Vid sjukdom påverkas livskvaliteten hos den sjuka människan och känslor som osäkerhet och lidande är vanligt. Känslan av hopp är nära knutet till människans upplevelse av hälsa. Det finns många olika definitioner och teorier om vad hopp är och hur det beskrivs. En enhetlig definition saknas dock. För patienter som är i behov av palliativ vård är det viktigt att öka livskvaliteten.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd.

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör Upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­Upplevelsen.Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­Upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaUpplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv.Frågeställningar:Vad gör Örebro Hockey för arenaUpplevelsen i Behrn Arena?Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaUpplevelsen för publiken?Hur har den historiska utvecklingen av arenaUpplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey?Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More?Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen.Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att Upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr Upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet..

Urininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem. Livskvalitén för den drabbade blir påverkad och Upplevelsen av skam medför att många inte söker vård för problemet.Sexuell hälsa är en central del i människors liv och är viktigt för att kunna känna välmående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Upplevelsen av sexuell hälsa hos personer med urininkontinens. För att kunna svara på syftet genomfördes en litteraturstudie med manifest innehållsanalys. Efter litteratursökning och kvalitetsgranskning valdes 17 artiklar ut för att ingå i studien.

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och mastektomi används som en behandlingsform för denna diagnos. Mastektomi innebär att ett eller båda brösten helt avlägsnas från kroppen. Tidigare forskning visade att mastektomi kan vara en påfrestning såväl fysiskt som psykiskt exempelvis genom förändrad kroppsbild. Begreppet kvinnlighet är komplext och kan upplevas olika från kvinna till kvinna.Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplevde sin kvinnlighet efter att ha genomgått mastektomi.Metod: Litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes ur databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo och data analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysen; Brösten har betydelse för Upplevelsen av kvinnligheten, Kvinnlighet trots förlusten, Kvinnlighet i relation till hälsa och livet, Upplevelsen av kvinnlighet påverkas av omgivningen.Slutsats(er): Hur kvinnorna upplevde sin kvinnlighet efter mastektomi var individuellt beroende på kvinnans livsvärld och tidigare erfarenheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ?Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?? samt ?Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?? Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen.

Sverige har i likhet med andra länder en ökad andel äldre, vilket leder till att många människor kommer att bli beroende av vård. När människan åldras sker fysiska och psykiska nedsättningar som gör att människan blir mer skör. Upplevelsen av hälsa är ständigt föränderlig och kan upplevas på flera nivåer. Att flytta till särskilt boende är en förändring som kan påverka Upplevelsen av hälsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner.

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stresshantering till kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer.Metod: Kvalitativ explorativ intervjustudie. Åtta sjuksköterskor deltog i individuella semistrukturerade intervjuer.Resultat: Huvudresultatet utgörs av sex kategorier: stresshanteringsbehovet hos patienterna, kompetens, primära uppgiften med uppdraget, när det kändes lyckat, när det kändes svårt och positiv upplevelse. Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns ett stort behov av stresshantering hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Sjuksköterskorna ansåg sig kompetenta att ge stresshanteringen på grund av deras långa vårderfarenhet, de verktyg och den kunskap de fick från utbildningen. Upplevelsen av kärnan med uppdraget var att få patienten att känna trygghet i att hantera sjukdom, behandlingar och känslor.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   Upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker Upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning..

Befolkningen blir allt äldre och fler och fler väljer att stanna i hemmet så länge det är möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver äldre personer ofta hjälp av närstående. Denna litteraturstudie syftade till att beskriva närståendes upplevelse av att vara avlastad när de vårdar en skör äldre person i hemmet. I denna litteraturstudie beskrevs Upplevelsen när den äldre personen var inskriven på institution eller på dagcenter. En litteratursökning gjordes i flera databaser och 21 kvalitativa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades.

Organtransplantation har sedan lång tid tillbaka intresserat människan och medicinen. På allvar tog det sin början under tidigt 1900-tal då blodkärl förenades med varandra, men dock dröjde det mer än ett halvt sekel innan en lyckad transplantation genomfördes. Idag ger det hopp om ett nytt och fortsatt liv till ett stort antal patienter världen över. Perioden i väntan på en organtransplantation upplevs av patienterna som ett krävande och stressfullt skede som präglas av en kamp mot sjukdom och om begränsad tid. Sjuksköterskan som har en central roll i mötet med patienterna bör vara insatt i ämnet för att kunna erbjuda god vård som kan lindra lidandet.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger Upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet.