Sök:

Sökresultat:

369 Uppsatser om Urbana bomärken - Sida 5 av 25

Fortlevnaden av det klassiska arvet i Köpenhamns maktrelaterade arkitektur

En undersökning av anvÀndandet av klassicerande arkitektur i Köpenhamns maktrelaterade arkitektur i stadens offentliga, urbana rum..

KlÀttervÀxter i den urbana miljön

Under vĂ„r utbildning har vi upplevt mĂ„nga problem kring att plantera trĂ€d i urban miljö. TrĂ€den fĂ„r ofta inte det utrymme de krĂ€ver för en, till arten sett, normal utveckling. Även den fordrade skötseln Ă€r bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att stĂ€derna vĂ€xer och att trĂ€dens vĂ€xtbĂ€ddar ofta Ă€r minimala, bland annat pĂ„ grund av vĂ€garnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, mĂ„ste lösningar tas fram för att behĂ„lla stĂ€derna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klĂ€ttervĂ€xter kan vara ett bra sĂ€tt att föra in mer grönska i vĂ„ra urbana miljöer.Syftet med det hĂ€r arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur klĂ€ttervĂ€xter kan anvĂ€ndas i den urbana miljön.

Urban akvakultur i det offentliga rummet

Sedan flera Ärtionden tillbaka Àr vattenbruk den livsmedelssektor som vÀxer allra snabbast. Det finns dock fÄ exempel pÄ vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se pÄ vattenbruket som en del av lösningen pÄ mÄnga problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske Àr det hÀr som fysiska planerare med strÀvan efter en holistisk syn pÄ hÄllbarhet kan skapa förutsÀttningar för synergieffekter nÀr vattenbruk och hÄllbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrÄgan pÄ billig mat förstör planeten, dÄ det moderna jordbruket hotar den biologiska mÄngfalden och bidrar till ökade utslÀpp av vÀxthusgaser.

Preschool outdoor environment i the urban context/Förskolans utemiljö i den urbana kontexten

Den förtÀtade staden ses idag som en sjÀlvklar del av en hÄllbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frÄgor kring hur vi kan skapa en förtÀtad stad av god kvalitet stÄr högt pÄ agendan. NÀr allt fler mÀnniskor lever i staden skapas ökad efterfrÄgan pÄ samhÀllsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige Àr det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som Àr den institution dÀr detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav pÄ god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, sÄvÀl inne som ute. Den hÀr uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

Rehabilitering i staden : att planera för dem som inte tar nÄgon plats

Dagens stÀder blir allt tÀtare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vÄr landsbygd. Samtidigt avlÀgsnar sig staden mer och mer frÄn omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mÄr vÄr befolkning sÀmre och sÀmre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Social slutenhet i öppna landskap : En studie om fysiska och sociala grÀnsdragningar i det urbana

I en tid dÀr allt fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder har syftet med denna studie varit att undersöka mÀnniskors grÀnsdragningar i det urbana och framför allt vilka grÀnsteknologier som omgÀrdar det egna bostadsomrÄdet. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har Charles Tillys (2004) teori om bestÀndig ojÀmlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgÄngspunkter. Det fall som studerats Àr TÀby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har grÀnsdragningar i kommunen med hjÀlp av Blakely & Snyders (1997) teori om Gated Communities jÀmförts med inhÀgnade bostadsomrÄdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation pÄ plats vilket lett fram till resultatet att det finns bÄde enande och Ätskiljande faktorer som omgÀrdar TÀby. Fysiska grÀnser har visat sig vara det geografiska avstÄndet och upplÄtelseformer och socialt har viljan av att bo nÀra familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster bÄde skapas och upprÀtthÄlls.

Va?rdering av varuma?rken : - En kvalitativ studie om problematiken kring vilken metod som anva?nds vid fo?rva?rv

Background: Associated with the change in the regulations in 2009 concerning how goodwill should be handled in the acquisitions, brand valuation is increasingly recognized. Goodwill will now be identified and the brand will therefore be separated to be individually evaluated. The valuation has a problem with a number of factors that will influence the choice of method, to obtain a reliable value Aim: The purpose of this study is to examine the method used for brand valuation associated with the acquisition situations. In addition, it aims to gain a better understanding of brand valuation and its problems.Method: The study has a qualitative basis, where three key people of brand valuation have been interviewed. These work as valuation specialists at various accounting firms, this to get answers that could be compared.

AnvÀndning av barrtrÀd i urban miljö : möjligheter och begrÀnsningar

LövtrÀd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrtrÀden har Ànnu inte fÄtt samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna pÄ att undersöka om 70-talets överanvÀndning av barrtrÀd och dess negativa klang dröjer sig kvar och pÄverkar dagens val av stadstrÀd. Eller kan det vara barrtrÀdens bristande egenskaper att hantera stress som begrÀnsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansÀttning av barrtrÀd ger ett flertal fördelar som grönska Äret runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen Àr avgrÀnsad till sydvÀstra SkÄne och behandlar arterna utifrÄn de geografiskt rÄdande förhÄllandena.

