Med denna Uppsats undersöker jag hur barn i ett års ålder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger på en förskola. Frågor jag utgått ifrån är hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn när de vill säga något och det verbala språket inte ännu är fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna ställer sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya Läroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns många strävandemål om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag på förskolan.

Syftet med denna Uppsats är att lyfta fram ämnet och öka förståelsen för hur möten kan bidra till att skapa innovation. Uppsatsen ger en insikt i hur man kan bedriva möten i syfte att generera idéer och öka innovationsnivån. Uppsatsen har en abduktiv ansats men tenderar att falla något mer mot en induktiv. Vidare är Uppsatsen av kvalitativ art där datainsamlingen sket genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna Uppsats beskriver hur organisationer bör gå tillväga för att öka innovationsförmågan genom möten.

Forskningen om utdelningspolicy hos aktiebolag brukar vara inriktad på att förstå hur publika aktiebolag tänker vid sina utdelningsbeslut men de publika aktiebolagen är endast 0,36 procent av alla registrerade aktiebolag i Sverige. I denna Uppsats har vi därför velat utreda hur utdelningspolicy ser ut hos privata aktiebolag. Det är två viktiga faktorer som skiljer de privata aktiebolagen från de publika, skattesituationen och förhållandet mellan bolag och ägare. Eftersom de flesta privata aktiebolag ägs av ett fåtal ägare som dessutom är aktiva i verksamheten beskattas ägarna vid utdelning enligt de så kallade 3:12 reglerna och bolaget kallas för ett fåmansföretag. Från och med årsskiftet har 3:12 reglerna förändrats till att bli mer gynnsamma för fåmansföretag som är arbetskraftsintensiva genom att ägarna kan erhålla högre utdelningar till en lägre kapitalskatt än tidigare.

Denna Uppsats jämför maltdryckproduktionen i Sverige åren 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker påverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den så kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgår från ett grundantagande att standardflaskan påverkade maltdrycksproduktionen positivt, från att denna näring stått relativt stilla fram till dess. Med andra ord är grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som används i denna Uppsats var en statistisk jämförelse, där mått och tabeller först konverterats och gjorts överskådliga i dagens mått mätt.Resultatet i denna Uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde på politisk-ekonomiska förändringar som gjorde det lättare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoårsperioden 1880-1900 äger rum, då i princip all öltillverkning övergick till att gå till på Bayerskt vis. Undersökningen visar också att en ny gren inom bryggerinäringen, buteljvatten och läsk, tillkom under denna period, och det är rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krävde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det är därför ett rimligt antagande att eftersom så mycket av det öl som producerades i Sverige år 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning på att en standardflaska gjorde en så stor produktion möjlig..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:21.

Denna Uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Denna Uppsats handlar om olika generationers syn på flexibilitet i arbetslivet. Resultatet bigger på två fokusgrupper som har samtalat fem teman som rör flexibilitet i arbetslivet. De två grupperna har deltagare från två olika generationer, i den yngre gruppen var deltagarna mellan 20 och 35 år och i den äldre gruppen var deltagarna mellan 50 och 65 år. Huvudtemana för denna Uppsats är begreppet flexibilitet, flexibilitet nu och då, ideal flexibilitet och de två generationernas olika syn på flexibilitet. Dessa teman är finns med genom hela Uppsatsen och återfinns i teori, resultat och diskussion.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lärare ser på deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer påverkar deras arbete. Två kvinnor och en manlig lärare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och två kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har använt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna Uppsats visar på att genusordningen påverkar lärarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för både profession och status är uppbyggda efter manliga normer och läraryrket består främst av kvinnor.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:19.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:05.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:09.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:24.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22, 5 hp, 2015.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:17.