Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt.

Ungdomar ställs inför krav och förväntningar som hela tiden ökar, kraven kommer både från omgivningen och från ungdomarna själva. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar Upplevelsen av att må bra i det dagliga livet bland ungdomar på högstadiet. Nittiotre enkäter delades ut till alla i årskurs nio på två skolor. Alla frågor i alla enkäter besvarades.

Bakgrund: När en människa drabbats av en ryggmärgskada förändras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstå efter skadan är oftast många. En femtedel av alla ryggmärgsskador drabbar kvinnor, därför har tidigare forskning främst varit inriktat på män. Det har framkommit att det kan vara påfrestande för parförhållanden och självkänslan när någon drabbas av en ryggmärgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhållandet och till sexualiteten.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om Upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen 4 700 kvinnor till följd av hjärtinfarkt. Studier har visat att äldre personer över 65 år, särskilt kvinnor, upplever andra symtom än bröstsmärta, vilket är förenat med ett försenat vårdsökande och ökad dödlighet. Ämnet har dock tidigare studerats i begränsad omfattning.Syfte: Syftet är att beskriva äldre kvinnors kroppsliga upplevelser och hantering av tecken på en hjärtinfarkt.Metod: Kvalitativa öppna intervjuer genomfördes med fem kvinnor över 65 år. Kvalitativ innehållsanalys utgjorde analysmetoden. Resultatet diskuterades utifrån ett vårdvetenskapligt synsätt grundat i livsvärldsperspektivet.Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna i studien upplevde diffusa symtom på hjärtinfarkt och att det var svårt att förstå innebörden av det som kroppen uttryckte.

En persons insjuknande i hjärtinfarkt kräver ett akut omhändertagande och det finns då risk att de närstående till den drabbade personen hamnar i bakgrunden. Närstående är ett stöd och en resurs för både patient och vårdpersonal, men perso-nal upplever det ibland som svårt att bemöta dem bra. För att sjuksköterskor ska kunna uppmärksamma närståendes behov måste de få ökad kunskap om de när-ståendes situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Upplevelsen av att vara närstående till en person som överlevt hjärtinfarkt. Femton vetenskap-liga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys, vilken resulte-rade i fyra kategorier: Att överväldigas av känslor: Att gå in i en vårdarroll: Att behöva stöd och information samt Att se livet förändras.

Hälso- och sjukvården erbjuder friska personer hälsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer årligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av män över 65 år och ger oftast inga symtom förrän de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att bråcket kan öka i omfång eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm är inte tillräckligt undersökt och syftet med studien var därför att hos 65-åriga män som deltagit i screening, belysa Upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.

Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning använde sig av tobak dagligen i åldern 16-84. Tobaksbrukets inverkan på den orala hälsan visade på en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att tobaksbruket hos meniga och specialistofficerare är omfattande och dess form varierar beroende på anställningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hälsan påverkar individens livskvalitét och den allmänna hälsan i övrigt.Syfte: Beskriva tobaksbruket och Upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige.Frågeställningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan?Metod: EnkätstudieResultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Vad anhöriga har för syn på organdonation påverkar deras beslut, i en situation där den anhörige tvingas fatta ett för någon annan. Familjerelationer och bemötandet av vårdpersonal samt tidigare erfarenheter av sjukvården är ytterligare faktorer som påverkar närståendes inställning till donation. Detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Både vad gäller att identifiera de anhörigas behov och tillfredsställa dem, samt att förhålla sig neutral och stöttande i donationsfrågan så att de anhörigas beslut inte heller blir påverkat av någon annan. Det är även betydande att vårdpersonal är införstådda med att det endast är de anhöriga som kan och ska fatta detta beslut och att beslutet måste respekteras oavsett utgång.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för Upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade.

Livsfasen klimakteriet eller övergångsåldern är en hormonell omställning som präglas av äggstockarnas åldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet är en biologisk övergång gemensam för alla kvinnor. I västvärlden präglas den här livsfasen av tre olika synsätt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstånd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje åldern. Syfte med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprätthålla en känsla av sammanhang i Upplevelsen av förändring under den här livsfasen.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa Upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev Upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller Upplevelsen av smärtsymptom, Upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt Upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras;Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med Upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..