SĂ€llskap

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gÀllande smaken dÄ. TÀnkte pÄ vad jag gör nu och att de geometriska formerna Àr dagens arkitektur och vÄr urbana formhistoria. Former som finns i vÄr stad. Och genom att finnas hÀr har de format och prÀglat mig pÄ olika sÀtt. TÀnker att allt det geometriska Àr mÀnniskans verk, att det organiska Àr naturen.

Rytm

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gÀllande smaken dÄ. TÀnkte pÄ vad jag gör nu och att de geometriska formerna Àr dagens arkitektur och vÄr urbana formhistoria. Former som finns i vÄr stad. Och genom att finnas hÀr har de format och prÀglat mig pÄ olika sÀtt. TÀnker att allt det geometriska Àr mÀnniskans verk, att det organiska Àr naturen.

Att öka tillgÀngligheten till naturomrÄden : ett gestaltningsförslag för naturreservatet Tinnerö eklandskap

MÀnniskans vÀlbefinnande och hÀlsa pÄverkas positivt av grönska och natur, sÀrskilt om den finns nÀra bostaden och upplevs som lÀtt att nÄ. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den pÄ liknade sÀtt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö Àr dÀrför att tillgÀngliggöra naturen i staden och att skapa övergÄngar frÄn den urbana miljön till naturen sÄ den upplevs nÄbar. Syftet med det hÀr arbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. HÀr möter naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna GarnisonsomrÄdet, Berga och Vidingsjö.

Asiatiska lÄnghorningar och deras effekt pÄ trÀdbestÄndet i tio nordiska stÀder

Denna rapport Àr ett kandidatarbete skrivet inom ramen för Landskapsingenjörsprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Uppsatsen Àr skriven pÄ C-nivÄ, och motsvarar 15 hög-skolepoÀng, pÄ Àmnet Landskapsplanering. Denna rapport tar upp och behandlar det annalkande hotet av de tvÄ asiatiska lÄnghorningarna, Anoplophora glabripennis och Anoplophora chinensis, som riskerar att etableras pÄ vÄra breddgra-der. DÀr syftet med detta arbete Àr att studera hur artdiversiteten tar ut sin rÀtt ifall de asiatiska lÄnghornigarna skulle ge sig pÄ de arter som finns i vÄra stÀder. Vad som kan och Àven kommer hÀn-da ifall de tvÄ etablerar sig pÄ vÄra urbana trÀd, samt vilka trÀd som klarar sig och vilka som har en ökad risk att drabbas av skadedjur kommer att besvaras i denna rapport. Detta för att ge en bÀttre förstÄelse för de problem som vÀntar i framtiden, och för att undvika en ny epidemi som utplÄnar stora delar av vÄra urbana trÀd likt "almsjukan". Rapporten bygger pÄ material insamlat frÄn över 30 vetenskapliga artiklar och databaser.

Pollenallergier i urbana miljöer

Trots att pollenhalterna Àr högre pÄ landsbygden har allergikerna ÀndÄ ökat mest i stadsmiljöer. 85 % av Sveriges befolkning bor i tÀtorter och allergierna kan kosta samhÀllen miljarder i form av sjukskrivningar och lÀkarkostnader. I och med att pollen kan spridas sÄ lÄnga vÀgar med hjÀlp av vinden medför det att man vid landskapsprojekteringar inte lÀgger sÄ stor vikt kring pollen och gör inget heller för att förhindra besvÀren som uppstÄr. Syftet med studien Àr att undersöka om man vid projektering kan göra nÄgot för att underlÀtta för pollenallergiker i de urbana miljöerna. MÄlet Àr att ta reda pÄ om man kan pÄverka pollenhalten pÄ en viss plats genom förebyggande ÄtgÀrder. Resultatet har baserats pÄ en litteraturstudie samt tvÄ intervjuer. Pollenkornen som sprids i stora mÀngder med vinden kan göra det mer eller mindre omöjligt att skydda sig.

November : examensarbete i smyckekonst

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gÀllande smaken dÄ. TÀnkte pÄ vad jag gör nu och att de geometriska formerna Àr dagens arkitektur och vÄr urbana formhistoria. Former som finns i vÄr stad. Och genom att finnas hÀr har de format och prÀglat mig pÄ olika sÀtt. TÀnker att allt det geometriska Àr mÀnniskans verk, att det organiska Àr naturen.

Fysisk planering för Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsÀttning för hÀlsa och vÀlbefinnande hos mÀnniskor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhÀllet har förÀndrats och mÄnga former av fysisk aktivitet har förskjutits frÄn vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt mÄnga av mÀnniskans vardagliga fysiskt anstrÀngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gÄng och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt anstrÀngande har ersatts av bekvÀmlighets hjÀlpmedel som disk- och tvÀttmaskiner, fjÀrrkontroller, hissar och rulltrappor. MÀnniskors fritid har dessutom blivit mer stillasittande dÄ fysiskt passiv underhÄllning som datoranvÀndning och tv-tittande har ökat markant.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->