Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudien syftar till att ge svar pĂ„ om de hinder som presenteras i tidigare forskning Ă€ven Ă€r applicerbara i primĂ€rvĂ„rden inom JĂ€rfĂ€lla kommun.FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r:Vilka hinder visar tidigare forskning att lĂ€kare har inom primĂ€rvĂ„rden nĂ€r det gĂ€ller att ge rĂ„d om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rĂ„dgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier vĂ€sentliga i JĂ€rfĂ€lla kommun? Anser lĂ€karna i JĂ€rfĂ€lla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förĂ€ndra mĂ€nniskors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? MetodEn litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna Ă€r att de innehĂ„ller Ă„sikter och vĂ€rderingar frĂ„n lĂ€kare inom primĂ€rvĂ„rden om FA och livsstilsrelaterade frĂ„gor i preventivt syfte som publicerats senare Ă€n 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rĂ„dgivning av FA inom primĂ€rvĂ„rden frĂ„n litteratursökningen sammanstĂ€lldes och vĂ€gdes mot en intervjustudie pĂ„ allmĂ€nlĂ€kare i JĂ€rfĂ€lla kommun för att undersöka om vidhĂ„llna hinder Ă€ven kunde bekrĂ€ftas inom den lokala primĂ€rvĂ„rden.Resultat"Tidsbrist" och "bristfĂ€llig kunskap om FA och prevention med FA" Ă€r de största hindren enligt tidigare forskning.

NÀr ett bygglov beviljas, d v s nÀr en byggnad förÀndras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebÀra att kommunens kartmaterial inte lÀngre stÀmmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att framstÀlla en beskrivning för hur GÀvle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det Àr nÀr ett bygglov beviljas som GÀvle kommun fÄr vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förÀndras och dÀrför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fÀlt en gÄng per Är. DÄ kontrolleras om byggarbetet Àr pÄbörjat, klart eller inte alls pÄbörjat. DÄ en förÀndring av en byggnad har skett och beroende pÄ vad det Àr för nÄgonting som skall mÀtas in sker mÀtningsarbetet normalt pÄ tre olika sÀtt, alternativt nÄgon kombination av dessa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialtjÀnsten och hÀlso- och sjukvÄrden samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vÄrdbehov samt ett nÀra och tÀtt arbete frÄn bÄde socialtjÀnst och landsting. Om myndigheterna ej fÄr till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod, en riktad innehÄllsanalys. Ett antal begrepp frÄn nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt.

Uppsatsen ingÄr som en sjÀlvstÀndig del i Lars Burmans projekt om studentretorik vid Uppsala stundenternas nationer frÄn 1663 till 2010. Uppsatsen behandlar Bollhusdebatten den 17 februari 1939..

Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt Ă„terge skolsköterskors berĂ€ttelser om sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med tonĂ„ringar. Ett strategiskt urval anvĂ€ndes och skolsköterskor frĂ„n Uppsala, Älvkarleby och GĂ€vle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjĂ€lp av en innehĂ„llsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hĂ€lsa, hĂ€lsoarbete, utmaningar/begrĂ€nsningar och skolsköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete.

