Sök:

Sökresultat:

36 Uppsatser om Upprepningar - Sida 2 av 3

Att leva med afasi efter stroke

Bakgrund: Nästan hälften av alla människor som drabbats av stroke får någon form av talhandikapp till följd som har stor påverkan på deras fortsatta livskvalitet. Varje år får ca 12 000 personer i Sverige afasi, vilket innebär avsaknad av en språklig funktion på grund av skador i hjärnan. Det är ovanligt med en total avsaknad av språk istället brukar det variera mellan att glömma bort ord, Upprepningar, ha ett oförståeligt tal och felaktig grammatisk ordföljd. Sjuksköterskan har en stor roll i patientens rehabiliteringsprocess efter en stroke och kunskaper kring afasi och hur det påverkar individen och dess närstående är betydande för att kunna ge adekvat omvårdnad och ett bra bemötande. Syfte: Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva hur afasi efter stroke påverkar vuxna personers sociala liv.

Argument vs Uppdrag granskning - En komparativ, retorisk analys av ett debattprogram och ett granskande program

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

Design och implementation av en skriptmotor för spel

Denna rapport beskriver resonemanget kring framtagandet av en modul som tillåter användaren att, på ett lättanvänt sätt, skripta beteenden hos en redan existerande grafikmotor. Arbetsprocessen beskrivs steg för steg med definition av vad ett skript är, vad som ska kunna gå att skripta och vilka övergripande krav som ställs, design av tekniska lösningar, design av syntax, testning och till sist resultat. Resultatet varierade på de olika punkterna. Den underliggande tekniska lösningen blev lyckad då den uppfyllde kraven på modularisering, robusthet, flexibilitet och prestanda. Ur en tillämpbarhetssynpunkt blev resultatet även här tillfredsställande eftersom det visade sig vara fullt möjligt att skripta kloner på de tre försöksspelen (SkiiFree, BreakOut och Space Invaders) på ett sätt som kändes bra och rättfram.

Sopa, Sopa, SOPA! : En studie om curling på en kraftplatta

SyfteDetta arbete skall illustrera vilka vertikala och horisontala krafter samt impulser som finns inom curling sopad med borste på en artificiell yta.Frågeställningen är följande:? Vilken kraft i Newton och Newtonsekund skapar en sopande curlingspelare?? Vilket förhållandet av samband mellan högt antal sopcykler och hög impuls vid sopning i curling råder?? Finns en signifikant skillnad mellan tre set av maximalsopning i form av sjunkande impuls?MetodTestgrupp bestod av nio curlingspelare, tre kvinnor och sex män deltog (m=30,7+5,7år, 76,667+8,43kg). En uppvärmning genomfördes med tio minuters cykling på en ergometercykel, Monark 318, och 15 armhävningar. Testet bestod av tre delar, del ett maximalt tryckförsök, del två sopning 10 sekunder, del tre sopning 25 sekunder i tre set. Avslutande test var tre Upprepningar på 25 sekunder med maximal sopning.

Kommunikation i offentlig upphandling : En explorativ studie av kommunikationen mellan myndigheter och småföretag

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts.

Nötkreaturs betesselektion på vallar baserade på fyra olika fröblandningar

En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna.

Markberedning i blockrik terräng : en jämförelse mellan grävmaskin och harv

Runt 70 % av skogsföryngringen i Sverige utförs genom plantering efter maskinell markberedning. På de flesta marker uppnås tillräckligt antal godkända planteringspunkter men vid riklig förekomst av block som hindrar eller stör markberedningsaggregatet blir det problem. En annan komplikation i samband med markberedning på blockrik mark är att där till följd av tidigare brukningshistorik och ålder ofta finns rikligt med död ved i form av lågor. Vid markberedning ska hänsyn tas till att dessa inte skadas, eftersom död ved är viktig för den biologiska mångfalden. Huvudsyftet med denna studie var att jämföra resultatet av markberedning med grävmaskin respektive harv på blockrik mark, vad gäller planteringspunkter och skador på lågor. Även användbara planteringspunkter innan utförd markberedning samt skador på lågor orsakade av maskiner i samband med avverkningen studerades.

