I studien har implementeringen av miljo?kvalitetsma?let God bebyggd miljo? varit huvudfokus. Hanteringen pa? nationell, regional och lokal niva? har studerats fo?r att fa? en bred fo?rsta?else om utmaningar vid implementeringen av miljo?kvalitetsma?let. De omra?den som vi fra?mst studerat inom God bebyggd miljo? a?r trafikplanering och urban gro?nstruktur.

Både under min tidigare utbildning, främst inom nationalekonomi vid Lunds universitet, men även senare i min yrkesutövning inom bygg- och fastighetsbranschen under en period av 15 år, har jag främst kommit i kontakt med problemställningar vilka i någon mån haft som syfte att utmynna i en slutsats med kvantitativ relevans. Då jag som del av programmet Urban utveckling och planering skulle skriva en uppsats på D-nivå, ett arbete som resulterade i förevarande rapport, valde jag därför en problemformulering och en metod som båda gav mig möjlighet att bredda min kompetens, snarare än fördjupa den. Denna studie strävar efter att utveckla en teori för stadsutveckling ur ett fastighetsföretagarperspektiv. Den specifika situation som arbetet fokuserar på är stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö. Teorin har genererats med användning av metoden grundad teori och datorprogrammet Atlas/ti. Läsaren finner förhoppningsvis att den teori som utvecklas har en allmän relevans för stadsutveckling och hur kommunens planarbete kan förändras. Den som är intresserad av just vitaliseringen av Norra Sorgenfri bör också kunna finna något av värde.

In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.

Gothenburg municipality has a lot of natural water. This paper enhances the function and importance of water in the city. It also deals with the problems of sewage water and flooding. Gothenburg has reached an advanced stage of water planning. By developing a Waterplan, the municipality highlight that water has an important position in the urban planning.

The paper evaluates two housing proposals with Space syntax as method. The proposals are very different in a topological sense but are in a configural sense almost the same. This effect is because both proposals connect themselves to the existing configural structure of the city in the same way. Neither of them takes advantages of the most integrated streets in the existing structure and use them to concentrate pedestrian and car flows to the streets or points which are intended to be the most urban areas. The knowledge of Space syntax and this evaluation puts focus on the pour understanding among architects and planners of what effect urban design proposals will have..

This is a feasibility study that examines various aspects of building a wind farm on Malmön in Norrköping. The feasibility study deals with interests of conflict, park design, electrical connections, production calculation, financial calculations and operating- and timetable.The report is divided into two distinct parts. First a theoretical part, which deals with conflicting interests, park design and electrical connections. Second a part with simulations dealing with production calculations, and financial calculations.Opposing interests are mapped so that problem areas can be found, and help put focus on the right places at a future environmental impact assessment (EIA). There are a number of areas where planners have to assess on an EIA, this thesis point on the most important areas.

Stadshagen, Kungsholmen. Ett område i snabb förändring. Hur kan ett projekt bidra till denna förändringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsättningar präglas av två övergångar, gata från till park och från granntomternas olika relationer till dessa två element. Från den friställda volymen till det slutna gaturummet.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

Denna studie påvisar en signifikant skillnad i hur kvinnor och män uppger att de går och rör sig genom två studerade grönområden. Ett utfall som är förväntat utifrån tidigare forskning som menar att kvinnors rörelsemönster begränsas av ett upplevt, såväl som reellt, hot om våld. Teorin om brist på trygghet och dess inverkan på rörelsefriheten benämns rädslans geografi, men det är dock tveksamt om teorin rädslans geografi räcker för att förklara hela den skillnad mellan kvinnor och män som uppmätts. Att identifiera eventuella andra faktorer kopplade till könstillhörighet som påverkar rörelsemönstren blir en uppgift för framtida forskning. Studien är utförd genom att analysera enkätsvaren för grönområdena Kungsparken och Guldheden i Göteborg framtagna för projektet ?Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska?. Analyserna är gjorda i ett geografiskt informationssystem genom att skapa ett index över tätheten av rörelser.

Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur.  Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.

The purpose of this thesis is to inquire how a small town can be affected by some planned changes in the physical structure of the town, and how its inhabitants can benefit from those major changes. The town in question is Ulricehamn, and of the four projects considered, two concerns infrastructure. A new railway and a new locality for the major road, today passing through Ulricehamn. The other two projects are run by the local authorities, that is the planning of a modern town park by the lake, and a new public building for cultural purposes. There are no guarantees that any of the four projects will ever be realized, but in the process with this work, they have been considered as already a fact.

Wind power is an energy source that is becoming increasingly popular in Sweden and around the world. The establishment of large wind farms supply and contributes to energy production within grid in search of a more sustainable energy production. Wind power is becoming more popular and opens up new areas of implementation. More cities are starting to use small-scale urban wind power, everything from full-scale work for a little less work adapted to the villas. Sweden has high goals regarding the production of green electricity and the work which deals with the conditions Sweden plays in achieving those goals.

Urban planning in Sweden goes back to a prolonged tradition, and even since the beginning of the 16th century there´s been general plans for urban planning for cities in Sweden.Nowadays every municipality has a directive from the government to establish or re-new the general master plan covering the whole municipality every 4th year.The aim of this paper is to illustrate and shed light on the extent for the planning document and guidelines, and how they change from every active period and in what extent the provisional planning reaches its visions regarding the outcome of the actual city growth. This study was completed by studying the position of every apartment building that?s been constructed for the chosen area over the years of 2000 - 2014 and draw comparisons between the current master plan main visions regarding constructions ? and comparing the two separate visions to pin out the differences in the same subject.The result shows that there are some deviations from the plans but not as much as one would have thought in the city growth, and some deviations from the different planning documents. Some of the deviations was greater than others but overall the visions was about the same..

This thesis is studying Stråk* in an urban contexts. Thiswill be achieved through a study of Rosengårdsstråket inMalmö based on the question "What is a Stråk?".Malmö has experienced a major change in the last 15years. From being an industrial city with economic problems,Malmö is now part of the dynamic Öresund Region,and a knowledge city with great optimism. New parts ofthe city is about to grow up that reinforces the image ofMalmö's new identity.The next step in Malmö's development is to make thecity even denser and interconnect the inner city and thesuburbs to create a more sustainable city.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.