I denna rapport undersöks om röstskådespel i interaktiva medier kan bidra till att karaktärer Upplevs mer verklighetstrogna samt hur repliker kan skrivas för att bidra till detta. Undersökningen är baserad på forskning inom psykologi och lingvistik. Genom att använda ett ?Choose-your-own-adventure?-scenario i fyra varianter samt två protokoll undersöks hur testpersonerna uppfattar deras karaktär och vilken skillnad röstskådespel gjorde på denna uppfattning. Testpersonerna beskriver även hur de upplever röstskådespel i dagens spel samt vilken påverkan röstskådespelarna har på deras upplevelse och lockelse till spel.

Motivation är ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och är väsentligt i organisationer för att skapa förståelse om hur aktiviteter på arbetet påverkar anställdas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero på både inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsställelse i arbetsuppgifter på arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnå företagsmål. Denna studie bygger på åtta intervjuer där syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation på arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjälp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, välbefinnande, mål och delaktighet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11).Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört?I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats?Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11?Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument?MetodStudien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.  ResultatLärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen.

Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagenssamhälle samt undersöka hur föräldraskapet Upplevs av dagens föräldrar.Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistruktureradeintervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där deintervjuades relationer till omgivningen beskrivs.Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig självasom splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetarmycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sigpressade och stressade.När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist påtid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av attupprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälpmed barntillsynen..

Syftet med studien är att undersöka vad som Upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57).

Organisationskultur präglar individer och grupper på olika plan, medvetna som omedvetna. Studier visar bland annat att vår bild av vad vi klarar av, vår så kallade self-efficacy, påverkas av vilken kultur vi befinner oss i. Syftet med den här studien var att undersöka hur organisationskultur Upplevs av medarbetare och hur de upplever att den påverkar deras syn på sig själva och sin förmåga. Sju personer från ett ungt och expansivt företag, vars kulturfilosofi har blivit medialt uppmärksammad och hyllad, intervjuades. Resultatet visade bland annat att gemensamma värderingar och normer, såvida de är identifierbara, gör det lättare för medarbetarna att arbeta i samma riktning och tydliggör företagets förväntningar och ambitioner.

Tillgången till informationsteknologiska (IT) lösningar har sedan mitten av 90-talet successivt ökat och är idag en förutsättning för tjänsteleverantörers överlevnad. Dagens IT-samhälle och dess utbud av information, tjänster och produkter har medfört en hårdare marknadskonkurrens för tjänsteleverantörer. I takt med IT-tillväxten har begreppet användbarhet fått en ökande betydelse. Användbarhet har blivit ett centralt begrepp för att uppnå tillfredställelse hos externa användare och härigenom uppnå fördelar gentemot konkurrenterna. Syftet med examensarbetet i Informatik är att identifiera och beskriva viktiga framgångsfaktorer för upplevd tillfredsställelse med webblösningar ur ett individ- och tjänsteleverantörsperspektiv. Tjänsteleverantören som har studerats i denna kandidatuppsats är Sportfiskeförbundet.Sportfiskeförbundet vill skapa en ny webblösning av ?FångstDataBanken? som används för att skapa bättre fiske- och vattenvård.

Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män.

Tillgången till informationsteknologiska (IT) lösningar har sedan mitten av 90-talet successivt ökat och är idag en förutsättning för tjänsteleverantörers överlevnad. Dagens IT-samhälle och dess utbud av information, tjänster och produkter har medfört en hårdare marknadskonkurrens för tjänsteleverantörer. I takt med IT-tillväxten har begreppet användbarhet fått en ökande betydelse. Användbarhet har blivit ett centralt begrepp för att uppnå tillfredställelse hos externa användare och härigenom uppnå fördelar gentemot konkurrenterna. Syftet med examensarbetet i Informatik är att identifiera och beskriva viktiga framgångsfaktorer för upplevd tillfredsställelse med webblösningar ur ett individ- och tjänsteleverantörsperspektiv. Tjänsteleverantören som har studerats i denna kandidatuppsats är Sportfiskeförbundet.Sportfiskeförbundet vill skapa en ny webblösning av ?FångstDataBanken? som används för att skapa bättre fiske- och vattenvård.

Medveten närvaro är den svenska översättningen av mindfulness. Behandlingsmetoden Mindfulness-Based Stress Reduction har påvisat positiva effekter för välmående gällande vissa sjukdomar. Medveten närvaro är centralt i behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur medveten närvaro Upplevs av personer som genomgår behandling i Basal Kroppskännedom. Material insamlades genom sju halvstrukturerade intervjuer.

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige säger sig använda tekniker inom ramen för KBT finns det begränsad forskning om dess effektivitet. Utifrån två studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala färdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkätstudie. För att få mer djup i materialet genomfördes också en intervjustudie.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet Upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Denna explorativa studie genomfördes med en flerfaldig forskningsstrategi. Empirin bygger på intervjuer och enkäter med totalt 238 officerare varav 228 var yrkesverksamma vid studiens genomförande. Undersökningsfrågorna avhandlade drivkrafter som fick yrkesofficeren att vara kvar i yrket. Resultatet av undersökningen gav att de avgörande drivkrafterna för officersyrket bestod av ett flertal faktorer vilka inordnade under Maslows behovsteori visade sig fylla alla steg i behovshierarkin. Vissa av de avgörande faktorerna uppvisade dock skillnader i viktningsgrad främst beroende av variabler som ålder och vapengrenstillhörighet, men även av variabler som motivationsnivå, utlandserfarenhet samt tidigare civil erfarenhet.

I de flesta fall är diagnosen en välkommen orsaksförklaring till individens symtom men den kan också komma att bli en mall med förväntningar som individen anpassar sig efter. Det finns risk att individen låter sig påverkas negativt av diagnosen. Syftet med studien var att undersöka hur terapeutiskt verksamma personer upplever att patienten påverkas av att få diagnosen depression. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som valdes målinriktat utifrån följande kriterium: kliniskt verksamma terapeuter med minst fem års erfarenhet inom utredning och/eller behandling av patienter med depressionstillstånd. Resultaten visade att den formella diagnosen enligt terapeuterna sällan upplevdes negativt av patienten utan att den istället normaliserade och förklarade individens tillstånd.