Hur företags trovärdighet påverkas av miljö- och samhällsansvarstagande

Den senaste tidens debatt kring klimatfrågan har lett till en ökad medvetenhet och ett ökat intresse bland gemene man av miljöfrågor. Det tilltagna samhällsintresset har även bidragit till att högre krav ställs på företagen i dess arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor. För att visa sitt ansvarstagande har det blivit allt vanligare att företag upprättar hållbarhetsredovisningar och uppförandekoder för att visa att de tar sitt miljöansvar och sociala ansvar. Det finns lite forskning i dagsläget inom området som återger om företags arbete med dessa frågor har någon påverkan på företags trovärdighet. Huruvida det finns någon koppling mellan företags miljö- och samhällsansvarstagande och företags trovärdighet är något vi ansett vara intressant att undersöka, varför detta kom att bli vår avsikt med denna uppsats.Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur arbete med miljö- och samhällsansvar kan ske samt att belysa hur trovärdighet kan ta sig uttryck.

Röjningsformens effekt på den yttre kvalitén hos björkstammar när beståndet närmar sig första gallring

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

Duration av antikroppsskydd mot tetanus hos häst efter grundvaccination med kombinationsvaccin

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

Bättre tillväxt för de minsta grisarna? : ett försök med utfodringsautomater till tillväxtgrisar

Grisar föds med olika förutsättningar och en gris som föds med lägre födelsevikt kan ha svårt att komma upp i samma tillväxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgång finns ett antal grisar med lägre avvänjningsvikt än de andra grisarna. De grisar med lägre avvänjningsvikt har dock i de flesta fall samma tid på sig att nå samma slaktvikt som de större grisarna vilket kräver en noggrann och genomtänkt utfodringsstrategi till dessa minsta grisar. Vid avvänjningen sker många förändringar i smågrisens liv, bland annat ändras enzymprofilen i deras mage och tarm vilket gör att fodret inte kan brytas ner eller absorberas och en stor mängd foder kan ansamlas i mage och tarm. Här kan oönskade bakterier växa till, vilka kan orsaka avvänjningsdiarré. Mindre grisar är oftast känsligare än tyngre och har svårare att anpassa sig, därför kan det vara bra att plocka ut de minsta och svagaste grisarna för att sätta i en egen box med extra tillsyn.

Utveckling och tillväxt av olika höstrapssorter på hösten

Vid sådd av höstraps är val av sort betydelsefullt för att öka chanserna för en säkrare övervintring och en högre skörd. Förståelsen av vilka egenskaper som påverkar och styr övervintringsförmåga och skördepotential blir alltmer viktig i takt med att grödan får större betydelse i det svenska jordbruket. För att jämföra utveckling och tillväxt hos höstrapssorter genomfördes en fältstudie under hösten 2014. I studien ingick sju hybridsorter (SY Carlo, Mascara, Inuit, Avatar, Exstorm, Troy och PR44D06) som delvis har förädlats fram genom fyra hybridsystem (Ogura, Semi-dvärghybrider, MSL och Safecross). Fältstudien utfördes i fyra sortförsök i västra Östergötland (Axstad Mellangård, Huvudstad, Kölbäck och Tornby).

Jäst i frysta degar : jämförelse av jästsorter, påverkan av infrysning och bakningens tillvägagångssätt

Frysförvaring av deg innan gräddning av bröden är vanligt förekommande hos många bagerier. Metoden har flera fördelar och möjliggör en mer rationell drift. Det sker dock ofrånkomligt en påverkan av brödens kvalitet vilket ställer krav på tillverkningsprocessen. Tillvägagångssätten vid bakning med frysta degar kan variera från att frysa ned ojästa degämnen till att grädda bröden halvklara innan nedfrysningen. Detta projekt fokuserar det på den förstnämnda metoden, dvs.

Utvärdering av skördekartering under flera år på samma fält

I denna studie har jag tittat närmare på värdena för rådata i skörd av spannmål, genom att utvärdera skördekartering från tre olika fält, två fält på Sannarps egendom och ett fält på Nya Fjällalunda gård. Gårdarna ligger i Halland utanför Falkenberg och Sannarp AB står för driften av båda enheterna. De skördekarterade grödor som ingår i studien är foderkorn, rågvete samt höstvete. Studien har gått till på det viset att i de tre fälten har två provytor belägna nära en markarteringspunkt valts ut. I provytorna har rådata lästs ut från skördedata och sedan jämförts med medelvärdet för fältet.

Dubbeldokumentation inom vården

Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ?Grav fetma?. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ?Obesitaskirurgi? på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->