Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta Upplevs som negativ.

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den Upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.

Tillväxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillväxten gör budgeten till ett användbart verktyg för främst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemområden. Likviditetsplanering ses ej som något prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt förespråkande, detta då likviditet för den löpande verksamheten aldrig Upplevs som något problem..

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress Upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).Frågeställningar1. Vilka krav Upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som ställs på denne i sin yrkesroll?3.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det Upplevs av lärare och elever.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den Upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

I dagens värld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förändras snabbt. Det skapar nya förutsättningar för sociala rörelser. Kulturjam är en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhället. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vända dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam är en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestämmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress Upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).Frågeställningar1. Vilka krav Upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som ställs på denne i sin yrkesroll?3.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Den här kandidatuppsatsen syftar till att få en djupare förståelse av hur gränslöst arbete Upplevs och hanteras av individer som arbetar som konsulter. Det centrala i studien är att studera de krav gränslöst arbete medför och hur flexibiliteten Upplevs och hanteras, ur ett individperspektiv. Studien ska även bidra till förståelse för avregleringen av arbetets tid och rum och hur det i sin tur påverkar individen att själv sätta gränser för när, var och hur arbetet ska utföras.En kvalitativ studie genomfördes under våren 2014 med fem konsulter stationerade i en större svensk stad. Då jag sedan tidigare kände till konsulterna samt företaget där de är anställda har jag valt att avidentifiera namn på respondenterna och företaget. För att nå det djup av förståelse studien syftar till valde jag att genomföra samtalsintervjuer där fyra huvudteman belystes.

This paper is about how the contemporary discourses on the slut in various ways discuss sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as sluts. My conclusion is that sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between sluts. This means that sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.  .

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.