Potatis är en av världens viktigaste jordbruksgrödor och odlas världen över. Här behandlas viktiga odlingsfaktorer inom potatisodling ur hänseende: Utsäde, sättning, bevattning, gödsling, växelbruk, träda, sjukdomar, kvalitetsnedsättningar, behandling av ovanjordisk vegetation, skörd och lagring. Vidare utforskas en odling strax söder om polcirkeln, där potatis odlats i en sydsluttning sedan 1830-talet. Potatisbacken kallas sydsluttningen, som ligger i Sorsele Kommun i Västerbotten. Inledningsvis beskrivs de norrländska odlingsförutsättningarna, för att sedan specifikt gå in på odlingsförutsättningarna i Ammarnäs som är beläget i den hårdaste av odlingszoner. Tjugoen informanter från Ammarnäs, som odlat eller fortfarande odlar i Potatisbacken, delar med sig av sina minnen, tankar och erfarenheter kring odling i Potatisbacken. Slutsatsen som kan dras är att trots intensiv odling, där varken växelbruk eller träda har tillämpats, har Potatisbacken varit relativt förskonad från sjukdomsangrepp.

Rapid urbanization causes competition over land use between green area preservation and urban development in cities and greatly affects ecosystems as well as human well-being. This conflict is significant all around the world as many cities are now replacing existing green areas with new developments. The area around Dag Hammarskjöld's väg in Uppsala is currently experiencing the same conflict, as the need that the city has for new housing represents a threat for the many valuable green areas that are in the site. The purpose of this project was to understand how the need of urban development and the preservation of green areas could be balanced. This understanding would thereafter be used to make a design proposal for the area around Dag Hammarskjöld's väg.

Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag..

Urbanisation has increased the distance between the urban and the rural. Urban agriculture can be a solution to overcome that distance. The characteristic of urban agriculture is the intensive production in intra urban and peri-urban areas. Until 1950s food production in cities was an important part of the urban economy and the urban food supply. Since the 1950s the urban located production of food has almost ceased in Sweden, partly as a result of cheap food imports.

Söta körsbär, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbär växer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av världen som förädlade sorter. Odling av söta körsbär i tunnel är ett odlingssystem där svagväxande grundstammar spelar en betydande roll för att få hanterbara träd i lämplig storlek, samt att få plats med fler träd på en begränsad yta. Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur man åtgärdar problem som kan uppstå i en odling av söta körsbär, och tanken är att detta material ska kunna fungera som underlag för rådgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbär, ett av de mest omfattande är att frukten spricker i vid kontakt med vatten, så att skydda frukten från regn är väldigt viktigt.

`When one does not have what one wants, one must want what one has´: `I have had, you see, to resort more and more to very small, almost invisible pleasures, little extras....You´ve no idea how great one becomes with these little details, it´s incredible how one grows. ´ The aim of this master thesis is to find words and expressions that can accompany city phenomenas as well as the people wandering through the space which is defiened as city. Through this tentative search a new term was found namely Urban Settler Marks. This term started a journey and an attempt to theoretisize why people have a need for various spaces to put their Urban Settlers Marks onto. My focus was drawn to electrical boxes in the urban environment because of their ambigious nature.

En byggnad mellan park och stad, placerad vid Hornsbruksgatan och Högalidsparken. Butiker, kontor och bostäder i en byggnad som förhåller sig både till en storskalig urban kontext och till parkens mer intima småskalighet..

The urbanization of the world is increasing. How it affects bird populations have been well studied during the last decade, and comparisons between urban and non-urban habitats have been carried out. A common method for measuring habitat quality is to calculate the population density. This method is easy to use, but have been criticized during the last couple of years. In this study, data of population densities was compared with data on reproduction success.

Urban building vid HornsbruksgatanProjektet handlar om att aktivera bergsbranten längs Hornsbruksgatan på Södermalm i Stockholm och samtidigt skapa en länk mellan gatan och Högalidsparken utan att isolera dem ytterligare från varandra.Det är ett förslag på en Urban building, en city building, med både privata och publika ytor. Den innehåller bostäder, lokaler för uthyrning till kontor, butiker och restauranger samt uterum och parkeringsplatser.Byggnaden har sin framsida mot gatan och ljus släpps in enbart från ett håll. Projektet är ett försök att skapa kvalitativa bostäder och utrymmen under rådande förutsättningar vad gäller ljus, rymd och avskildhet. .

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.

High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are nowthreatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure thatthese people will have enough food without compromising the needs of future generationswill be a demanding task for politicians and decision makers. ?is paper has shown thatHavanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis thatoccurred a?er the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed.

Fruktträd används sällan i stadsmiljö idag. Vanligare var det för hundra år sedan. Beror det på att staden har blivit en för ogästvänlig plats att växa på eller har fruktträden blivit bortglömda? I detta arbete söks svaret på vilka skötselproblem som är förknippade med odling av fruktträd i stadsmiljö. Förhoppningen är att detta arbete kommer kunna användas som en vägledning när trädplantering i urban miljö planeras. Arbetssättet har varit en litteraturundersökning där både böcker, vetenskapliga artiklar och trädplaner har beaktats.

Urbanization has for a long time been a threat to our biodiversity. Epiphytic organisms such as lichens have been negative affected by traffic pollution and the new urban environment surrounding their old habitat (van Her 2001). Another epiphytic organism is the green algae Desmococcus olivaceus. Unlike lichens the green algae is favoured by polluted areas. The aim of this study was to investigate if time in urban environments affected the cover of the green algae on old oaks.

Rooted in Industrial Ecology (IE) theory, this report evaluates how urban agricultural concepts and techniques, can contribute to improved ecological sustainability within the inner city boundaries of Stockholm. An overarching literary study as well as an interview was carried out, resulting in a qualitative analysis followed by suggestions for practical implementations. A substantial convergence was found between the eco-restructuring objectives of IE and the principal motives for urban agriculture. Consequently, eco-restructuring objectives are found in varying degrees in the presented urban agricultural techniques. Industrial symbioses, permaculture and combinations of urban agricultural techniques are tools which are capable of corresponding adequately to the diversity of urban settings.