Det primära syftet med denna Uppsats är att undersöka vilka uppfattningar vårdbiträden som arbetar inom den kommunala äldreomsorgen har om det egna arbetet. Mitt delsyfte är att försöka urskilja om det finns några skillnader i uppfattningar beroende på om man arbetar inom den öppna hemtjänsten eller i ett särskilt boende. Jag har valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fem av de intervjuade kvinnorna arbetar på ett äldreboende, medan övriga fem arbetar i öppen hemtjänst. I den teoretiska delen av denna Uppsats presenteras ett urval av den tidigare forskning som gjorts om arbetets betydelse, om arbetsmiljön, främst den psykosociala arbetsmiljön, och om vårdbiträdesarbetet inom äldreomsorgen.

Syftet med denna Uppsats är att ta reda på hur man med hjälp av systemförvaltning kan hålla liv i ett gammalt informationssystem som ska klara av att stödja affärsverksamhetens föränderliga behov och krav. Vi ville också ta reda på hur organisationer undviker att deras informationssystem får problem som till exempel systemöar, spagettistruktur och rigida strukturer. I denna Uppsats har vi kommit fram till att man med en bra systemförvaltning kan undvika många av problemen som finns med gamla, stora och affärskritiska informationssystem. Vi har sett att man inte måste följa en specifik systemförvaltningsmodell för att kunna utföra systemförvaltning, men det verkar underlätta med en modell. Centralisering verkar vara ett bra sätt att undvika lokala varianter med egna tillägg av funktionalitet i informationssystemet.

Syftet med min Uppsats är att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frågeställningar jag använt mig av är: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprätthåller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i västra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra är skolledare för gymnasieskolan och alla har samhällsprogrammet som sitt ansvarsområde. Jag utgår från ledarskapsforskning som visar på en historisk förändring i synen på ledarskap och på ledaren.

Syftet med min Uppsats är att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frågeställningar jag använt mig av är: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprätthåller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i västra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra är skolledare för gymnasieskolan och alla har samhällsprogrammet som sitt ansvarsområde. Jag utgår från ledarskapsforskning som visar på en historisk förändring i synen på ledarskap och på ledaren.

I min uppsatts kommer jag att utgå från en berättelse som beskriver ett fall av orosanmälan som jag upplevde i mitt arbete på förskolan. Anmälan grundades på barnets berättelse och resulterade i ett samtal på ett kriscentrum i närvaro av polis, psykolog och åklagare, utan föräldrars vetskap.Jag valde essäform för min Uppsats därför att den skrivformen bjuder på ett reflekterande tillvägagångssätt och lämpar sig för mitt känsliga ämne. Genom att gestalta anmälningspliktens skuggsidor vill jag försöka bringa förståelse för den väldigt känslosamma företeelsen.Jag kommer att belysa vad anmälningsplikten går ut på samt undersöka vilka är mina skyldigheter som pedagog vid anmälningar. Jag kommer att reflektera kring barnets utsatta position, föräldrars samt de anmälande pedagogernas svåra läge.Min Uppsats genomsyras av tanken att anmälningsplikten kan te sig som en hård lag men ändå en lag som skall följas utan förbehåll. Pedagogens eget omdöme bör inte förekomma vid orosanmälan.

Denna Uppsats behandlar dagligvaruhandelns egna märkesvaror, så kallade EMV, kring vilket uppmärksamheten har ökat under senare år. Den ökande priskonkurrensen har påskyndat svenska dagligvarukedjors satsning på EMV, då dessa i regel innebär lägre priser till konsumenterna och högre marginaler till detaljisten själv. Vi har i denna Uppsats avgränsat oss till att studera dagligvarukedjan ICA. Uppsatsens huvudsyfte är att ge ICA förslag på aktiviteter som ökar kundens lojalitet mot EMV (egna märkesvaror). För att nå vårt syfte har vi genom kvalitativa intervjuer kartlagt hur ICA: s marknadsföring av deras EMV sker idag, vilka metoder som används och hur kommunikationen sker med kund.

De flesta företag strävar i huvudsak efter att maximera värdet av sitt företag och ett sätt att öka värdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar är att skapa en strategi och att följa denna är avgörande för att nå dit man vill. Strategier kan utformas på olika sätt, men gemensamt för alla strategier är att de måste hantera osäkerhet. Syftet med denna Uppsats är att undersöka vad små- och medelstora företag upplever som osäkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av små- och medelstora företag grundar sig på att den största delen av tidigare forskning inom detta ämne är gjord på stora företag.

Som grund för denna Uppsats ligger en tidigare undersökning med titeln Undersökning av mental arbetsbelastning under instrumentflygövningar (Andreas Johnsson, 2004). Denna Uppsats utgör en fortsättning på ovan nämnda undersökning. Liksom i Johnssons (2004) undersökning har en subjektiv mätmetod baserad på en niogradig skala använts för att utvärdera svaren på den enkät som använts för att få fram data. I denna Uppsats undersöktes samma kurs som i den tidigare undersökningen. Det vill säga studenterna i kurs 03:2 vid Trafikflyghögskolan, Lunds universitet.

AbstractDenna Uppsats ska utgå från den generella problematiken och komplexiteten om ansvarsfördelningen mellan stat och familj när det gäller barnets bästa. Mer specifikt vill jag närmare titta på vad som kan hända när denna fråga ställs på sin spets: i detta fall när barn befinner sig i någon form av krissituation och frågan om ett offentligt ingripande av något slag aktualiseras. Frågor om vad som är barnets bästa uppstår i sådana fall och den myndighet som har ansvar för att avgöra detta är Socialtjänsten. Socialtjänstens arbete handlar också om att undersöka om barnet får sina behov tillgodosedda i hemmamiljön. Utgångsläget skall vara att familjen ska kunna lösa sina problem på egen hand, men om det bedöms nödvändigt ska samhället ingripa.

Franchising är det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmäklarbranschen och flera av de största fastighetsmäklarkedjorna är franchisekedjor. De fristående mäklarbyråerna får allt svårare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det är främst fristående mäklarbyråer på mindre orter med ett etablerat varumärke samt nischade mäklarbyråer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. På senare år har antalet kedjeanslutna fastighetsmäklare ökat betydligt och flertalet av mäklarkedjorna är rikstäckande på marknaden.Syftet med vår Uppsats var att undersöka vilka förväntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristående mäklarbyrå hade på franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur väl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förväntningar.

Franchising är det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmäklarbranschen och flera av de största fastighetsmäklarkedjorna är franchisekedjor. De fristående mäklarbyråerna får allt svårare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det är främst fristående mäklarbyråer på mindre orter med ett etablerat varumärke samt nischade mäklarbyråer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. På senare år har antalet kedjeanslutna fastighetsmäklare ökat betydligt och flertalet av mäklarkedjorna är rikstäckande på marknaden.Syftet med vår Uppsats var att undersöka vilka förväntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristående mäklarbyrå hade på franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur väl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förväntningar.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp.

SammanfattningI och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna Uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

Syftet med denna Uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden?iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas?I förevarande Uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015.