The aim of this Masters thesis is to explore the image of the librarian from three groups: librarians, researchers and directors of staff from industrial companies. The purpose was also to study the image of the future librarian as the Swedish School of Library and Information Science at the University College of Borås introduces it. As my theoretical framework I used communication theories and marketing theories. I searched answers to the following questions: - Is there any resemblance at all between the common stereotypes of the librarian and the images given by the participants of the survey? - How do the librarians view themselves? - What is the image of the librarian among the researchers who use the services of the library? - What is the image of the librarian among the directors of staff from the industrial companies? - What is the image of the librarian given by an educational institution during the basic education? I contacted the participants and asked them to draw a picture of a librarian and write a short text about the picture.

The Swedish forestry aims primarily maximize production and economical wins. However, especially urban forests have great qualities as space for recreation and children?s play, which means that other goals should lead the forests management. The Teleborg forest is a wooded area in Växjö, surrounded by urban dwellings, schools, nurseries etc. A great part of the forest was wind felled during the storm Gudrun in 2005 which changed the forest, earlier dominated by spruce, dramatically.

Stockholm has in recent years experienced a strong population increase but despite that fact, the demand for housing has not been followed by enough housing contracts. According to forecasts, growth in population will further be continued upward. With more condominiums than rental units on the market, new apartments are too expensive to live in. This creates unsustainable problems for those in lower classes of society. Creating a housing market in the periphery of Stockholm is not sustainable from a social perspective.

Sedan flera årtionden tillbaka är vattenbruk den livsmedelssektor som växer allra snabbast. Det finns dock få exempel på vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se på vattenbruket som en del av lösningen på många problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske är det här som fysiska planerare med strävan efter en holistisk syn på hållbarhet kan skapa förutsättningar för synergieffekter när vattenbruk och hållbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrågan på billig mat förstör planeten, då det moderna jordbruket hotar den biologiska mångfalden och bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Use of lighting is crucial to make public urban places available during dark hours. Landscape architects participate in planning of lighting, but during our education there is very little taught on the subject. Through this study we approach the subject of lighting by looking into lighting methods for urban plant materials during winter. In this thesis we look into ways to emphasize the visible characters and experiences of urban plants during winter season using light. Target audience are landscape architect students and landscape architects without knowledge of lighting. The part of the thesis that describe basic conditions for, and visual characters of plants can be useful to lighting designers without knowledge in this subject. Working methods used were the following: ? Pre-study about light and lighting techniques through literature and dialogues. ? Compiling important visual winter plant characters through photography and literature. ? Outdoor light experiments with plants.

Abstract Contemporary cities find themselves today in a fierce competition against other cities over company establishment and in -migration. In this competition, the city?s main objective is to become an attractive site of capital accumulation.  As this happens, the pressure on the vulnerable groups in society increases, leading to a social geographic polarization. I have examined how the shift towards neoliberalism has affected a city on the fringe as Kalmar. How is the postindustrial urban space constructed? I found this important to analyze since it put two important questions in the light: For whom, and for which purpose do we build the city today? My questions have been:v  What are Kalmar municipality?s strategies to develop Kalmar?v  What are the results of this strategy in the urban space?v  What are the consequences of this strategy?The research has been a case study of the city of Kalmar with a qualitative deductive approach where David Harvey?s theories about the city in a capitalist system have been the underpinning structure.

Militära insatser i urban miljö kommer troligen att öka alltmer. Detta kräver soldater till fots eftersom dessa lättare kan förflytta sig via och mellan byggnader. Varje deltagande soldat kommer att behöva egen radioutrustning. Då stadsmiljö är ett relativt outforskat område vad gäller militär radiokommunikation är det viktigt att öka förståelsen för radiovågors utbredning i stadsmiljö. Härtill har institutionen för Informationsöverföring på FOI köpt in programmet Radiowave Propagation Simulator (RPS).

In 1998, 'the Naval Port of Karlskrona' was inscribed as a World Heritage Site by UNESCO and thus, it is equally protected as China?s Great Wall and the Pyramids of Egypt.The essay is a case study of Karlskrona, one of Sweden's most well planned cities, where famous urban planners and architects such as Erik Dahlberg and Nicodemus Tessin the Elder has been involved.Today, Karlskrona is a rather unknown small town in Sweden's outskirts, where population growth has been a problem. When Karlskrona was founded, in the late 17th century, Sweden was a major power. The Blekinge archipelago was in the middle of the Baltic dominion and Karlskrona represented a midpoint in the kingdom. Therefore, Karlskrona has a small town charm with the history and style of a cosmopolitan city.By initially studying how the town?s character of today is expressed, the history of Karlskrona is explored.

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstå det moderna samhällets individualistiska påtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma präster inom Svenska kyrkan med fokus på hur de upplever sin vardag i dagens tjänstebetonade samhälle. Studien stärker att Durkheims kollektivistiska samhälle till stor del har försvunnit i Sverige till förmån för det individualistiska samhället. Uppsatsen illustrerar följaktligen att även en institution som inte borde märka av individualisering och tjänstesamhället präglas av dessa processer. Utifrån respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser på Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan präglas av rådande samhällslogik på flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör på en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning står i fokus.

This graduate thesis deals with the challenges facing us as we gradually make our urban environments withtheir many public buildings, such as shops, cafés and cinemas, more accessible for disabled people. Theperspective taken is that of the conservationist, who in her or his profession looks to the cultural andhistorical characteristics in buildings and building environments. In order to gain better accessibility, changesin the physical fabric need to be made, with consideration for the cultural and historical characteristics.The introduction presents the subject of considarate accessibility. The second chapter deals with the legalaspects concerning the protection of buildings as well as the accessibility for disabled people. Severalinterviews with different participants are presented here, aiming to tie the legislation to the reality of theconservationist, the disabled, the civil servant working with accessibility issues and the property owner,whose responsibility it is to make the adjustments necessary to improve accessibility.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22, 5 hp, 2015.

Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Vid en genomgång av forskning framkom att det finns många studier kring förskolans miljö. Genomgången visade vidare att väggarna nämns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte något direkt fokus på väggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjälp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvärda förskolebarnet samt kommunikation.

I mitt konstnärskap förhåller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit särskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara närmare hur jag ser på dem och visa på hur de samverkar.Jag utgår från mitt konstnärskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pågående examensarbete. I kapitlet om mina verk framgår det att tematiken jag nämnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sånt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjärn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berättelse jag söker och låta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina föreställningar och att låta dem möta det jag fascineras av.

Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen påverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv. Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum..

Syftet med uppsatsen var att undersö?ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, då? OS i Sotji var det fö?rsta som sä?ndes i kommersiell tv i Sverige. Frågestä?llningarna utgick från vilka idrotter, sä?ndningstyper och kö?n de två kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader.Studien baserades på två metoder: En kvantitativ innehållsanalys av båda kanalernas sändningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visade att båda kanalerna är lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö?nsrepresentationen.