Sökresultat:
1072 Uppsatser om Urban greening - Sida 26 av 72
Att passera gränsen för det normala, : färger och mönster som landskapsarkitektoniska uttryck
Discussions about the sustainable city are now all over the world and many believe that the solutions are merely technical. But what gives the city its character is what is happening in the public places. It is these spaces that bring the people together. Design is the key to sustainable urban spaces. We must produce public places that reflect our society.
Med staden som förebild : reflektioner kring det stadsmässiga
This master thesis starts in a wondering about the visions and ideas we have about thecity and about the urban. In Swedish about the term stadsmässighet, which can be translatedin to city-like, urban or urbanely, something that describes or contains features ofthe city. How do we use the city as a role model? Is urbane building the same as buildinga city? Is it about architecture and aesthetics or is building urbanely the way to makepopular cities? The central aim of this essay is to study visions and reality around urbanebuilding in order to understand the concept?s meaning and how it changes. My ambitionis that the essay will function as a discussion basis for students and planners.The work starts with literature studies where theoretical definitions and concepts aboutcities and about the urbane is investigated.
Umebors åsikter rörande grönområden
Grönområden kan bidra med en mängd nyttor till en stad som till exempel att reglera lokalklimatet, säkerställa vattenresurser och så vidare. Grönområden gynnar också människors hälsa både genom att verka mentalt återhämtande och underlätta och inspirera till fysisk aktivitet.
Analysen av vad åsikterna kring grönområden i Umeå stad var utgick ifrån en enkätundersökning på nätet som dels publicerades på Umeå kommuns hemsida och dessutom skickades ut med e-post till de föreningar som fanns registrerade hos kommunen samt de verksamma på SLU i Umeå. Datainsamlingen avbröts när antalet svarande uppgått till 1000 stycken. Svaren kom från ett brett urval av befolkningen, och personer med olika åldrar, kön, uppväxtmiljöer med mera fanns representerade.
Re:Regional
?Re:Regional? is a diploma work by Sanna Alm and Ylva Hedin, for the Master?s
Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of
Technology, Karlskrona, Sweden. ?Greater Helsinki Vision 2050 ? International
Ideas Competition? was the starting point of this study. The competition was
launched the 15th of December 2006 and the closing date was the 31st of May.
Tillfällig ljussättning i stadsrummet
På natten är vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussättningen ge andra typer av värden och påverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka den temporära ljussättningen i stadsrummet. Uppsatsen består av två delar, där den första undersöker ljus, ljussättning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporär, tillfällig ljussättning och två städer, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..
Hinder & möjligheter med dagvattenhantering : Fallstudier över Linköping och Norrköping kommuns arbete med alternativ dagvattenhantering
More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today?sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar & Baresel, 2012).
Urban Building Hornsbruksgatan : Hornsbruksgatan
Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag..
Grönskande innerstadsgård - ståndortsanpassat växtval för skugga :
SAMMANFATTNING
Jag har velat göra ett förslag på utformning och växtval till en skuggig innergård i Malmös äldsta stadsdel, Gamla väster. Där ligger bostadsrättsföreningen Västerut som tycker att deras gård behöver förnyas och bli mer grönskande. Föreningen har dessutom önskemål om att gården ska vara barnvänlig och lättskött. För att kunna göra ett ståndortsanpassat växtval till platsen har jag undersökt vilka problem som kan finnas när det gäller marken, jorden och klimatet i urban miljö och vilka åtgärder man kan vidta för att avhjälpa dessa problem och förbättra villkoren för växterna. I ett extremt läge, när man vill framhäva en viss karaktär och det ska vara lättskött och hållbart samtidigt som det är frodigt grönskande krävs det att man är extra noggrann med växtvalet och förberedelserna innan plantering.
Genom att utföra en enkätundersökning bland de boende i fastigheten fick jag svar på hur de vill att deras gård ska vara och hur de vill använda den.
Metodik för beräkning av anslutna hårdgjorda ytor till spillvattennätet
Sveriges avloppsledningsnät förnyas och utvidgas kontinuerligt. Idag finns ett flertal datorprogram för hydraulisk modellering av flöden och uppdämningsnivåer i spill- och dagvattennät. Modellerna kan även användas som planeringsverktyg för att bedöma effekter av planerade åtgärder samt för uppföljning av utförda åtgärder. Vid uppbyggnaden av en modell krävs beräkningsresultat från en hydrologisk avrinningsmodell som indata. Det största arbetet vid modelluppbyggandet ligger just i beskrivningen av hydrologin.
Urban återanvändning : Järnvägsverkstäderna i Malmö
Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter.
Vad hände med Södertorg? - En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som påverkat torgets utveckling
Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad,
beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick
ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som
torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var
att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle
komplettera Stora- och Lilla torg.
Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två
huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad.
Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2
stora torgytan som idag är nästintill oanvänd. Det är alltså torget tillsammans
med de tre byggnaderna som utgör Södertorg.
Butik efter butik har med åren omlokaliserat eller gått i konkurs vilket har
lett till att Södertorg idag inackorderar Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen,
bank, frisörsalong, café och någon enstaka butik.
Uppsatsen identifierar de faktorer som påverkat och bidragit till Södertorgs
negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av
torgytan, parkeringsmöjligheter, läget i stadskärnan samt områdets anonymitet.
Urban dagvattenhantering med regnträdgårdar : gestaltningsförslag för Gårdsgatan i Norra Djurgårdsstaden
I Stockholm pågår i dagsläget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra Djurgårdsstaden, där visionen är att skapa en hållbar och klimatanpassad stadsdel i världsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, där en av dessa former är regnträdgårdar. Syftet med denna kandidatuppsats är att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjälp av regnträdgårdar längs en planerad gata i Norra Djurgårdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras på underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regnträdgårdar. Växter och växtbäddsmaterial
är huvudsakligen valda utifrån råd från sakkunniga.
För att få förståelse för regnträdgårdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.
Ekonomi eller politiska beslut : Vad styr fristående gymnasieskolors lokalisering?
In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews.
Snöupplag av urban snö : hur påverkar föroreningar i snöupplag omgivande natur
Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade på land eller i vatten. När snön smälter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar på marken som sediment eller rinner med smältvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer främst från avgaser och slitage av väg och däck från biltrafiken, föroreningarna som är i luften och salt och sand från halkbekämpning. Hur stora mängder det är beror på trafikintensitet och hur länge snö ligger på marken.
Urban Building i kvarteret Domherren
Hur kan studenter spara pengar på sitt boende? Enligt SSCO är bostaden den tyngsta utgiftsposten för studenter. Genom att kombinera vandrarhem med studentbostäder kan man göra det möjligt för studenter att spara pengar på sitt boende då de t ex åker till sin hemstad - över helg liksom sommar. Genom att lägga till studieytor och kontorshotell skapas en flexibel byggnad som ger och tar av varandras ytor beroende på tid, dag och månad.Synen på material har också spelat stor del i projektet. Vad händer med befintligt material då en byggnad ska transformeras? .