Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, Upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet.

Sammanfattning Titel: Miljöredovisning i börsnoterade företag år 2000 Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 poäng Författare: Camilla Björk och Lislott Borglin Handledare: Fredrik Ljungdahl Syfte: Vi avser att beskriva och analysera svenska börsföretags miljöredovisning i monetära termer i årsredovisningar och miljöredovisningar avseende räkenskapsåret 2000. Vi kommer också att jämföra företagens definitioner med EG-rekommendationens samt analysera förutsättningarna för EG- rekommendationen att bidra till en mer jämförbar miljöredovisningspraxis. Metod: För att på bästa sätt kunna uppnå syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metodansats. Slutsatser: Av undersökningens totalt 72 företag har 62 företag miljöinformation i sina årsredovisningar och separata miljöredovisningar. Tidigare studier har visat att förekomsten av miljöinformation i företagens årsredovisningar i hög grad fokuserar på allmän miljöfakta och endast ett fåtal företag redovisar finansiella fakta.

Rättsområdet immateriell rätt innehåller ämnet immateriella tjänster. Dessa tjänster tillhör en komplex skala olika tjänster. Dessa skall först och främst skiljas ifrån materiella tjänster, vilket innebär tjänster som har anknytning till lös sak, tillexempel försäljning. Ett exempel på en immateriell tjänst är advokatuppdrag. Det som kännetecknar immateriella tjänster är just att de skiljer sig ifrån materiella tjänster.

En revisors uppgift är att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget på ett korrekt sätt. En revisor måste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta är deras oberoende.  En revisor har, både enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rättsliga konsekvenser, såsom skadestånd. Dock finns situationer då en revisor inte bara kan, utan ska kringgå tystnadsplikten.

Syftet med denna uppsats är, som rubriceringen antyder, att utreda parternas obligationsrättsliga förpliktelser i samband med ett företagsförvärv. Vilket också uppsatsen kommer visa regleras obligationsrätten vid företagsförvärv huvudsakligen av köplagen. Framställningen har koncentrerats på kommersiella företagsförvärv där samtliga aktier överlåts. Uppsatsen fokuserar på tre rättsfrågor. Den första är vilken lag som skall anses vara tillämplig vid företagsförvärv av nämnd natur.

I denna uppsats utreds under vilka förutsättningar en förhandlingspart kan göras ansvarig för culpa in contrahendo i samband med en avbruten avtalsförhandling. Vidare analyseras de lege ferenda huruvida en förhandlingspart, när förhandlingarna har pågått en viss tid, skall behöva presentera sakliga skäl för att avbryta förhandlingarna för att undgå skadeståndsskyldighet.Som huvudregel gäller enligt svensk rätt att parterna i en förhandling är fria att avbryta förhandlingen när som helst och utan att ange några skäl. Parterna förhandlar på egen risk och ersätts inte för de kostnader de ådrar sig under det prekontraktuella stadiet. Denna utgångspunkt kan motiveras utifrån bl.a. den negativa kontraheringsfriheten och teorier om ekonomisk effektivitet.

Passivitetsrätten ger skattskyldiga som är misstänkta för brott en rätt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstänkte behöver således inte bidra till bevisningen i målet genom att exempelvis göra ett bekännande eller lämna material som är belastande för denne.  Detta innebär att det är åklagaren som måste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltså igen skyldighet för den tilltalade att på något vis göra åklagarens arbete lättare. Ett påförande av skattetillägg är också att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebär att passivitetsrätten även inträder när det är fråga om skattetillägg.I den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, även kallad Europakonventionen, finns det ingen bestämmelse som uttryckligen stadgar rätten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrätten omfattas av rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen.

Institutet envarsgripande är något som varje individ bör känna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt kränka någons frihet och därmed själv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet är relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en närmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats är att ge en enskild en förståelse för vad institutet egentligen är, hur det skall användas samt brister och risker med detsamma.

Institutet envarsgripande är något som varje individ bör känna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt kränka någons frihet och därmed själv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet är relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en närmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats är att ge en enskild en förståelse för vad institutet egentligen är, hur det skall användas samt brister och risker med detsamma.

Under de senaste decennierna har antalet företagsförvärv ökat markant och köp av företag har blivit en betydelsefull transaktion i en verksamhet. Motiven bakom förvärv sägs vara att bolaget vill expandera och således få en bättre position på marknaden. Att köpa företag är en stor, riskfylld och komplicerad process, varvid det är viktigt att köparen införskaffar tillräckligt med information om det företag denne tänker köpa för att kunna fatta rätt köpbeslut. Av denna orsak har due diligence blivit ett alltmer väsentligt moment i förvärvsprocessen. Due diligence är en typ av företagsbesiktning vars syfte är att utgöra ett informationsrikt beslutsunderlag för köparen.

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad Upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför:Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19?Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut.

Arbetsmarknaden är idag ansträngd. Faktorer såsom effektivisering av organisationer, skepsis mot att nyanställa samt hög arbetslöshet medför att konkurrensen om arbetena har ökat. Därtill är sjukskrivningstalet högt. Långvarig sjukskrivning kan medföra mänskligt lidande bland annat på grund av att individen kan uppleva känslor av utanförskap samt otrygghet som ett resultat av att denne går miste om den gemenskap som vanligtvis återfinns på arbetsplatsen. Hög sjukfrånvaro genererar samtidigt höga kostnader för den statliga kassan.

Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en Upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.