Sökresultat:
1403 Uppsatser om Upplevt värde - Sida 47 av 94
Behov av förberedelser hos barn med ADHD inför sjukhusbesök
ADHD Àr en vanligt förekommande diagnos hos barn. OuppmÀrksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utstrÀckning Àn andra barn. Detta innebÀr att de oftare kommer i kontakt med sjukvÄrden. Eftersom ADHD Àr ett dolt handikapp fÄr de inte alltid anpassad information och rÀtt bemötande frÄn sjukvÄrdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: FörÀldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krÀvs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.
Bland stövlar och vilddjur - en studie av vad som sker i förskolans hall vid pÄ- och avklÀdningssituationer
VÄrt intresse för hallen vÀcktes under vÄra praktiktillfÀllen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika grÀnser i hallen, vissa mer synliga Àn andra. Hallen har dessutom karaktÀr av bÄde inne och ute samt Àr ett grÀnsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gÀller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första Är i förskolan.
Hur gÄr det i skolan? En studie av extremt mycket för tidigt födda barns skolgÄng speglad genom förÀldrars berÀttelser
Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med förÀldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsÄg att lyfta fram hur förutsÀttningarna sett ut sÄvÀl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svÄrigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fÄtt samt hur bemötandet ifrÄn skolan varit.Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvÀrldsfenomenologisk teori som grund.Metod: Metoden bestÄr av kvalitativa djupintervjuer och utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgÄng.
Buller i bostÀder : Projektering av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller
MÄnga av Sveriges kommuner vill förtÀta sina stÀder med bostÀder och lokaler för att bygga ett mer hÄllbart samhÀlle. AmbitionenÀr att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och anvÀnda stadsmark som tidigare inte Àr bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som mÄste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller. NÀr Skanska tidigare har projekterat bostÀder i stadskÀrnan har man upplevt problem med att fÄ bygglov nÀr den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger pÄ de krav och rÄd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att fÄ bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.
Sex- och samlevnadsundervisning inom SeSam-projektet i VÀrmland : UtifrÄn interprofessionellt och intersektoriellt perspektiv
Bakgrund: SmÀrta Àr nÄgot alla upplevt och det Àr en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. En av sjuksköterskans frÀmsta uppgifter Àr dÀrmed att lindra smÀrta. Det finns forskning som pekar pÄ att mÀnniskor uttrycker och hanterar smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter pÄ sjukhus hanterar smÀrta samt hur skillnaden mellan mÀn och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.
Det primÀra övergreppet och de sekundÀra konsekvenserna - en studie om vikten av att förstÄ hur sexuella övergrepp skapar maktlösa situationer
Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förstÄelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begrÀnsningar de har fÄtt i samband med de sexuella övergreppen pÄ ett adekvat sÀtt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos vÄra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebÀr och den maktlöshet som kan uppstÄ i stödsökandet i form av sekundÀr viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras pÄ de resultat som de första tvÄ frÄgestÀllningarna bringar och hur stÀller sig respondenterna till anvÀndandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, frÀmst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys frÀmst utifrÄn syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundÀr viktimisering och dÀrigenom förstÀrka deras begrÀnsningar. Empatiskt bemötande Àr en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsstÀlla flera av de behov som kvinnorna upplevt..
Ungdomsprojektet i Kalix: varför upplevde deltagarna projektet sÄ positivt?
Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.
Företags upplevelser av gerillamarknadsföring
Vi lever i en vÀrld dÀr möjligheten för marknadsförare att nÄ konsumenter aldrig varit större och dagligen utsÀtts svenska konsumenter för cirka 1 500 reklambudskap. Att det blivit lÀttare att nÄ ut för marknadsförare har dÀrmed ocksÄ bidragit till att det blivit svÄrare att nÄ fram med sitt budskap Àn det varit förut. En av de metoder som utvecklats för att uppmÀrksamma och nÄ fram till konsumenter kallas gerillamarknadsföring. Namnet kommer frÄn gerillakrigföring dÀr man utnyttjar flexibiliteten som kommer med mindre styrkor. Det anses vara den underlÀgsnes metod att anvÀnda för att reducera sin motstÄndare.Studien bestÄr av fallstudier av kvalitativ metod med induktiv ansats dÀr det anvÀnds semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri.
Born Globals och inhemskt exportstöd : En kvantitativ underso?kning av etablerade svenska Born Globals
Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.
