Sök:

Sökresultat:

1814 Uppsatser om Uppsala högre allmänna läroverk - Sida 38 av 121

FöretagsvÀrdering : Metoder och utfall ur ett finansieringsperspektiv

Tanken med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för företagsvÀrdering. Dessutom vill jag studera hur faststÀlld köpeskilling/vÀrdering stÀmmer med bolagets utveckling de nÀrmaste Ären efter vÀrderingen. Ansatsen kommer att vara finansiell, dvs har det varit möjligt att via kassaflödet betala en förvÀrvskredit pÄ hela vÀrderingen. Jag har i denna uppsats valt en kvalitativ metod med insamling av befintlig data i form av vÀrderingar och bokslut.Den vanligaste metoden som anvÀnds vid professionell vÀrdering Àr enligt min uppfattning kassaflödesvÀrdering med DCF-teknik. Detta stöds i uppsatsen av litteratur och avhandling gjord av Per Flöstrand vid Uppsala universitet. De undersökande bolagen klarar i 50% av fallen att finansiera ett förvÀrv via kassaflödet..

Informationsförmedling pÄ forskningsbibliotek. En studie av utvecklingen över tid. Exemplet Uppsala universitetsbibliotek

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Skulle det vara jobbigt att arbeta med nÄgon som har demenssjukdomen demens? : En kvantitativ studie av socionomstudenters attityder, kunskaper och erfarenheter

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkÀt som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angÄende demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie fÄr sin grund i mÀnniskors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till nÄgonting, i detta fall demenssjukdom. Det Àr av vikt att fÄ veta vad socionomstudenter, som Àr en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att pÄ sÄ sÀtt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhÄllande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var Àven utifrÄn dessa teman som enkÀtstudien utformades. SÄledes undersöker uppsatsen frÄgestÀllningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utstrÀckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. FrÄgestÀllningarna har analyserats med hjÀlp av univariatanalys och bivariat analys.

En jÀmförelse av tvÄ linjekapacitetsmodeller för jÀrnvÀgstrafik

Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar kapaciteten pÄ vÄra jÀrnvÀgar. Infrastrukturen Àr en viktig del men Àven tidtabeller och blandningen av trafik pÄverkar kapaciteten. Hur trafiken fungerar pÄ stationerna Àr givetvis en mycket viktig del av jÀrnvÀgssystemet. I denna rapport studeras linjekapacitetsmodeller vars syfte Àr att bedöma kapaciteten pÄ linjespÄren mellan stationerna. De modeller som studeras i denna rapport Àr UIC-modellen och Banverkets modell för linjekapacitet.

RÀntebelÀggning av periodiseringsfonder : En studie om pÄverkan avseende Uppsala lÀns största företag

Periodiseringsfonder innebÀr att företag har en möjlighet att senarelÀgga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagÀndring under 2004 innebar att periodiseringsfonder rÀntebelades. De nya reglerna trÀdde i kraft och började tillÀmpas för de beskattningsÄr som pÄbörjades efter utgÄngen av 2004. Företagen stÀlldes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder pÄ grund av den nyinförda rÀntan, eller att behÄlla befintliga periodiseringsfonder och fortsÀtta göra avsÀttningar och dÀrmed fÄ betala rÀnta.Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur rÀntebelÀggningen av periodiseringsfonder har pÄverkat Uppsala lÀns femtio största aktiebolag mÀtt i omsÀttning. Uppsatsförfattarna vill undersökavilka faktorer som har pÄverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsÀttningar till periodiseringsfonder.

HÄllbar stadsutveckling : En studie om begreppets inneboende motsÀttning och mÄlkonflikt, med kvarteret Seminariet i Uppsala som exempel

Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehÄllet i den förhÄllandevis okÀnda kontraktstypen outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag Àr en vanligt förekommande transaktion gör det bÄde möjligt och angelÀget att fÄnga de gemensamma dragen i outsourcingavtal. Undersökningar visar ocksÄ att lÄngt ifrÄn alla som begagnar sig av outsourcing Àr nöjda med det avtal som reglerar deras affÀr. Den rÀttsvetenskapliga ansatsen Àr dÀrför att belysa denna avtalstyp pÄ samma sÀtt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men ocksÄ mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen..

Hembesök inom ekonomiskt bistÄnd - ett klientperspektiv  : En kvalitativ studie om klienters upplevelse av hembesök

Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser och erfarenheter av hembesök hos klienter som Àr aktuella vid enheten för ekonomiskt bistÄnd i Uppsala kommun, samt att studera huruvida dessa erfarenheter pÄverkat studiens deltagares instÀllning till socialtjÀnsten som helhet. Undersökningsurvalet bestod av intervjuer med Ätta klienter vid ekonomiskt bistÄnd i Uppsala kommun som alla varit föremÄl för utredning med ett eller flera hembesök. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Det finns tidigare forskning inom omrÄdena bidragsfusk och felaktiga utbetalningar samt klienters upplevelse av och position i förhÄllande till socialtjÀnsten. Det framstod ÀndÄ relevant att specifikt studera hur de hembesök som genomförs vid utredning av rÀtten till ekonomiskt bistÄnd upplevts av klienterna. Den hÀr studien intar ett brukarfokuserat förhÄllningssÀtt till hembesök och ekonomiskt bistÄnd och har sin teoretiska och begreppsliga grund i Greta - Marie Skaus resonemang om makt och hjÀlp samt Tapio Salonens definition av olika medborgarroller. Studiens resultat visar att klienternas upplevelser av hembesök varierar kraftigt.

