Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen.

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Hunden är en stor del av många människors liv. Det bör därför rimligen finnas gott om offentliga ytor i våra städer som erbjuder umgänge och rekreation för hundar och hundägare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att få fram hur vi planerar för hundar i våra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen består av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i våra offentliga miljöer. En specifik studie angående hundrastgårdar presenteras, då rastgårdarna ofta är de enda områdena i städer som specifikt är utformade för hundarna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också att utgöra en del av uppsatsen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka samt belysa hur förskollärare arbetar med barns lärande och utveckling i leken samt förskollärares syn på lekens främjande av barns utveckling och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vårt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollärare under arbetets gång och vi valde att använda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att leken är betydelsefull för barns utveckling och lärande samt att förskollärare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivå för att främja barns lärande och utveckling i leken. Resultatet visar även att barn ska få tid till att leka på förskolan och att förskollärare ska finnas tillgängliga för barn i deras lek.

Hållbar utveckling i skolan? en studie om hur lärare arbetar med hållbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made?The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning.

Hur publika displayer skall utformas och anpassas efter sin miljö på bästa sätt är ännu ett outforskat område. I takt med att miljöfrågor blivit än mer aktuella i dagens samhälle har det också etablerats ett behov av att förändra vårt beteende exempelvis i form av energieffektivisering. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en publik touchdisplay för elvisualisering skall utformas för att vara förståelig, intuitiv och säker från publik genans. En användarstudie i form av en utvärdering av en interaktiv touchdisplay kallad Urban Energy monterad i Göteborg har gjorts under ledning av Interactive Institute Swedish ICT. Touchdisplayens primära syfte är att uppmärksamma förbipasserande på stadens elförbrukning och uppmuntra till energimedvetenhet.I denna studie rekryterades 17 förbipasserande deltagare villiga att testa denna display med hjälp av två uppgifter och en enkät.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstå parallella processer som pågår samtidigt; att se platsens förutsättningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang där beståndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivåer. Denna tes har jag fått möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET Sveavägen 44. Arbetets syfte är att sammanlänka förståelsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen är att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det är biotoperna i sig som bär och leder konceptutvecklingen för idé, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger också svaret i en annan skala: Fråga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förändringar, utan att idén går förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system både i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET Sveavägen 44 innehåller dessa kvalitéer och att arbetssättet kan inspirera till liknande angreppssätt i andra projekt. Att se vad man har, för att få det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Ett bostadsprojekt i spänningsfältet mellan berg och ljus..

Is it possible that by planning in a more sustainable way when building a new area, we can improve our environment?Most environmental problems are created in cities and therefore they should hold the solution. Through a more ecological urban planning a better foundation for sustainable housing could be created.This report follows the process in coming up with a proposal for a master plan for an area in Odense, Denmark. By going through principles for sustainable urban planning made by different organizations and persons and from these extract main principles, a background is founded to continue the proposal from.Denmark works a lot on expanding their green areas, maintain the existing ones and recreate what?s being destroyed as cities expand.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.