Sök:

Sökresultat:

451 Uppsatser om Urbana miljöer - Sida 17 av 31

Prydnadsbuskars biologiska strategier, och deras lÀmplighet för urbana planteringar

Det utbredda slentriantÀnkandet i vÄr bransch ligger till grund för mÄnga tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera pÄ varför. Att tÀnka sjÀlv, ifrÄgasÀtta, och utveckla sin kunskap inom ett givet omrÄde Àr den enskilt viktigaste förmÄgan vi har. NÀr det kritiska tÀnkandet försvinner och ersÀtts med jakt pÄ större ekonomiska vinster och ointresse Àr branschen ute pÄ hal is. DÀrför anser jag att det extra viktigt att sjÀlv försöka ta reda pÄ varför vÀxter fungerar, utvecklar och etablerar sig sÄ olika beroende pÄ vÀxtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar pÄ ett bra sÀtt sambandet mellan vÀxtens konkurrenssförmÄga och dess vÀxtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

VÄtmarker i urbana miljöer : vÀxtgestaltning och planering

The practice of landscape architectural involves forming the space in our cities and suburbs, as well as the landscape surrounding. The need of exploiting green environment leads up to, among other issues, flood problem during heavy rain and overfed water environments. The problem is partially caused by the shortage of knowledge, how the environment is responding of the innovations made by the city- urban planning and how to get sustainability. Research and knowledge how to take care of our environment, in a natural way, is increasing. The object of the thesis is to propose control and balance in urban wetlands, and discuss the difference a plant design can do. The thesis deals with discourses in the field of landscape architecture, biological diversity, dam construction, limnology, planting design and management, pollution of the environment and urban design practice.

Om trÀden mÄste falla : en undersökning av de gamla och stora parktrÀden

I den hÀr uppsatsen undersöks tillstÄndet för gamla och stora trÀd i stadens parker. Detta görs dels genom fokus pÄ de Phytophthora-angripna bokarna i Pildammsparken i Malmö och dels genom referenser till andra urbana parkmiljöer, skogsmiljöer och landsbygd. UtifrÄn forskning, litteratur och Malmö Stads arbete kring gamla och stora parktrÀd belyses en rad av de hÀnsynstaganden som Àr viktiga att beakta för att tillvaron för de gamla och stora trÀden ska förstÄs. De hÀnsynstaganden som belyses i uppsatsen visar pÄ en bred diskussion, dÀr mÀnskliga, abiotiska och biotiska faktorer samverkar och skapar villkor och förutsÀttningar för de gamla och stora trÀden i stadens parker. Som en del av dessa hÀnsynstaganden belyser uppsatsen trÀdens vÀrde utifrÄn pedagogiska, biologiska, arkitektoniska och minnesbÀrande faktorer.

PÄvel Snickares grÀnd : ett gestaltningsförslag

VÄr bild av centrala Uppsala som en stad med brist pÄ vÀxtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. PÄvel Snickares grÀnd Àr en centralt belÀgen plats som lÀnge saknat funktion. Platsen Àr idag under ombyggnad. I och med att det gamla RÄdhuset har byggts om till en galleria fungerar grÀnden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en vÀxtfattig torgyta.

N?r v?ldet finns n?ra En allm?n litteratur?versikt om faktorer som p?verkar sjuksk?terskans m?jligheter att identifiera v?ld i n?ra relation p? akutmottagningar

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Planering för mötesplatser i staden : FokusomrÄde: Annedal, Stockholm

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Vad hör du? : ljudets betydelse för en plats

We are surrounded by sounds. There is always something that makes a sound: a breeze through the leaves, traffic on a distance or your own blood rushing through your veins. Human will always be surrounded by sounds which makes it an important part of our lives. Therefore the sound should have a big influence on how we perceive our surroundings and interpret our world. This essay inquires into what sounds can mean to an open space and urban spaces.

Socialt kapital : en skörd frÄn den urbana odlingen

Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

VÀrdering, analys och förslag till berikning av det vedartade vÀxtmaterialet pÄ Lunds Kommuns Fastighets AB bostadsgÄrdar.

Detta arbete bygger pÄ ett inventeringsarbete pÄ LKF:s (Lund Kommunala Fastighets AB) bostadsgÄrdar. Arbetet syftar till att utvÀrdera och analysera det vedartade vÀxtmaterialet som tidigare inventerats. Santamour (1990) har beskrivit en metod kallad ?10-20-30 formula? som anvÀnds för att utvÀrdera hur hÄllbart ett vÀxtsystem Àr i den urbana miljön. Systemet studerar vÀxtpatologiska och andra biologiska faktorers pÄverkan pÄ vÀxtsystemets stabilitet.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->