ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Att drabbas av en långvarig sjukdom påverkar ofta personens dagliga liv i hög utsträckning. Parkinsons sjukdom (PS) är en långvarig progressiv sjukdom som ger en individuell symtombild av både motorisk och icke- motorisk karaktär. Att leva med PS påverkar personens livssituation. Vid sjukdom genomgår personen en transition, processen innebär att ny kunskap, Upplevelser och erfarenheter integreras över tid och blir en naturlig del i dagligt liv. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelser av transition från frisk till sjuk hos kvinnor med PS.

Syftet med uppsatsen är att hjälpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andraspråk som ska lära sig läsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgångspunkt i problempreciseringen: Hur hjälps elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna återspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om ämnet. Genom att ställa resultatet av undersökningen i relation till gällande forskning inom ämnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad är forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjälpa elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning?.

Introduktion: I världen drabbas omkring 15 miljoner människor av en stroke varje år. En stroke kan ge individen som drabbats kvarstående funktionsnedsättningar. De som drabbats av en stroke upplever att det sker en livsstilsförändring och det blir en daglig kamp för att kunna återgå till sitt normala. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser som kan påverka livskvaliteten hos patienter efter en stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

 Bakgrund: Redan på 80-talet fördes diskussioner om anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning (HLR) och vissa sjukhus hade som rutin att erbjuda anhöriga att närvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som är viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner är i behov av stöd.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vårdpersonal ser på anhörigas närvaro under HLR.Metod: Studien är gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehållsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte.Resultat: Att känna trygghet och kunnande i sin yrkesroll påverkar vårdpersonalens attityd till anhörigas närvaro. Erfarenheter av anhörigas närvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfällen.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar.

Bakgrund: En av de svåraste uppgifterna sjuksköterskor har i sitt arbete är att vårda lidande patienter och samtidigt stötta närstående. Tidigare studier visar att sjuksköterskor ofta upplever otillräcklighet i arbetet med döende patienter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer där sju sjuksköterskor från palliativa avdelningar deltog. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med innehållsanalys.

Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet ? såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället.Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig.

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan? Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj.

Denna studie är ett försök att utforska lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjälp av en intervjuguide kopplade till gällande styrdokument, utvärderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som är av antingen positiv eller negativ karaktär för studentens upplevelser av VFU:n.Det som upplevs som positivt av studenterna är att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgång till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen på skolan har en positiv inställning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen.De negativa upplevelser studenterna framförde gällde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n..

Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån ungdomarnas berättelser.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.