in det till fots..