AnvÀndares tillit till och upplevda effekter med beslutstödsystem : En fallstudie av ett beslutstödsystem som utvÀrderar ledningstrÀning
Den hÀr studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som pÄverkar anvÀndarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvÀrderar ledningstrÀning samt vilka effekter anvÀndaren upplever vid anvÀndning av systemet. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka anvÀndares upplevda effekter pÄ deras arbetsuppgifter vid anvÀndning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie dÀr data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval anvÀndare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit som identifierats baseratpÄ insamlat material frÄn litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De frÀmsta effekterna som anvÀndare upplevt vid anvÀndning av beslutstödsystemet Àr att det underlÀttar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bÀrbara enheterna systemet anvÀnds pÄ, kortare inlÀrningstid etc.
Formativ bedömning i matematik : En kvalitativ intervjustudie om formativ bedömning med matematiklÀrare i Ärskurs 7-9
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka arbetssÀtt som verksamma matematiklÀrare anvÀnder för att arbeta med formativ bedömning. Syftet Àr Àven att undersöka vilka effekter pÄ elevernas lÀrande de upplever att arbetssÀtten har samt vilka svÄrigheter de upplevt med att implementera formativ bedömning. I och med den nya lÀroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet formativ bedömning fÄtt stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs Àmnet matematik inte vara lika formativt som mÄnga andra Àmnen. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie bygger pÄ Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. För att uppnÄ studiens syfte har Ätta stycken verksamma matematiklÀrare deltagit i en kvalitativ intervju.
Har etnicitet betydelse? En studie av sex mammors möte med en Mini-Maria mottagning
Mini-Maria Nordost Àr en av fyra öppenvÄrdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vÀnder sig till ungdomar upp till 21 Är och Àven till deras anhöriga. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur förÀldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr sex mammor har intervjuats, fyra med utlÀndsk bakgrund och tvÄ med svensk bakgrund. FrÄgestÀllningarna handlar om i vilken mÄn man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att vÀxa upp i en annan familjekultur Àn den svenska pÄverkar hur man hanterar bekymmer med tonÄrsbarns drogmissbruk.
De 5 Prioriterade Aktiviteterna i COPM En studie av förÀndring i upplevelse av utförande och tillfredsstÀllelse, före och efter smÀrtrehabilitering samt hur dessa klienters aktiviteter fördelas i olika aktivitetsomrÄden
LÄngvarig smÀrta pÄverkar aktivitetsmönstret negativt. Ofta behövs smÀrtrehabiliterande insatser. Syfte: Undersöka hur de fem aktiviteter som skattats betydelsefulla av personer med smÀrta upplevdes ifrÄga om utförande/tillfredsstÀllelse före och efter smÀrtrehabilitering, hur aktiviteterna fördelades pÄ aktivitetsomrÄdena personliga dagliga aktiviteter (PDA), produktivitet (P) och fritid (F) samt om de tvÄ först nedskrivna aktiviteterna skiljde i förÀndring frÄn de tre övriga. Metod: Studien baseras pÄ data som insamlats med instrumentet COPM pÄ personer med lÄngvarig smÀrta (n=87). Resultat: Aktiviteternas upplevda utförande och tillfredsstÀllelse förÀndrades i de flesta fall positivt med gruppförÀndringar pÄ mellan 1 och 3 skalsteg i medianberÀkningarna.
Under vilka omstÀndigheter blir ett upplevt behov ocksÄ ett institutionaliserat behov? : En studie om socialtjÀnstens förfarande nÀr kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relation söker skyddat boende tillsammans med sÀllskapsdjur
The aim of this study is to gain a deeper understanding of how social services utilizing Chapter 5. Section 11 of the Swedish social service act when it comes to identify the needs of women experiencing domestic violence. Furthermore the study aims to investigate how the social services look at the need of women experiencing domestic violence seeking protective shelter together with their pets. The study's purpose and research question was answered with a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Eight social workers from seven municipalities where participating in the interviews.
Inkluderad i skolan eller exkluderad frÄn klassen? En kvalitativ studie av gymnasieelevers upplevelser av att fÄ stöd i en specialpedagogisk studioverksamhet
Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever pÄverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten pÄ en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende pÄ upplevt resultat, sjÀlvbild samt kÀnsla av inkludering eller exkludering.
Nio elever pÄ olika program och i olika skolÄr pÄ den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och fÄ stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jÀmfördes för att utröna om och hur de pÄverkats av att lÀmna klassen och fÄ stöd i studion.
Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fÄtt bÀttre kunskaper och klarat kurser bÀttre med hjÀlp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fÄtt en försÀmrad sjÀlvbild av att lÀmna klasskamraterna och fÄ undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras sjÀlvbild istÀllet förbÀttrats eftersom de blivit sedda och mötts av förstÄelse och acceptans pÄ ett annat sÀtt i studion Àn i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar kÀnna sig exkluderad pÄ grund av att de lÀmnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har kÀnt sig exkluderade i det vanliga klassrummet nÀr lÀraren inte tar hÀnsyn till deras behov..