
Sökresultat:
3587 Uppsatser om Urban struktur - Sida 40 av 240
Urban dagvattenhantering med regnträdgårdar : gestaltningsförslag för Gårdsgatan i Norra Djurgårdsstaden
I Stockholm pågår i dagsläget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra Djurgårdsstaden, där visionen är att skapa en hållbar och klimatanpassad stadsdel i världsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, där en av dessa former är regnträdgårdar. Syftet med denna kandidatuppsats är att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjälp av regnträdgårdar längs en planerad gata i Norra Djurgårdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras på underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regnträdgårdar. Växter och växtbäddsmaterial
är huvudsakligen valda utifrån råd från sakkunniga.
För att få förståelse för regnträdgårdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.
Internrevisor : ett yrke under förändring
Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.
Ekonomi eller politiska beslut : Vad styr fristående gymnasieskolors lokalisering?
In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews.
Att mäta betydelsen av formell och informell kommunikation vid beslutsprocesser
Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..
Snöupplag av urban snö : hur påverkar föroreningar i snöupplag omgivande natur
Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade på land eller i vatten. När snön smälter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar på marken som sediment eller rinner med smältvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer främst från avgaser och slitage av väg och däck från biltrafiken, föroreningarna som är i luften och salt och sand från halkbekämpning. Hur stora mängder det är beror på trafikintensitet och hur länge snö ligger på marken.
Urban Building i kvarteret Domherren
Hur kan studenter spara pengar på sitt boende? Enligt SSCO är bostaden den tyngsta utgiftsposten för studenter. Genom att kombinera vandrarhem med studentbostäder kan man göra det möjligt för studenter att spara pengar på sitt boende då de t ex åker till sin hemstad - över helg liksom sommar. Genom att lägga till studieytor och kontorshotell skapas en flexibel byggnad som ger och tar av varandras ytor beroende på tid, dag och månad.Synen på material har också spelat stor del i projektet. Vad händer med befintligt material då en byggnad ska transformeras? .
Bebyggelseutveckling och ianspråktagande av jordbruksmark : En fallstudie av Tomelilla i Skåne
Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort.
Utveckling av en arketypeditor : Ett verktyg för modellering av struktur i elektroniska patientjournaler
Dagens elektroniska patientjournalsystem har begränsade möjligheter att på likartat sätt strukturera och lagra patientinformation. Det är en anledning till att det är problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvårar bland annat forskning och tillgänglighet till patientinformation. Brist på tillgänglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vård oberoende av var patienten befinner sig.Inom projektet openEHR har en idé med så kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sätt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav på patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper är formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck.
Att skapa en miljö för lärande och kreativitet : En balansgång i företagets styrning och struktur
Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag.
Specialpedagogers roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning
Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.
De 15 miljökvalitetsmålen. Genomförandet av åtgärder på lokal och regional nivå
1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå. Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet.
The Da Vinci Code : En arketypisk saga : En djupstrukturell studie med didaktisk inriktning
Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut.
Att mäta betydelsen av formell och informell kommunikation vid beslutsprocesser
Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika
kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och
formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..
Gröna tak i urban miljö : Fallstudie av Hyllie och Norra Djurgårdsstaden
Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.
Landscape? Urbanism : om semantik och språkets betydelse
I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad
som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens
dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord.
Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.