Införande av nya IT-system inom organisationer bidrar till att stora Àndringar sker i de anstÀlldas arbetssÀtt och kan dÀrmed leda till att motstÄnd till det nya sÀttet att arbeta pÄ uppstÄr.Syftet med studien Àr att undersöka hur implementeringen av ett nytt IT-system mottagits av sektionscheferna inom Ljungby kommun.Studien hade en öppen ansats med syfte att fÄ fram ny information frÄn intervjupersonerna men i vissa fall anvÀndes ocksÄ ledande frÄgor. Tillförlitligheten i studien uppstod i form av att fem intervjuer genomfördes och informationen som framkom var till stor del likadan. Validiteten uppstod dÄ ett flertal sektioner deltog i undersökningen vilket gjorde att resultatet kunde appliceras pÄ sektionerna inom Ljungby Kommun och dÀrmed ses som giltigt. Generalisering av resultatet kunde göras pÄ de olika sektionerna inom Ljungby Kommun.Studien genomfördes genom att fem slumpmÀssigt utvalda personer inom olika sektioner inom Ljungby Kommun intervjuades. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan mot olika teorier till exempel förÀndringar, kommunikation, kulturer i organisationer, kravinsamling och anvÀndbarhet av system.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Osby kommun ska flytta sin verksamhet till en ny byggnad. Ett förslag som diskuterats Àr att det nuvarande kommunhuset ska byggas om till bostÀder.Runt om i Sverige ökar den Àldre befolkningen vilket den Àven gör i Osby kommun. Det gör att bostÀderna mÄste vara tillgÀnglighetsanpassade vilket krÀver noggrann projektering. I detta arbete kommer förslagen beroende pÄ mÄlgrupp vara tillgÀnglighetsanpassade.TvÄ förslag presenteras dÀr det ena Àr bostÀder med loftgÄng och det andra ett trygghetsboende med ett befintligt samt nytt trapphus, för att möta en Àldre mÄlgrupp. I bÄda utformningsförslagen har fokus Àven lagts pÄ att fÄ bort kontorskÀnslan..

Att Ästadkomma en önskvÀrd styrning mot gemensamma mÄl Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras Àr informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nÀmnda styrmedlen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv vid tvÄ institutioner inom Uppsala universitet. För anstÀllda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi pÄverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, dÀrför skiljer sig institutionerna Ät i storlek, bÄde vad gÀller antalet anstÀllda samt antal helÄrsstudieplatser.Vi har inte funnit nÄgra skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

I denna fallstudie av Vara kommun har vÄrt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus pÄ Àldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt tvÄ fokusgrupper med medarbetare. VÄrt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan pÄ sÄvÀl resultatenhetschefer som medarbetare inom Àldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsÀttningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean Àr ett tanke- och arbetssÀtt för att försöka finna stÀndiga förbÀttringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, vÀrdeflödeskartlÀggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssÀtt.

This final project includes an analysis and a programme proposal for the area Bergsbrunna södra. The area is situated along the railway between Uppsala ? Stockholm, just south of Uppsala city. A new railway station is planned here, which make the area attractive as residential area. There are several values to take into consideration when developing an area. An extensive analysis and valuation may define and protect different characters and values, and also find the places most suitable to build upon. The area consists of three separate characters of landscape: the wide open cultivated fields, the hilly wooden ground and the more varying little valley. There are visual, cultural, social and ecological values to preserve. The south part of the area is woods with high natural values that borders to a national park in the natural forest of Lunsen.

Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka gymnasieskolans förhÄllningssÀtt till hedersrelaterat vÄld. Mina frÄgestÀllningar baserar sig pÄ om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat vÄld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror pÄ att förbuden och trycket pÄ dessa ungdomar, speciellt pÄ flickor, ökar och hÄrdnar dÄ de nÄr gymnasialÄlder. Min intervjustudie har baserats pÄ intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta omrÄde. De centrala frÄgorna jag söker svar pÄ Àr:1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat vÄld?2)      Vad sÀger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat vÄld?I dagens Sverige Àr hedersvÄldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem Àr av stor vikt.

Under efterkrigstiden har den regionala tillvÀxten i industrilÀnderna undergÄtt en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbÀttring av infrastrukturen. Dessa bÄda omrÄdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. NÀr konjunkturen vÀnde tillbaka och tillvÀxten tog fart igen var det dÀremot inte med samma starka stÀv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker sÄsom energipriser, social reglering och regioners nÀringslivssammansÀttning.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera kommunalÀgda energibolag gÀllande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjÀnsten ska upphandlas externt eller om en anstÀlld pÄ företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden pÄ ett induktivt sÀtt. Den primÀra datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundÀra datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av revision, internrevision och intern kontroll. Den ÀrÀven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna Àr samt den samverkan somfinns dem emellan.