Årstidernas park : ett gestaltningsförslag för Banvaktsparken

Banvaktsparken ligger utmed HÀllbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och Àr cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett Àldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angrÀnsar mot parken. Jag upptÀckte parken nÀr jag sommarjobbade pÄ Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gÄnger och upptÀckte att parkens enda besökare verkade vara hundÀgare som rastade sina hundar i parkens utkant mot HÀllbygatan. Syftet med examensarbete Àr att ge parken en annan utformning och vÀxtgestaltning som kan locka fler besökare.

Jobbiga biljetter

This bachelor?s thesis report aims to investigate the problems that exist with the ticketing systems ofthe various regional public transportation authorities, specifically with regards to inexperiencedtravellers and cross-county travel.This is done in part through a comprehensive survey for all of Sweden where both the regional publictransportation authorities and passengers were asked about their opinions, as well as a throughin-depth survey focused on the counties of Stockholm and Uppsala. The results of these surveys arethen compiled and analyzed to identify the biggest common problems.The tree biggest problems prove to be a complicated implementation, lack of availability and lack ofinformation. In order to improve the ticketing system it is therefore proposed to implement asimplified ticketing system, as well as improved accessibility and information.         .

Biologisk mÄngfald i en historisk miljö : ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

PantlÄnekontoret. : En kartlÀggning över ekonomisk utveckling av pantlÄneverksamhet i Uppsala.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Att tala ?pÄ bÀtter? : En uppsats om studenters syn pÄ dialekter

Denna uppsats handlar om dialekter; hur de förÀndras, om det Àr meraccepterat att tala dialekt pÄ nationerna Àn i samhÀllet, om det finns nÄgot UppsalasprÄk och sÄ tar den upp hur informanterna vill tala om tio Är. Den hÀr uppsatsen Àr baserad pÄ enkÀtsvar frÄn 52 studenter vid Uppsala universitet. Majoriteten av informanterna uppger att deras dialekt har förÀndrats. De frÄn Götaland har störst andel som uppger en förÀndring. Majoriteten av informanterna svarar Àven att det inte Àr mer accepterat att tala dialekt pÄ nationerna Àn i samhÀllet, att det inte finns nÄgot UppsalasprÄk och att de Àrnöjda om de talar ungefÀr som nu om tio Är..

Religiösa friskolor : en förstudie

Den hÀr uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framstÀlla en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen anvÀndes flera filosofiska perspektiv pÄ religionsfrihet, mÄngkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lÀmplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att fÄ fram Àmnets komplexa karaktÀr..

Att vara eller icke vara medlem : En studie av Röda Korset i Uppsala och dess medlemmar

Inom Röda Korsets Uppsalakrets har det noterats att medlemsantalet har minskat. Ett symtom pÄ detta Àr att 493 personer som betalade sin medlemsavgift 2004, inte gjorde detsamma 2005, trots pÄminnelser. Syftet med vÄr D-uppsats Àr att beskriva Röda Korsets medlemskÄr, med betoning pÄ Älder och utveckling av medlemssiffror. Vidare Àmnar vi att, med fokus pÄ Uppsala, undersöka varför man Àr/blir medlem i Röda Korset samt beskriva och analysera varför mÄnga medlemmar har lÀmnat organisationen. Studien baseras pÄ bÄde sekundÀr- och primÀrkÀllor och anvÀnder sÄvÀl teorier om frivilligorganisationer frÄn litteratur om sÄdana, som statistik frÄn Röda Korset samt en personlig intervju, en referensgrupp och en telefonenkÀt.

Vikten av kommunikation inför och under förÀndringsarbete

Syftet med undersökningen var att bĂ€ttre förstĂ„ de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förĂ€ndringsarbete, sĂ„ att dessa lĂ€rdomar kan nyttjas i framtiden. En enkĂ€tundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen pĂ„ FörsĂ€kringskassan i Uppsala, lĂ„g till grund för studien.Mer Ă€n hĂ€lften av medarbetarna var missnöjda med hur förĂ€ndringsarbetet i stort har hanterats, medan nĂ„gra enskilda informationsinsatser fĂ„r ett positivt omdöme av mer Ă€n hĂ€lften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förĂ€ndringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, bĂ„de pĂ„ hur förĂ€ndringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. ÅtgĂ€rder för att uppnĂ„ ett mer konstruktivt förĂ€ndringsarbete diskuterades..

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->