Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ?inifrånperspektiv? har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Syfte:Vi vill med utgångspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska småföretags affärssystem och genom att jämföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. Metod:En fallstudie med fyra användareföretag och en systemutvecklare. Fallstudien baserades på halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvändare på respektive fallföretag. Empirien har ställts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Slutsats:Användareföretagen är nöjda med affärssystemet trots att varken upphandling och implementering följer teorins normer..

Kungsbacka stad står inför en omfattande expansion. Kommunens vision är att staden skall växa och i framtiden präglas av en mer urban och förtätad stadsbild. Detta kommer att resultera i konsekvenser för stadens fysiska form men också för Kungsbackas infartsleder som alla utgör ett viktigt inslag i stadens arkitektur (Kungsbacka kommun 2009). ?Kungsbackas norra entré,? är ett arbete utfört på uppdrag av Kungsbacka kommun avdelningen för Teknik.

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare. I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap. För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har..

Syftet med vår studie var att beskriva och söka kunskap om det offentliga samhällsarbetet i Örebro kommun .  Problemområdet var  hur utförarna av samhällsarbete förklarar  social problematik, hur samhällsarbetet utförs, samt på vilket sätt medborgarna är delaktiga. Empiri insamlades genom en  kvalitativ intervjustudie. Respondenterna  var  fyra  offentligt anställda samhällsarbetare  i Örebro. Resultaten analyserades med utgångspunkt i marxistisk teori och strategier samt principer för samhällsarbete.

Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen..

Samtidens jordbruk står inför stora utmaningar för att kunna tillgodose världens befolkning med mat. Varje hektar odlingsbar mark kan därför komma att spela en viktig roll i framtiden. Studien visar att dagens relation mellan människa och produktionslandskapet är svag. Detta får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar det produktiva landskapet i dagens planering till konsumtionsmönster på individnivå. I förlängningen innebär detta att vi äventyrar vårt produktionslandskap som en viktig resurs för framtida matförsörjning. Idag försvinner Skånes åkrar med en rasande fart och exploateringstakten på den bördiga myllan har ökat drastiskt under de senaste åren.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

The survey takes its starting point in a critical evaluation of recent phenomenological approaches to rock art in landscape studies, foremost the works of Chris Tilley. The purpose is to present a phenomenological theory, based on the philosophy of Maurice Merleau-Ponty, which includes both motives, places and landscapes in a holistic interpretation. Bronze age rock art around Motala ström and the city of Norrköping is used to exemplify the theoretical discussion. When presenting the framework, emphasis is being laid on the bodily experience of rock art and place through the process of phenomenological intersubjectivity..

Bakgrund: Idag råder det stor brist av hyresrätter i samhället. Detta medför att unga har svårt att flytta hemifrån och att personer med begränsat kapital har svårt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut på. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan använda vid nybyggnation av hyresrätter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillämpats där studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvärdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen använder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrätter. Förslaget som presenteras är att fastighetsbolag ska använda nuvärdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..

This essay represents a chronological and contextual analysis of clay pipes that have been found in the urban settlement of Västergarn during seminary excavations between 2006 ? 2012, conducted by Gotland University. Clay pipes can be dated closely and are useful means for dating and interpreting archaeological contexts from the early modern period, such as house foundations. There have been excavated four house foundations in Västergarn with different sorts of clay pipes dating to the post-medieval period. Can they tell which people used them or which country they were produced? By discussing the meaning of clay pipes in early modern society on Gotland this essay tries to answer these questions..

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar.