Syftet med studien var att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur beskriver lärarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lärarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lärande med avseende på arbetsformer, innehåll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lärarna uttryck för gällande undervisningen? Hur skiljer sig lärarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende på om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det några likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lärarnas uppfattningar och resultatet visar på skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar på för- och nackdelar gällande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förändras och förbättras. I resultatet framkommer bland annat att lärarna känner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori.

Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Vid akut respiratorisk svikt är vård av patient i bukläge en potentiellt kostnadseffektiv åtgärd för att öka syresättning och lungcompliance. Det är dock en riskfylld åtgärd som kräver multipla omvårdnadsåtgärder. Syftet med den här uppsatsen var att beskriva specialistsjuksköterskan inom intensivvårds erfarenheter av att vårda patient som ventilatorbehandlas i bukläge. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ design. Intervjun genomfördes i fokusgrupp med fyra deltagare.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten bör vara en central del i den psykiatriska omvårdnaden och kännetecknas av professionellt engagemang från sjuksköterskan. I vården av en psykotisk patient var det viktigt att vårdrelationen var kontinuerlig och väletablerad. Syfte: Syftet med studien var att uppnå en fördjupad förståelse för sjuksköterskor upplevelser av vårdrelationen med patienter med psykos. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av sju vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades med kvalitativ ansats och manifest utgångspunkt för att uppnå en helhetsförståelse.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet självständigt. Det finns många utmaningar som en anestesisjuksköterska ställs inför vid sövning av barn, både ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. Få studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2011. En kvalitativ intervjumetod användes med innehållsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansåg att det är en utmaning att söva barn.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige och många av de drabbade får även problem med sexuallivet. En persons sexualliv är kopplat till upplevelser av hälsa och en av sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv undersöka aspekter av informationsgivning gällande sexuallivet hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Resultatet sammanställdes med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Patienters behov och erfarenheter samt önskemål gällande information beträffande sexualliv varierar.

Demenssjuka ville så långt som det är möjligt behålla sin självständighet i vårdandet. Närståendevårdares kärlek och stöd betraktades värdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade närståendes närvaro och såg dem som en resurs i vården. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars och syskons upplevelser och copingstrategier när ett barn i familjen drabbats av cancer. Sökning av litteratur har gjorts i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direct där 19 artiklar valdes ut. Resultatet visade att föräldrars upplevelser och copingstrategier var relativt samstämmiga. Upplevelserna tar sig ofta form i chock, förnekelse och stress de första månaderna. Hur föräldrarna sedan hanterar situationen kan variera, beroende på bland annat kön och religion.

I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ?normal?.

Syftet med studien var att beskriva och förstå arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primärvård med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sätta gränser och vara professionell?.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Bakgrund: Långvarig smärta är något som påverkar både den drabbade och hens närstående. Inom sjukvården glöms ofta de närstående bort vid vård av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den närståendes upplevelse av att leva med en livspartner som har långvarig smärta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen användes två omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013).

På ett hem för vård och boende (HVB) kan barn som misstänks fara illa på något sätt placeras av socialtjänsten med eller utan förälder, för att deras situation ska utredas och lämpliga insatser ska kunna utformas om så behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förståelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade på HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanställdes med hjälp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet är placerat på HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan föräldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden på HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.