Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ?våldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltså de Uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då Upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra Uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av Upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av Upproren och aktörerna bakom dessa händelser.

AbstractHannes Sundkvist: Uppror. En begreppshistorisk undersökning av ordet Uppror och dess uppkomst i Sverige mellan åren 1525 och 1543, Uppsala universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårterminen, 2013. The following thesis is a conceptual historical study of the Swedish word Uppror (rebellion) between the years 1525 and 1543. During this period, there occured five conflicts that in modern time have been named as rebellions. In my study I problematize the concept of rebellions and show that it is not possible to apply a contemporary definition to conflicts that erupted in the early 16th centrury. My purpose is to display how the word actually was defined during the time of the five conflicts.

Uppsatsen utgår ifrån utvecklingen av reglementen på senare år, där mycket har hänt på grund av olika händelser i omvärlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av både Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förändringar i omvärlden. Utvecklingen går att härleda till bland annat regeringspropositionen ?ett användbart försvar? och senaste utgåvan av Militärstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som återfinns där. Dessa uppgifter har sedan utifrån David Kilcullens teori om globalt Uppror analyserats.Syftet är således att, med utgångspunkt i Kilcullens teori om ett globalt Uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 går att använda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljär konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna många gånger går att använda mot teoribildningen med olika effekt som utgång. Vissa uppgifter påverkar inte systemet tillnärmelsevis lika mycket som andra beroende på vad de syftar till och hur de löses.

Sri Lanka har varit skådeplatsen för ett av nutidens blodigaste och längsta Uppror. LTTE bedrev ett Uppror med en separatistisk målsättning att skapa en egen Tamilsk stat på norra Sri Lanka. LTTE hade segern inom räckhåll 2006, men den Singalesiska regeringen lyckades vända LTTE framgång. En regeringsoffensiv 2008-2009 resulterade i ett totalt militärt nederlag för LTTE. David Galulas teorier kring COIN har influerat författarna till FM 3-24.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska Upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

The Battle of Lake HjortenThe unknown battle of the Dacke war which settled the future of SwedenArgumentaion on the basis of various types of sources.

Sjuksköterskeyrket präglades tidigt av kyrkans tanke om ett kall. Lönefrågan var länge tabu eftersom yrket ansågs vara ett barmhärtighetsverk. Sjuksköterskeyrket fick omgående en renodlad kvinnodominans och har fortfarande 90 % kvinnliga yrkesutövare. Vårdande har länge setts som en kvinnlig egenskap och synen på yrket har starka kopplingar till kvinnligt genus. Våren 2011 startade studenter ett medialt uppmärksammat Uppror med syftet att höja ingångslönen för nyexaminerade sjuksköterskor.

Attack och farväl är ett historiografiskt arbete. I arbetet presenteras läsaren för grunderna till varför två till synes samstämmigt agerande individer kommer att skildras på högst olikartade vis. Som central gestalt för studien står Upprorsledaren Erik Puke, och i diskussionerna lyfts även dennes allierade Engelbrekt upp för att visa på en kontrast i hur senare skildringar utformats. Analysen bygger på historiografisk litteratur från 1900-talet. Arbetets art är utformat till att fungera som en introduktion för vidare studier inom området..

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter.Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet..

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgångspunkt i slöjbärares egna förhållningssätt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbärande kvinnor bearbetades med hjälp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestämma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. Utifrån social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och Uppror, samt som ett tecken på social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhållande till den dominerande bilden av slöjan i Väst..

Upprorsbekämpning är en stor del av den militära verksamheten och har varit ett hett ämne under de senaste åren. Upprorsbekämpning har genomförts tidigare och det har skrivits teorier om detta. Galula är en av de mest kända inom ämnet och skrev sin teori 1964. Storbritannien har också varit aktiva inom detta ämne och hanterat flera Uppror, vilket medfört att de även har en välutvecklad COIN doktrin från 2009. Tiderna förändras och även Upproren förändras, ny teknik gör Upprorsbekämpning mer komplicerad och bekämpningen av dem måste styras av insurgenternas beteenden.

I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett väpnat Uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta på grund av att de har känt sig diskriminerande och negativt särbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att träna upp och sätta in den så kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider präglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt är inget undantag. Det mänskliga lidandet i Darfur slår hela tiden nya rekord, men trots det står omvärlden bredvid och tittar på. FN har försökt att få till åtgärder men lamslås av veto i säkerhetsrådet.

I denna uppsats behandlas ämnet politisk organisering. Frågorna som tas upp är huruvida globaliseringsrörelsen bör organisera sig i partier eller agera utomparlamentariskt i sociala rörelser och om deliberation är ett effektivt påverkansmedel för att förändra de institutioner de vänder sig emot. Utifrån en teoretisk diskussion om hur företag de senaste decennierna omorganiserats som en följd av bland annat 60- och 70-talens Uppror och framstegen inom digital informationsteknologi samt debattmaterial från globaliseringsrörelsen diskuteras frågorna.Uppsatsens resultat är att den mest effektiva organisationsformen i dagens läge är nätverk av sociala rörelser. Deliberation framstår inte som särdeles effektivt kanske främst på grund av att det skulle innebära att rörelserna tvingas anpassa sig och bli mer lika de hierarkiska institutioner de vill förändra..