Sökresultat:
1097 Uppsatser om Urban activism - Sida 28 av 74
Ekonomi eller politiska beslut : Vad styr fristående gymnasieskolors lokalisering?
In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews.
Snöupplag av urban snö : hur påverkar föroreningar i snöupplag omgivande natur
Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade på land eller i vatten. När snön smälter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar på marken som sediment eller rinner med smältvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer främst från avgaser och slitage av väg och däck från biltrafiken, föroreningarna som är i luften och salt och sand från halkbekämpning. Hur stora mängder det är beror på trafikintensitet och hur länge snö ligger på marken.
Urban Building i kvarteret Domherren
Hur kan studenter spara pengar på sitt boende? Enligt SSCO är bostaden den tyngsta utgiftsposten för studenter. Genom att kombinera vandrarhem med studentbostäder kan man göra det möjligt för studenter att spara pengar på sitt boende då de t ex åker till sin hemstad - över helg liksom sommar. Genom att lägga till studieytor och kontorshotell skapas en flexibel byggnad som ger och tar av varandras ytor beroende på tid, dag och månad.Synen på material har också spelat stor del i projektet. Vad händer med befintligt material då en byggnad ska transformeras? .
Gröna tak i urban miljö : Fallstudie av Hyllie och Norra Djurgårdsstaden
Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.
Landscape? Urbanism : om semantik och språkets betydelse
I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad
som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens
dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord.
Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.
Om att bygga landsbygd - ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka :
I have studied the suburban
municipality of Botkyrka, south of
Stockholm, from a rural perspective.
Through that I`ve compared how
countryside comes into being with the
planning and building of suburbs.
I have looked for a definition of
Countryside, and found that it is
often explained or defined in negative
terms, as what it is not. In that it
says nothing about what it really is,
or about the qualitiies it has to it.
Botkyrka is a suburb, but it does in
large parts consist of countryside.
Apart from defining countryside and
rural I´ve been searching for a
definition of suburbia, of it´s
structure and the mental picture we
have of it as a cultural phenomena.
In order to understand the role that
suburbs have in planning I describe
their history from Italian
renaissance villas to sprawl.
By opposing urban and rural, modern
urban planning and how rural areas
are created, I´ve come to a
definition of rural planning and the
making of countryside. To make
countryside, planning and building
should come from individual needs and
desires. A relationship to the
surroundings based on continous
interaction between the human beeing
and it´s environment, a constant
process of shaping and reshaping.
To put my thoughts to the ground I
have collected examples of projects
and ideas, that fits into my view of
what rural planning and making
countryside is all about. They are
put in different categories according
to the possibilities of influence and
to what degree it is put into private
hands.
The first category is
?allemansrätten?, every mans right.
That is the rigt to use private land
as long as you don´t disturb or
destroy.
Hållbar stadsutveckling ? studier av Malmö och Prag
There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.
Dagvattenhantering i den täta staden
This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset.
Lokal identitet på arbetsmarknaden
This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.
Lokaldemokrati genom urban odling : en outnyttjad resurs för stadsplaneringen?
En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.
Planering för havsnivåhöjningar - Fallstudier över Helsingborg kommun och Nacka kommun
Abstrakt
Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid
Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för
att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar.
Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur
mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin
planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och
Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet
kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två
planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av
översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.
Bellevue - en studie av verksamheter och småindustri i stadslandskapet :
How can we plan so that smallscale industry and businesses can become an integrated part of the city?
The densifying process in search of new housing areas that is going on in most swedish cities threatens to undermine the diversity and complex make up of central parts of many cities. To sustain industrial activities in central locations is critical to this diversity.
This thesis discusses how to reach a sustainable city planning with Bellevue, a small industry and business area in central Gothenburg, as an example..
De sista entusiasterna? En studie av medborgarnas engagemang under ett decennium i Åsele, Borrby, Hasslarp och Tving
The purpose of this study was to examine how commitment to a cause on a local basis had developed in four smaller groups during one decade. In 1996 I interviewed representatives in Åsele, Borrby, Hasslarp and Tving about their commitment and citizen initiative. Now, ten years later, I followed it up by interviewing them again. I wanted to know if the groups/associations still existed, if they had achieved their goals as they where pronounced ten years ago and how a strong commitment on a local basis can develop during ten years. Which phenomena decide whether the group develop or phase out? I use the term citizen commitment instead of citizen initiative to stress the fact that it is no longer an initiative but an on-going commitment.
Gestaltning av stadens utemiljöer - Naturlikt kontra formellt & abstrakt :
In the increasing urban environments and the
modern societies demands for sustainability
there is a challange in planning cities with a
balance between density and a satisfying access
of recreational environments. For attractive cities
these environments need to be designed to fit
every inhabitants? demands and opinions in some
way. Increased knowledge and understanding
is therefore needed about how different design
styles in landscape architecture affect people
and the cities. In this bachelor thesis benefits
and disadvantages as well as the experience
and impact of two fundamental design styles
i discussed; naturalistic and formal/abstract
design.
Tätortsnära skogsbruksplan i Borås stad
This report is part of an Bachelor of Science work in forestry, conducted for the community of Borås, Sweden. In order to create a forest management plan for the area of Hestra, a survey was conducted. People living in the area were given the opportunity to reply to the survey. The questions in the survey are both personal and forestry-related. The aim is to reach out to the different categories of people when it comes to age, living and the different aspects of visiting the woods.