The prevailing urban migration is a worldwide process. This results in growing cities and a diminishing proportion of people living in the countryside. As the urbanization continues a large amount of the world?s population is expected to live in urban settlements of informal character by 2050. Green Belt has for many years been used to control urban growth and to secure the sustention of larger green areas around towns and cities.

Individual trees can act as carriers of meaning. When a person attributes deep meanings to a specific tree, a relationship between the person and the tree is created. To avoid conflicts between users and planners, increased awareness is required of how important individual trees may be to a person. The objective of this study was to elucidate persons? relationships with individual urban trees.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

This thesis is a critical discourse analysis of the vision of Malmös contemporary urban development. By analysing official documents produced by Malmö municipality our aim is to make discursive and sociolcultural practices in the constitution and construction of the city visible and problematicize them. To do so we use critical discourse analysis and theories on Urban Studies. Malmö is a city historically labeld as a ?labour- city?, with heavy industry as its main labourmarket.

Mitt arbete innefattar en "Urban building" med bostadsrätter och kontor där utgångspunkten har varit cykeln då jag ansett den vara det mest stadsmässiga elementet. Placeringen för byggnaden är Hornsbruksgatan på Södermalm där det med projektet blir till 130 nya bostäder och 1200 kvm kontor som är väl anpassade för cykling såväl som cyklister..

Målet med detta examensarbete är att få en större förståelse för det temporära landskapets förutsättningar i staden och hur man inom planeringen kan använda stadens mellanrum till gröna ändamål tills dess de permanenta strukturerna finns på plats. Uppsatsen tar utgångspunkt i Hagstorp i nordöstra Malmö, ett grönskande f.d. koloniområde vilket legat öde sedan slutet på 1990-talet men som nu åter är aktuellt som ett möjligt förtätningsområde i ett stationsnära läge. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar och möjligheter till en temporär park samt ta fram ett övergripande förslag på hur en temporär park i Hagstorp skulle kunna utformas. Med hjälp av litteraturstudier, arkivstudier, intervjuer och observationer diskuteras förutsättningarna i Hagstorp utifrån tre olika teman; det vardagliga landskapet, det visionära landskapet och det juridiska landskapet. Det vardagliga landskapet behandlar den historiska utvecklingen i Hagstorp och hur platsen används idag.

I dagens samhälle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal människor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gäller att skapa attraktiva utemiljöer som får människor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och träning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom området, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur människors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

Using the example of 55 former towns in Greater Poland, the author investigates the belief thattowns formerly deprived of town privileges are the most likely to be qualified as future formalurban entities. This paper approaches the subject of urban deprivation and restitution with amultiaspectual study of the concept of urbanity. Since a preponderance of Polish degraded townspossess a prominent urban physical structure, the study focuses mainly on urban morphology as acontributing factor to urbanity. Other approaches include the central place theory, demographicconditions and the role of urban perception. Taking into account Poland?s shifting geopoliticalhistory the study also seeks to identify and explain spatial patterns of varying degrees of urbanityamong the studied towns.

Urban density is not new, but rather one side of the continous processes of change underway in the city. During the urbanizing boom of the industrialization, when the cities grew bigger, the first spaces to be built on were vacant and planted areas in the interior of the district. The gardens that once were there were replaced by yardhouses. The idea of urban density is that a dense city means less distance between residential areas and workplaces, resulting in fewer shipments and travelers, which ultimately leads to lower energy consumption and lower emissions. Urban density may lead to shorter distances, but not necessarily. In the wake of urban density the greenstructures of the city is shattered. The possibilities for green areas to contribute to the health of the city and its inhabitants is dramatically reduced.

The right to the city has lately become the rallying cry for many urban social movements all over the world to challenge neoliberal planning, gentrification, the privatization of urban commons and growing spatial and social gaps in city and society. This senior essay studies urban social movements that in different ways advocate the idea of the right to the city. The term right to the city was coined in the late 1960s by French urban theorist Henri Lefebvre, who promoted the idea of the city as a common, a space belonging to everyone. The right to the city is not ?a return to traditional cities?, but ?a right to urban life? (1996:158).This study focuses on the city of Hamburg.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillväxtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har påverkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla är olika teorier om urban tillväxt. Undersökningen utgår ifrån fem kommuner med en översiktsplan från tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrån de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillväxt för att ge förståelse för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har påverkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar på en förändring över tid som pekar mot mer tillväxtorienterad planering..