Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård.

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Denna studie undersöker en användares upplevelse av tre CMS-gränssnitt från tre av de större open source CMS på marknaden idag, Drupal, Joomla och Wordpress. Ett användartest med tio personer som tillhörde den målgrupp som definierades för studien genomfördes och utifrån de resultat som kom ut av detta arbete gjordes en expertutvärdering med tre experter som dagligen arbetar med CMS och har utbildning inom interaktionsdesign. Expertutvärderingen sammanställdes sedan till sammanlagt elva riktlinjer som kan ses som vägledande i en designprocess för framtagandet av ett för målgruppen anpassat CMS-gränssnitt..

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progredierande, irreversibel inflammatorisk sjukdom i luftvägarna, som försvårar andningen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (=KOL). Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att inte få luft är skrämmande och leder till dödsångest: att vara trött, orkeslös och begränsad innebär förluster: att vara hjälplös och beroende är förödmjukande: att sakna professionell hjälp och stöd, samt att acceptera och se möjligheter och vara nöjd med det man klarar av. Det visade sig att personer med KOL lever sina liv med ständig andnöd och ångestfyllda rädslor för att nästa andetag ska bli det sista.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i Upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka Upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser.

SammanfattningÄldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant.

Stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt i många länder över hela världen, och är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Det finns många faktorer som påverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak är ökade krav i både arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohälsa används bland annat mental träning som behandlingsmetod, då studier visar att mental träning kan främja den psykiska hälsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka Upplevelsen av mental träning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohälsa. En frågeställning var även vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohälsa som intervjupersonerna beskriver.

Målet med palliativ vård inriktas mot att bibehålla eller förbättra livskvalitet samt lindra lidande för patient och närstående. Hopp har visat sig ha en positiv inverkan på välmående för människor i livets slut. Syftet med denna studie var att beskriva Upplevelsen av vad som främjar hopp hos personer som befinner sig i livets slutskede. Fjorton vetenskapliga studier med kvalitativ ansats anlyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att sträva efter normalitet; Att känna stöd i relationer; Att känna tro och förtröstan; Att bibehålla en positiv inställning till livet; Att kroppsliga symtom minskade hopp.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Syftet med uppsatsen är att belysa mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen som institution sett ur bådas perspektiv. Vi vill få en djupare förståelse både för de arbetssökande och för arbetsförmedlarna samt deras personliga upplevelser av mötet. Uppsatsens sociologiska perspektiv är symbolisk interaktionism. Eftersom det är Upplevelsen av mötet och därmed den interaktion och samspel som uppstår är detta perspektiv relevant för studien. För att få en djupare förståelse för Upplevelsen av mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlarna har en kvalitativ metod använts.

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslängden ökar, ökar även antalet människor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstånd men de leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten för en patient. Protonstrålning användes första gången 1957 och är en behandlingsmetod som skonar frisk vävnad kring tumören vilket resulterar i färre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrålning men den är begränsad när det kommer till människors upplevda livskvalitet efter genomgången behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrålning för sjukdomar i huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrålning samt sin hälsa och livskvalitet efter behandlingen.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Upplevelsen av missbrukssituationen har påverkat vardagslivet för föräldrar till barn som missbrukar. Genom kvalitativa intervjuer har jag avsett att ta reda hur Upplevelsen av situationen har påverkat deras vardagliga liv socialt och känslomässigt, samt vilket stöd de anhöriga har fått från myndigheter och hur stödet har upplevts. Studien har även syftat till att ta reda på vilka förändringar föräldrarna skulle vilja se inom stödverksamheten vad gäller de anhöriga. Anledningen till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes var att jag ville undersöka de subjektiva upplevelserna hos de anhöriga. Teorier om socialt stöd och medberoende har legat som grund för analysen av undersökningen.Tidigare forskning angående stöd till anhöriga samt vilka konsekvenser missbruket orsakar för de anhöriga är ett begränsat område.