Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet.En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap.

Västergarn is one of the smallest parishes on the island of Gotland. It?s a place of rich history and has been subject to numerous excavations throughout the years. The University of Gotland has conducted seminar excavations at Västergarn between the years of 2005-2012. During these excavations a lot of horse related finds have been found.

This thesis introduces Kongjian Yu?s design approach in terms of industrial heritage conservation in connection to transformation and urban design. The approach is examined respectively on two cases from China and USA. The thesis give a brief introduction to current achievement in conservation research and general profile of industrial conservation practice. Based on case and theory study, Yu?s design approach is carefully applied to an industrial area Nyhamnen in Malmö and a design proposal is produced.

This project has resulted in an website at www.tinadunker.se, where you also can download the project in it´s written form to get a deeper view of the project. This project aims to explore fear of violence in public places. Fear of violence reminds us that there is a problem in our urban environment that leads to spatial consequences in using public space. Many groups in our society experience fear in their everyday life but this project has focus on women?s fear.

Detta kandidatarbete syftar till att belysa några av de problem som uppstår vid omvandling av centralt belägna industriområden. Fokus ligger på de problem som uppstår när ett industriområde som fortfarande är aktivt står inför en omvandling och hur det påverkar de företag som är verksamma i området. Problematiken diskuteras utifrån en fallstudie i Slakthusområdet i Södra Stockholm som idag är föremål för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör Slakthusområdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i Slakthusområdet.

BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig.

I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska sträva åt samma håll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete är samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vår studie har visat att det är viktigt att fokusera på företagets, eller projektets, interna styrkor, såsom kommunikation och planering för att lättare kunna hantera de externa faktorerna som inte är påverkningsbara i samma utsträckning som de interna.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten.

Ofta sker planeringsarbete i en tvådimensionell miljö, där man går miste om både djup och närvarokänsla. Därför är det intressant att undersöka ifall möjligheten att själv effektivt navigera sig runt i en tredimensionell miljö med hjälp av virtual reality-teknik har något värde för planeringsprocessen, där utställningsansvariga på museer är målgruppen. För att undersöka detta modellerades virtuella rum, skript skapades för utplacering, borttagning samt val av objekt. Dessa integrerades med en spelmotor och Oculus Rift, varpå användaren själv kan ?kliva in i? en virtuell miljö presenterad tredimensionellt och som reagerar på huvudrörelser, tangentbord och mus.

För att utröna vad gymnasielärare i biologi och naturkunskap tycker om sina läroböcker, samt hur de används i undervisningen utfördes intervjuer med lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de använder sig av läroboken i undervisningen och vad de tycker är viktigt att lära ut. Hälften av lärarna var positiva till de läroböcker som används i undervisningen. De som var negativa till läroböcker ansåg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Kanban är en agil metod som härstammar från den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar på att få ett flöde med så kort ledtid som möjligt. Det ska vara lätt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan något nytt arbete påbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lätt att använda.Syftet med uppsatsen var att ta reda på om Kanban-metoden verkligen är en bra metod att använda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information.

Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid.

Täby galoppfällt kommer att genomgå en förvandling som innebär att ca 4000 nya bostäder kommer att tillföras under en 15 års period. Täby kom-mun tillsammans med byggherrarna JM/Skanska och Viggbyholms fastig-hets AB driver projektet med målet om en sammanhållen, hållbar park i stad. I snitt flyttar svensken 11 gånger under sin livstid. Detta innebär att de som flyttar in i startskedet av utbyggnaden med stor sannolikhet kommer att hinna flytta ut innan hela stadsdelen är färdigt utbyggd. Att stadsdelens ut-byggnad sker på ett sådant sätt att målen om en hållbar och sammanhållen stad inte bara uppfylls i och med projektets färdigställande ut även bäddas in som en röd tråd under hela byggtiden är alltså mycket viktig.

I detta arbete har järnvägens effekter som trafiksystem studerats och vad samhället Torsås anbelangar är det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en återupprättad spårbunden trafik. Grundförutsättningarna för kommunen och samhället skulle förändras drastiskt, både på lokal, regional och nationell nivå. Både kapaciteten att komplettera sin omvärld såväl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhället och kommunen ett helt nytt utgångsläge för att utvecklas och växa. En järnvägssträckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens läge te sig avlägset och vissa viktiga aspekter har också lämnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en järnväg för kommunens invånare. Men även för samhället Torsås fysiska struktur öppnas nya dörrar genom möjligheterna att skapa nya lösningar för platser, stråk och boenden som kan präglas av det moderna, kretsloppsbaserade och hållbara samhället kommunen vill skapa. Att i framtiden förbättra den globala klimatsituationen, de nationella miljöproblemen, de regionala arbetsmarknaderna, den lokala livsmiljön samt individens möjligheter är en mycket stor utmaning. I många aspekter kan den antas inom ramarna för fysisk planering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort. Fallstudien består av planeringsförutsättningar där kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvärdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tätort och en realistisk byanalys. Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling när det gäller bevarande av jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Tät fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hänsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktär, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtätning och frågan om en större arena för planering av hushållning med jordbruksmark behövs..